Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik
|
|
- Kristina Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Kouze och Posner Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik
2 Ledarskapets och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling av den pedagogiska verksamheten på en enskild förskola.
3 Vad kännetecknar en förändringsprocess på en skola eller förskola som leder <ll högre kvalitet i barns lärande och utveckling?
4 Skolutveckling? Centralis<skt perspek<v : Preciserade mål, planer, utvärdering, kontroller, inspek<oner. (NPM) Aktörs- och skolperspek<v: När vi stöter på problem i vardagsverksamheten Erfarenhetslärande (Lärande organisa<on) (Scherp, 2003; Scherp & Scherp, 2007; Timperley m fl, 2007; HaVe, 2009; McKinsey, 2010; Timperley, 2013; Scherp, 2013)
5 Vad påverkar lärares sätt att arbeta? (1 4) Direkta erfarenheter i mötet med barnen 3,7 Samtal med kolleger 3,1 Läroplan och/eller skolplan 3,0 Kursplan och/eller betygskriterier 2,8 Erfarenheter utanför skolan 2,8 Pedagogisk facklitteratur 2,6 Ämnesinriktad facklitteratur 2,4 Kompetensutveckling utanför skolan 2,2 Intern fortbildning 2.2 Samtal med skolledare 2,1
6 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter
7 Utgångspunkter Skapandet är människans främsta drivkra[. Meningsskapande, medskapande och kunskapande är exempel på denna inre drivkra[ och mo<va<on. A] erfara och uppleva a] man gör skillnad inom e] område som man upplever meningsfullt.
8 Varia<on Inre mo<va<on som drivkra[ för lärande och utvecklingsarbete förutsä]er a] man tar vara på varia<on och olikhet som underlag i processen Ledarskap, lärarskap och kvalitetsutveckling handlar i hög grad om a] kunna hantera varia<on och olikhet i såväl görande som uppfa]ningar som underlag och drivkra[ för lärande och utveckling.
9 Nyliberalism och NPM Egenintresset och egen ekonomisk vinning är människans främsta drivkra[
10 Kvalitetsutveckling genom Implementering Ini<ering Implementering Ins<tu<onalisering Spridning Lärande Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfa]ningar Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss a] tänka <ll en gång <ll Motstridiga uppfa]ningar Bidrag <ll varia<onen som underlag för gemensamt lärande
11 Skolledarrollen Administrera färdiga projekt och lösningar Använda skolinspek<onens resultat som underlag för a] hävda behov av utveckling. respek<ve Leda skolgemensam professionell kunskapsbildning som utgångspunkt för skolutveckling. Använda vardagsfrågor i rela<on <ll den egna pedagogiska verksamheten som underlag för val av utvecklingsområden.
12 Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring Kvalitetsutveckling
13 Mäta, bedöma kvalitet
14 Bedömningsgrunder inom konsten talet composi'on, drawing, color and expression
15
16
17
18 Kvalitetsutveckling Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Myndigheter (VERVA, Skolverket, Innovationsrådet, Skolinspektionen, SKL) Politiker
19 Forskning Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2003, 2007,2013)
20 Skolverket, Skolinspektionen Analysen handlar framför allt om att vi ska hitta orsaker som förklarar måluppfyllelsen och att se vad som behöver förbättras. Om vi inte nått ända fram vad beror det på? Vad har vi lärt oss? Hur ska fortsättningen se ut? Kollegialt lärande
21 Analys Man studerar något som har hänt i relation till något som man vill uppnå för att fördjupa sin förståelse av samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör samt dra lärdomar om hur man kan bli allt bättre på att uppnå det man vill uppnå.
22 Analys och kvalitetsutveckling Variation Process Pedagogisk helhetsidé? Variation Resultat! Sambandet mellan process och resultat
23 Resultat Presta<on i förhållande <ll förutbestämda kriterier Progression Konsekvenser för likvärdighet och presta<oner?
