Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor Nuläge:

Transkript

1 Verksamhetsplan för Nuläge: Vårt uppdrag är att uppfylla de mål som åligger förskoleverksamheten utifrån LPFÖ 98(10) samt Barn och utbildningsnämndens mål. Enheten består av. Vi erbjuder förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år och har ca 170 platser. Våra övergripande mål på enheten , har varit att förtydliga mål, arbetsplaner och organisation, samt skapa fler verktyg för att utvärdera och revidera målen. Vi har även sett över ledningsstruktur, arbetslag, schema och rutiner för möten reflektion och planering för att skapa en så gynnsam organisation som möjligt för barn, pedagoger och föräldrar. Vi har fortsatt arbetet med att utveckla kunskapen om pedagogisk dokumentation i allmänhet på enheten genom att använda de verktyg vi har för observation och reflektion samt ge möjlighet att få ta del av praktiska exempel på hur man kan utveckla lärandet, miljöer, material och aktiviteter samt förbättra kvaliteten i verksamheten. Vi har även reflekterat mycket runt hur vi kan bli bättre på att ta tillbaka lärandet till barnen. Hur kan vi få med barnen mer i processerna? Att få minnas, se, förundras och återkoppla till saker som hänt är en demokratisk rättighet som är viktig att värna om och hitta strategier för. Vi har också börjat hitta strategier för att utveckla de digitala miljöerna, med möjligheter för alla barn att kunna filma, fota, se filmer och foton på storbild eller annan skärm i syfte att kunna reflektera över sitt lärande tillsammans med andra. Vi har också fortsatt att lägga fokus på verktyg för att strukturera upp personal, aktiviteter och reflektion. Hur ser vi alla barn? Var är pedagogerna? Vad gör pedagogerna? Hur utgår vi från barnens behov och intressen i den organisation vi vill ha och behöver? Hur använder vi likabehandlingsplanen som ett levande verktyg, samtidigt som vi regelbundet genomför kartläggningar av barnens miljö och vardag genom både pedagogisk dokumentation, riktade observationer, som t ex trygghetsvandringar, huset, kontaktbarometern och barnskyddsronder. Vi har även fokuserat mer på att fördjupa oss mer i olika begrepp runt kunskap, lärande och trygghet. Vi har stött och blött olika metoder och strategier som vi kan enas om gemensamt på enheten. Hur tänker vi att vi som pedagoger agerar i olika situationer? Vad ska vi anta för förhållningssätt utifrån våra värden?

2 Vi har till sist lagt mycket fokus på miljöernas betydelse för trygghet och lärande; Hur har vi anpassat miljöerna så att barnen känner sig trygga, delaktiga och värdefulla? Hur kan miljön och pedagogerna stimulera barnen att upptäcka, utforska och samspela medan de känner glädje och trygghet? Hur välkomnas man in på avdelningen av material och spännande aktiviteter? Nyfikenhet och glädje är nyckelord i vårt arbete runt miljöerna. Verksamhetsidé/vision: Vi har tydliga och konkreta mål. Vi är överens om vilken värdegrund vi vill leva efter, vilken kunskapssyn och barnsyn vi har. Detta gör vi genom att fördjupa oss i litteratur och reda upp betydelsen av olika värdefulla begrepp. Vi har en organisation som stödjer vår syn på lärande och att barn blir i olika sammanhang. Vi har rutiner, struktur och trygghet för barnen, men samtidigt jobbar vi för en förskola som utmanar, väcker lust, glädje och nyfikenhet. Som främjar samspel och sociala relationer och vilar på demokratisk grund. Vi har format verktyg för en reflekterande miljö. Vi har hittat gemensamma metoder, strategier och värden för hur vi förhåller oss i olika situationer och aktiviteter. Vi använder APT, pedagogiska möten, studiedagar och ledningsgrupper för kollektiva möten som fokuserar på erfarenhetsutbyte, reflektion och verkliga case. Vi satsar på kompetensutveckling på alla plan.