24 Regeringsdeklarationen Budgetpropositionen En särskild utredning bör undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management samt utforma en nationell strategi för idéburen välfärd. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande. ->
25 Utveckling av förskola och skola Pedagoger och ledare beforskar sin egen vardagsverksamhet Barnens engagemang, lärande och trivsel fokuseras Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt Utmana gällande föreställningar Fördjupad förståelse Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar (Scherp, Timperley, Schildkamp, )
26 Vem avgör vad som är kvalitet? Det man vill uppnå dvs defini<on av kvalitet, beskriver en skola i sin helhetsidé. Kvalitetsarbete handlar sedan om a] gemensamt lära om hur man kan bli allt bä]re på a] förvekliga sin helhetsidé samt a] undersöka hur väl man lyckas förverkliga den i sin vardagsprak<k.
27 En helhetsidé består av.. en vision som beskriver vad man vill uppnå med verksamheten och en verksamhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man ser som särskilt viktigt att uppnå visionen och verksamhetsidén är relaterade till varandra på ett medvetet sätt
28 VARFÖR GÖR VI DET VI GÖR NÄR DET SOM HÄNDER HÄNDER? Tradi;on Tips, lösningar eller krav från andra Meningsskapande och vägledande helhetsidé Hålla ryggen fri
29 Skolan som många av oss minns den.
30
31 Bildningsideal% Kri9skt%reflekterande% förhållningssä'% Djupkunskaper% %höga%betyg% Meningsskapande%meningsfullhet% Medskapande% Krea9v% Vision% Vad%vill%vi%uppnå?% Pedagogisk% verksamhetsidé% Hur?% Ansvar%för% eget%lärande% Lust%a'%lära,% nyfikenhet% Tydlighet%och%struktur% Medvetna%goda%möten%
32 Trygghet+ Respekt+ Rela;oner++ och+självkänsla+ i+centrum+ Medvetna+goda+möten+ God+kommunika;on+ Meningsskapande++ meningsfullhet+ Elevers+medskapande+ Koppling+;ll++ verkligheten + Koppling++ ;ll+elevens+ +livsvärld+och++ frågor+ Utgå+från++ individuella++ förutsäeningar++ och+förkunskaper+ NyEja+varia;on++ och+olikhet+i++ elevers++ förståelse+ Process++arbetsgång+arbetssäE+ Krav,+höga++ förväntningar+ Återkoppling+ Bli+sedd+ Utmana+ Regler+och+ru;ner+ Struktur+@>+arbetsro+ Mål+ Resultat+ Tydlighet+ Presta;on?+ I+ Progression?+
33 Lärfrågor Hur BEMÖTER vi våra ungdomar så a] de utvecklar krea<vitet och själv<llit? (1 grp) Hur får vi våra elever a] ta e] större ANSVAR när vi arbetar elevak<vt? (3 grpr) Hur hjälper vi elever med BEHOV AV SÄRSKILT STÖD? (1 grp) Hur INDIVIUALISERAR vi i de heterogena grupper vi har? (2 grpr) Hur kan vi få elever a] känna mer LUST och NYFIKENHET inför det vardagliga skolarbetet? (1 grp) Hur kan vi lära mer om a] UTMANA och ställa krav på våra elever? (1 grp) Hur kan vi hjälpa elever som TAPPAT LUSTEN a] lära a] återfå den? (2 grpr) Hur kan vi genom ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT öka elevers lust a] lära? (1 grp) Hur kan vi hjälpa OKONCENTRERADE och spli]rade elever? (1 grp) Hur kan vi koppla undervisningen <ll LIVSLÅNGT LÄRANDE? (1 grp)
34
35
36
37 Lärfrågor 1.Hur kan vi på ef lusgyllt säf få barnen af våga ställa en hypotes och sedan reflektera 2.Hur kan vi skapa utmanande lärmiljöer inne och ute för af s;mulera barnens nyfikenhet kring naturvetenskap? 3.Hur utmanar vi de yngre barnen i våra lärmiljöer och hur gör vi för af reflektera med de yngsta barnen? 4.Hur ser och fångar vi naturvetenskap i vardagen och kommunicerar defa med barnen för af hålla kvar deras intresse? 5.Hur jobbar vi för af "alla ska lyckas"? Vad innebär det för oss i vår vardag? 6.På vilket säf kan vi vara medforskande? En balans mellan af lyssna in och driva framåt?
38 Kvalitet i helhetsidé Abstrak<onsnivå Överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? Överensstämmelse med uppdraget Överensstämmelse med kommunens prioriteringar Medskapande
39 Hur arbeta fram en gemensam helhetsidé? Parvisa intervjuer med hjälp av föreställningskartor. Föreställningskartorna bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. Resultatet av de lärande samtalen sammanställs och utgör underlag för samtal om och ulormning av skolans pedagogiska helhetsidé.
40 Hur förverkliga helhetsidén i vardagsprak<ken? Bygga upp en utvecklingsorganisa<on Skapa lärgrupper för a] lära om hur man i allt högre grad ska kunna förverkliga sin helhetsidé i vardagsprak<ken. A] förstå samband mellan det man gör och vad man uppnår med det man gör. Omsä]a lärdomar i prak<ken Vad krävs för de]a?
41 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé - > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar ulormningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! - >? ligger <ll grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- Organisa;onen skapar förutsä]ningar för - > påverkar ulormningen av <- Utvecklings- Organisa;onen - > ->
42 Arbets- resp utvecklingsorganisa<on
43 Arbetsorganisa<onen: Vad ska vi göra med de elever som skolkar? Utvecklingsorganisa<onen: Vad ska vi göra med de lek<oner som eleverna skolkar ifrån?
44 (Skolinspek<onen, 2014 s. 23, 55) Rektor analyserar inte <llsammans med lärarna hur undervisningens kvalitet påverkar resultatet. Fokus läggs o[a på enskilda problem hos eleven, istället för på skolans arbetssä]. Över häl[en av gymnasieskolorna har sedan 2009 kri<serats för det systema<ska kvalitetsarbetet. Skolorna lägger o[a fokus på elevernas enskilda problem snarare än på skolans arbetssä].
45 Utvecklingsorganisa;onen Lärande besök Learning studies Ak;onsforskning Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och barns utveckling - > Lärgrupper Lärande samtal Utmanande möten
46 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Hinder Föreläsning Böcker etc. Organisatoriska hinder 78% Arbetsbelastning 73% Bristande egen förmåga 31% Bristande stöd från skolledningen 28% Negativ inställning bland arbetskamrater 24% Oro för kvalitetskontroller 21% Föreställningar förståelse lärdomar Handling Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör à lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken
47 Dokumenta<on av kvalitetsarbetet på skolnivå Beskrivning av skolans helhetsidé Årets nya lärdomar om lärande och undervisning för a] bidra <ll allt bä]re kvalitet i elevernas lärande och utveckling. Årets förverkligande i vardagsverksamheten av helhetsidén och <digare lärdomar. Beskrivning av hur kvalitetsarbetet är organiserat för a] kon<nuerligt komma fram <ll nya lärdomar om lärande och undervisning.
48 U<från lärstämman sammanställer skolförvaltningen årets lärdomar och förverkliganden. Skolledare och poli<ker träffas för a] u<från lärstämman dra lärdomar och slutsatser om hur man kan stödja det fortsa]a kvalitetsarbetet på skolorna och vilka områden man skulle vilja ha y]erligare hjälp med a] utveckla och vilket underlag man behöver för a] kunna ta si] poli<ska ansvar.
49 Skoleffek<vitet- Skolutveckling Implementera görande - Lärande grund för görande Söka e[er best prac<ce - Utveckla next prac<ce Bromsklossar Komplex kunskapsbildning Resultat Samband mellan process och resultat Kontroll, sank<oner Uppföljn underlag för lärande Konkurrens Samarbete Vara bäst Bli allt bä]re Mätbara preciserade mål - Helheten New Publc Management Lärande organisa<on
50 Stöd <ll lärledarna Tydligt mandat från skolledningen Kon<nuerliga träffar mellan lärledare och skolledare Lärande möten mellan lärledare från olika skolor Fortsa]a möjligheter a] fördjupa si] eget lärande om hur man leder systema<sk kunskapsbildning Någon som visar intresse för lärandet och e[erfrågar vad vi gör och vad det leder <ll.