3 Vi använder drivande pedagoger som förebilder och vägledare. Vi bygger nätverk; både inom och utanför verksamheten. Vi har väl utvecklade former för kommunikation; månadsbrev, möten, föräldraråd, föräldramöten och blogg. Men framförallt värnar vi om det personliga mötet med barn och föräldrar- varje dag. Vi har kompetenta pedagoger som är stolta över sitt yrke: de har ett av världens viktigaste jobb! Andra frågor som vi hela tiden arbetar för att utveckla är att: Lärandet startar i en aktivitet där vi som pedagoger sätter ramarna, d v s gör något möjligt Aktiviteter och material ska arrangeras så att undersökande och utforskande är möjligt. Våra pedagogiska miljöer ska vara inbjudande och spännande! Lärandet är som ett rihizom (spagettiröra) där kunskap är mer komplext och består av fler dimensioner än vad som är rätt/fel och därmed mätbart Organisationen är till för att hjälpa/stödja det pedagogiska uppdraget, varför, hur, när, vem, vad? Vi har åtagit oss att se på vårt uppdrag och vår roll som: Att det är jag som pedagog som sätter ramarna, gör lärande möjligt Att jag som pedagog har makt och ständigt med mina val påverkar barnen och att jag därmed måste göra mig medveten om hur jag i olika situationer hanterar denna Att vi problematiserar verksamheten, dvs. vårt förhållningssätt, och inte barnet Att verksamheten ska utformas utifrån de barn som befinner sig i verksamheten och inte tvärtom Övergripande mål : 1. Hållbar utveckling: Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av: -demokratiska arbetssätt. -kritiska förhållningssätt. -ämnesövergripande samarbeten. -mångfald av pedagogiska metoder.

4 -delaktighet och inflytande Verksamhetsplan Vi har tagit ställning för att: -Barn föds naturvetare -Barn har rätt att höras och uttrycka sin egen åsikt -Barn har förmågan att forma sin egen värld -Vi ser barn som aktiva och delaktiga Hur bevarar vi barns naturliga intresse att vilja förstå och utforska omvärlden? Vi ska fortsätta arbetet med att utveckla kunskapen om Hållbar utveckling. Arbeta med demokratibegreppet och sträva mot att ge barn och vuxna en tro på att man som individ och grupp kan göra skillnad! Vi vill även arbeta utifrån ett ekologiskt och naturvetenskapligt perspektiv som bygger på barnens nyfikenhet och utforskande. Genom att välkomna funderandet och använda frågor som inte har ett svar och frågeställningar som utmanar och inbjuder till fortsatta funderingar. Att bli lyssnad till, att få vara en kompetent tänkare och inte få svar serverade det är demokrati: när dina tankar och funderingar blir betraktade som intressanta! 2. Möten för lärande: Det finns många olika perspektiv och komplexiteter i det pedagogiska uppdraget, bl.a verksamhetens villkor och de processer och möten mellan barn och vuxna som utgör verksamheten i förskolan. Pedagogers attityder till barn, synen på kunskap och lärande samt vårt emotionella förhållningssätt och närhet till barnen är en av de viktigaste

5 faktorerna för att barnen ska känna sig trygga, sedda och kunna vara en del i de läroprocesser som sker i möten med andra barn, vuxna och med miljöer och material. En annan central del i arbetet med lärandeprocesser är strategier som bygger på intersubjektivitet, där pedagoger skapar möten, oavsett om det sker mellan vuxna och barn eller barn emellan. Då möten sker, finns också möjligheter för lärande. För att dessa möten skall komma till stånd krävs att någon möjliggör detta, men lika viktigt är att villkoren också medger och inte hindrar pedagogiska möten. Arbetet med barn kräver närhet och lyhördhet. Vikten av kontinuerlig fortbildning och möjligheter för pedagoger att ständigt diskutera och reflektera över vad läroplanen innebär i deras konkreta arbete är av största vikt. Det är också viktigt att arbetslagen har utvecklat gemensamma mål, strategier och pedagogisk medvetenhet. (Möten för lärande; Vi kommer att använda de verktyg vi har för observation och reflektion samt ge möjlighet att få ta del av praktiska exempel på hur man kan utveckla lärandet, miljöer, material och aktiviteter samt förbättra kvaliteten i verksamheten. Vi ska även utveckla vårt arbete med att ta tillbaka lärandet till barnen. Hur kan vi få med barnen mer i processerna? Särskilt de små barnen lämnas ofta utanför i reflektionerna. Att få minnas, se, förundras och återkoppla till saker som hänt är en demokratisk rättighet som är viktig att värna om och hitta strategier för. Vi måste hitta metoder för att reflektera tillsammans med barnen. Vi måste också hitta strategier för att utveckla de digitala miljöerna, med möjligheter för alla barn att kunna filma, fota, se filmer och foton på storbild eller annan skärm i syfte att kunna reflektera över sitt lärande tillsammans med andra. Vi fortsätter fördjupa oss mer i olika begrepp runt kunskap, lärande och trygghet. Vi måste försöka hitta metoder och strategier som vi kan enas om gemensamt på enheten. Hur tänker vi att vi som pedagoger agerar i olika situationer? Vad ska vi anta för förhållningssätt utifrån våra värden? 3. Matematiklyftet: Matematiklyftet i förskolan är en del av en satsning på fortbildning i matematikdidaktik och riktar sig till personal i förskolan. Som stöd för fortbildningen finns ett webbaserat material tillgängligt på lärportalen för matematik. Fortbildningen, som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i verksamheten, är verksamhetsnära och sker genom kollegialt lärande. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla lärandeprocesser på förskolan är när pedagoger tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det handlar om att planera aktiviteter,