51 Lärprocessen i lärgrupperna Fredad och öronmärkt <d Regelbundenhet (1g/mån) minimum 2 <mmar helst halvdagar. Ägna sig åt en och samma lärfråga under lång <d (ungefär 1 år) Gemensamt och angeläget lärområde som springer ur pedagogernas vardag Frågan behöver ligga på den pedagogiska arenan Lärfrågan ska ligga inom den egna påverkanssfären Strukturerad lärprocess Lärandefokus istället för görandefokus Kon<nuerlig dokumenta<on av lärprocessen Fokus på sambandet mellan process och resultat Hålla lärprocessen levande mellan träffarna genom åtaganden såsom a] samla in underlag för nästa lärgruppsmöte.
52 Lärande samtal Tempot. Reflek<on och e[ertanke kräver <d och kan inte påskyndas hur mycket som helst Betydelsen av a] få input som utmanar och väcker nyfikenhet Vad kan förklara våra olika slutsatser och erfarenheter istället för summering av olika slutsatser och lärdomar Lärprocessen avslutas när man omsa] och prövat sina formulerade lärdomar i vardagsprak<ken Se olikhet och varia<on som underlag för kunskapsbildning istället för rä] fel Haka i nya lärområden och lärprocesser <ll <digare lärområden och lärdomar. Se progression i det man gör.
53 Kongruens i synen på ledning, styrning och skolutveckling mellan olika nivåer i skolhierarkin Utvecklingsledare och skolledare som bär perspek<vet uppåt i hierarkin Stöd på alla nivåer i kommunen På förvaltnings- och poli<kernivå behöver man skapa en helhetsidé om styrning och ledning Inte bygga upp motstridiga parallellsystem såsom kvalitetsarbetet som inte ligger i linje med lärandeperspek<vet på skolutveckling På varje nivå lär man inom sin egen nivå istället för a] kontrollera underliggande nivå
54 Skolledarskapet Ledningsfilosofin i samklang med e] lärandeperspek<v på skolutveckling Synliggör de lärdomar och pågående lärprocesser kopplat <ll vardagshandlingar Ak<v och drivande i kombina<on med nyfiken och lyhörd Har själv e] naturligt lärande förhållningssä] i vardagsarbetet Använder själv lärande samtal Gemensam planering med lärledarna Har förtroende för medarbetarnas lärande
55 Deltar i analysen av resultaten <llsammans med lärledarna eller i lärgrupperna Lärande medarbetarsamtal Följer upp lärdomar från lärgruppsarbetet vid medarbetarsamtalen. Koppla ihop nya lärdomar med <digare lärdomar så a] man får en lärspiral Betonar medarbetarnas inre mo<va<on som drivkra[ i arbetet
56 Gemensam helhetsidé Som grund för prioriteringar av arbetsinsatser och vilka projekt man ska gå in i Kon<nuitetsskapande Kopplad <ll gemensam förståelse av uppdraget Genomtänkt gemensam helhetsidé a] vila mot. Det hjälper oss a] transformera u<frånkommande utvecklingspropåer så a] de blir våra frågor och därigenom mer angelägna. Om den bärande idén inte finns så blir skolarenan e] öppet slagfält för olika intressenter och även för insatser u<från icke u]alade motstridiga helhetsidéer. Vardagen ockuperas av omedvetna och medvetna ak<viteter som förhindrar skolutveckling
57 VISKA- modellen för utveckling Hjälp a] sortera olika frågor Väsentligt a] man tydliggör och får <ll en balans mellan arbetsorganisa<on och utvecklingsorganisa<on AO s och UO s ömsesidiga beroende av varandra
58 Kon<nuitet Genom a] dokumentera och använda centrala begrepp så a] verksamheten inte urva]nas Medvetandegöra och tydliggöra valet av perspek<v kopplat <ll forskning. Fördjupa förståelsen av en lärande organisa<on på samtliga nivåer. Saknas en övergripande organisatorisk motor (inte eldsjälar) i organisa<onen stannar det. Genom årliga lärstämmor
59
60
Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Ledarskapets och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka
Läs merHans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Ledarskapet, elevhälsan och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs mer!"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042')
!"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042') Föreläsningens innehåll Lärandets inriktning Vad ska man lära om? Struktur för kollegial kunskapsbildning Struktur för lärande samtal Organisatoriska förutsättningar
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli
Läs merKvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators
Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merAtt synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene
Att synliggöra lärande Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene En kort presentation En gymnasieskola i centrala Göteborg Med högskoleförberedande program För studiemotiverade
Läs merVälkomna *ll nätverkets 23:e nätverksträff! A6 leda entreprenöriella lärprocesser
Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om
Läs merNätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program
Program Tisdagen den 9 april 005 9.0 0.00 Kaffe 0.00.5 Storgrupp erfarenheter Inledning från PBS-arbete i Karlstads kommun Per Uppman, förvaltningschef BUF i Karlstad Vilka kopplingar finns mellan elevers
Läs merEnkät till skolledare
Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med
Läs merDet pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd
Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse
Läs merKarriärtjänster inom skolan
Karriärtjänster inom skolan hur kan de bidra -ll a/ utveckla undervisningen genom kollegialt lärande? Anna Davidsson Hkr Agenda Vem ska vi välja? Vad ska de göra? Hur ska vi ta död på Jante? Hur ska vi
Läs merDet goda lärandet. Hans-Åke Scherp. Hans-Åke Scherp
Det goda lärandet Docent Karlstads Universitet EU EU överens om att bli världsledande inom utbildningsområdet. Man preciserade 13 delmål Sverige bäst av EU-länderna följt av Finland, Danmark och Nederländerna.
Läs merVälkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun
Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun Systematiskt kvalitetsarbete utifrån ett lärande perspektiv Eva Jönsson, Skolutvecklingschef, Sundsvalls kommun Lars Karlstrand, Chef
Läs merBRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete
BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och
Läs merData driven school development Inquiry- based learning
Data driven school development Inquiry- based learning Problem Based Learning, Open Learning, Discovery Learning, elevak?va arbetssäa, elever forskar, PBS Global Educa+onal Reform Movment GERM sveper över
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merLedarskap och kvalitetsutveckling. Hans-Åke Scherp Tf professor i pedagogik vid Karlstads universitet
Ledarskap och kvalitetsutveckling Hans-Åke Scherp Tf professor i pedagogik vid Karlstads universitet Skolledarskap Högstadierektorer ägnade sig i genomsnitt åt 149 uppgifter per dag där ca 60% av deras
Läs merTillgänglighet! Mångfald!
Trygghet! Hållbarhet! Tillgänglighet! Mångfald! Trygghet! Konkretisering Trygghet är en grundförutsättning för utveckling och lärande. Förskolan och skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap
Läs merKompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen
Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen Förord Broschyren som du har i din hand riktar sig till dig som arbetar i förskola, grundskola, gymnasium och inom vuxenutbildning. Den lyfter fram
Läs merProfessionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor
2014-11-02 Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor Karin Rönnerman 28 oktober, 2014 Disposition Aktionsforskning i praktiken Generering av ledarskap Mellan-ledare skapas
Läs merVad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor
Per Fagerström. (PPP) Vad gör du här? Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Din mentala packning Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt? Det bästa är att veta vad man letar
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merEn förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé
En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé Hur kan våra olika roller utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen så att
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merI vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson
Ämnesdidak1skt kollegium lärare planerar och utvärderar undervisning kollegialt i sin vardagliga verksamhet med e> Learning study förhållningssä> Maria Bergqvist & Henrik Hansson I vilket sammanhang finns
Läs merLönekriterier för lärare
JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...
Läs merEnkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare
Enkät till lärare 1. Kommun: Skola: 2. Kön: kvinna man 3. Jag är förskollärare fritidspedagog grundskollärare gymnasielärare 4. Jag har arbetat inom skola/förskola/fritidshem i 0 5 år 6 10 år mer än 10
Läs merFoto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet
Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet Alla ska lyckas Utbildningsverksamhetens syfte är att ge alla barn det som de behöver för att lyckas i livet.