6 formulera problem och att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Det är viktigt med ett långsiktigt och systematiskt samarbete och att fokus ligger på det kollegiala samtalet. Ytterligare en framgångsfaktor är tillgången till en extern handledare som leder och driver diskussioner vid de kollegiala samtalen. Fortbildningen i matematik är tänkt att genomföras efter en modell där kollegialt lärande och den egna praktiken är i centrum. Det är också tänkt att en extern handledare finnstillgänglig och deltar i träffarna. Handledaren är en person som stödjer arbetslaget att fokusera på och samtala om de matematikdiaktiska frågeställningarna som finns i fortbildningsstödet. Denna person kan till exempel vara förskolechefen, en matematikutvecklare eller en förskollärare från den egna eller en annan förskola. Det kan också vara en handledare inom Matematiklyftet i grundskolan. Innehållet i fortbildningsstödet utgår från läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Det tar hänsyn till aktuell och relevant forskning och beprövad erfarenhet. Malmö högskola i samarbete med Luleå tekniska universitet och Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM, har utarbetat stödmaterialet för förskolan. ENHETENS MÅL Mål 1:

7 Att arbeta för hållbarhet Verksamhetsplan Vi ska arbeta för att skapa hållbarhet i förskolans uppdrag utifrån demokrati, ekologi, ekonomi och framtidstro! -Ge våra barn lust, insikter och strategier de behöver för att forma sin egen framtid och skapa en nyfikenhet för naturvetenskapliga fenomen som håller i sig livet ut! Genom att alla barn får möta naturvetenskapliga och ekologiska samband och processer utifrån sina intressen och erfarenhet i sammanhang tillsammans med andra. -Vi ska tillsammans forma en mötesplats för kommunens pedagoger där man kan delge varandra goda exempel på vilka processer, aktiviteter och verktyg man är inne i och använder i våra verksamheter Hur? Genom att: -Kompetensutveckla oss inom naturvetenskap, ekologi och demokratifrågor. -Regelbundet observera, dokumentera och reflektera runt det barnen gör och säger tillsammans med andra pedagoger och barn. -Använda oss av insamlade observationer, filmer, bilder och reflektioner -Vi använder oss av digitala verktyg, såsom ipads, datorer, projektorer och bildskärmar. -Vi fördjupar oss mer i litteratur, samt jobbar med kollegialt lärande både internt och externt. -Vi får handledning och stöd av förskolechef, pedagogistor, ateljeristor och resursteam. Ambitionsnivå alla förskolor ska ha ett aktivt och levande hållbarhetsarbete- där barnen är delaktiga och medforskande på alla plan. Mål 2: Möten för lärande Möten i fokus! Vi ska organisera sammanhang, miljöer och material som främjar läroprocesser, undersökande och samspel, glädje och trygghet. Hur? Genom att:

8 -Vi läser och reflekterar runt publikationen Möten för lärande (skolverket.se) tillsammans under året. -Vi använder pedagogisk dokumentation för att se hur mellanmänskliga möten påverkar barnens lek, lärande och samspel. -Vi använder likabehandlingsplanen som ett levande verktyg och genomför regelbundna kartläggningar och observationer, samt jobbar med kollegialt lärande både internt och externt. -Vi får handledning och stöd av förskolechef, pedagogistor, ateljeristor och resursteam. Ambitionsnivå Alla barn ska få möta pedagoger som är lyhörda, nyfikna och främjar möten och läroprocesser mellan barn och barn samt vuxna. Samt möten med miljöer som är estetiskt tilltalande, tydliga och inbjudande där man leker, lär, inspireras, förundras och samspelar med andra barn och vuxna. Mål 3: Matematiklyftet Vi ska utveckla pedagogernas kompetens inom matematikdidaktik, samt främja barns nyfikenhet och kunskaper i matematik. Hur? Genom att: -Under läsåret arbeta med skolverkets lärportal Matematiklyftet för förskolan -Alla arbetslag träffas själva eller med matematikhandledare varannan vecka. -Vi träffas i externa nätverk med andra förskolor som är involverade i matematiklyftet. -Regelbundet observera, dokumentera och reflektera runt det barnen gör och säger tillsammans med andra pedagoger och barn. -Använda oss av insamlade observationer, filmer, bilder och praktiska exempel. -Vi använder oss av digitala verktyg, såsom ipads, datorer, projektorer och bildskärmar. -Vi fördjupar oss mer i litteratur, samt jobbar med kollegialt lärande både internt och externt. -Vi får handledning och stöd av förskolechef, matematikhandledare pedagogistor, ateljeristor och resursteam. Ambitionsnivå 2016-

9 Alla pedagoger har utvecklat sina kunskaper och insikter inom det matematikdidaktiska området. Framåtblick Några tankar och strategier inför hur verksamhetsutvecklingen ska fortgå är: Inom kollegialt lärande: Vi delar med oss av och fördjupar oss i olika praktiska exempel på pedagogiska möten och studiedagar. Vi har externa nätverk runt matematik, pedagogik, hållbarhet och språk. Vi deltar i workshops i HLR, digitala verktyg, ekologi, 100-språklighet och musik för att utveckla oss inom dessa områden. Vi läser litteratur och stöter och blöter olika värden och dess betydelse för oss och vår omgivning. Inom kompetensutveckling Praktisk kompetensutveckling med hjälp av kollegialt lärande, nätverk, studiebesök, workshops och erfarenhetsutbyte inom och utanför enheten Matematiklyftet Vi läser publikationen Möten för lärande ( Inom pedagogisk dokumentation/systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsutveckling med fokus på pedagogisk dokumentation och processen runt kvalitetsbegreppet. Användandet och utvecklandet av ny digital teknik som verktyg Inom teori och pedagogik Fördjupning i teori och begrepp Inom organisation Jobba med tydlighet och metoder för struktur, organisation och reflektion, samt utveckla och implementera verktyg för detta Inom personalfrämjande insatser Tänka hälsofrämjande (glädje, meningsfullhet, delaktighet) Jobba med yrkesstoltheten

10 Hur utvärderar vi och följer upp? Verksamhetsplan Fortsatt analys av pedagogers processer, tankar och göranden. (Självvärdering, ronderingar, verksamhetsbesök, reflektionstillfällen, medarbetarsamtal) Fortsatt analys av barnens läroprocesser. (Pedagogisk dokumentation, miljöronderingar, reflektionstillfällen, kartläggningar) Fortsatt samverkan med föräldrar. (Kundenkät, föräldraråd, föräldramöten, föräldrabrev, fixarkvällar) Vi fortsätter att jobba med pedagogisk dokumentation och att implementera verktygen runt observationer i miljöerna och reflektioner både med barnen och pedagogerna. Vi fortsätter med regelbundna uppföljningar av likabehandlingsplanerna, de pedagogiska handlingsplanerna och tittar även tillsammans på Förskoleappen månadsbrev och andra informationsverktyg. Hur förmedlar vi oss? Vilka värden visar vi på? Förskolechef, pedagogista, ateljerista och resursteam är med på alla arbetslags reflektionsmöten regelbundet för att fortsätta arbeta med reflektion, pedagogiska miljöer och pedagogisk dokumentation. Två förskolor arbetar med det digitala information- och dokumentationsverktyget Förskoleappen. Ekerö den 4 augusti 2014 Elin Elfqvist Förskolechef