Läs merSkolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Läs merKonsten a) förändra sin egen undervisning.
Konsten a) förändra sin egen undervisning anna.davidsson@annad.nu Perspek6v på förändring Inifrånstyrd mo6va6on U6frånstyrd mo6va6on Kollegialt lärande/ handledning Kontroll, uppföljning Utvecklingskultur
Läs merSKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merVad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen?
Vad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen? Vilka avtryck kan ni se i vardagsarbetet som ett resultat från era lärgrupper (kollegiala lärande) motsv.? Vad var förutsättningen
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merLedarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merCentrala begrepp. Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling
15-11-17 Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling Karin Rönnerman 28 oktober, 2015 Centrala begrepp Aktionsforskning Kollegialt lärande Professionella lärandegemenskaper
Läs merBedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24
Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merLedare för kollegialt lärande
Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Läs merFörväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Förväntansdokument Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2018-08-22 Vi ser att Förväntansdokumentet kan ha fler användningsområden förutom
Läs merUtvecklingsområden i Värmlandskommunerna
Utvecklingsområden i Värmlandskommunerna Systematiskt kvalitetsarbete, analys och dokumentation Ett första steg består i att använda de olika underlag som tagits fram i kommunerna i samband med kvalitetsredovisningar
Läs merKvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen
Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs merKollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson
Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merForskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merMATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Läs merKompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (6) Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem Hämtad från komptensförsörningsenheten Publicerad: 2018-10-15 En gemensam kompetensprofil bidrar till att
Läs merLedning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019
Ledning i förskolan Villkor och uttryck Almedalen 2 juli 2019 Är det skillnad på att leda en skola och förskola? Bakgrund Förändringar i ledningsfunktionen? Förskolans kunskapstradition? Stora variationer
Läs merLönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken
Läs merModern och innovativ skolutveckling
Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK
Läs merSammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
Läs merIdén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet
Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering
Läs merKvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!
Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger Barn och utbildningsnämnden
Läs merDIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Läs mer1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...
1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål
Läs merLäslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merSmå barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merSkolledaren som hjälte
Trendspaning Skolledaren som hjälte Peter Fowelin Skolforum 26-27 okt 2015 Presentation Peter Fowelin Case: Rektors pedagogiska ledarskap Min samlade slutsats är att det finns ett starkt behov av att stärka
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merAttraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen
Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra
Läs merSKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
SKA-boken Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skollagen (2010:800) Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merVad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Förväntningar Förhoppningar Farhågor
Vad gör du här? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Centralt för en bra start på ett möte, dubbelt ansvar 2
Läs merFörändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen
2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs merV Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Läs merDin lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?
Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-09-
Läs merCentrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning Hans-Åke Scherp
Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning 2010-10-27 Hans-Åke Scherp Värmlandsprofessur Tf professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot skolutveckling vid Karlstads universitet Bakgrund
Läs merKompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16
Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför? Diskussion
Läs merAlla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål
www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.
Läs merModell-/forskarskolorna i Sundsvall Leda lärande
Modell-/forskarskolorna i Sundsvall 2012-05-28 Leda lärande Lärdomar baserade på erfarenheter av att leda systematisk kunskapsbildning som grund för skolutveckling på två forskande skolor i Sundsvall Cederholm
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merVerktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Läs merStyrning och ledning. utifrån. ett lärande organisationsperspektiv
Gemensamma utvecklingsområden Skolans utvecklingsområden Politikernas utvecklingsområden Lärdomar utifrån verksamheten Lärdomar utifrån samhällsutvecklingen Hans-Åke Scherp Hans Egonsson Karin Sjöberg
Läs merUTVÄRDERING AV OXLEDSSKKOLANS UTVECKLINGSPLAN
UTVÄRDERING AV OXLEDSSKKOLANS UTVECKLINGSPLAN 2014-2015 Bearbetat av Stina Johansson, kvalitetssamordnare Oxledsskolan. Vt-2017. Inledning och bakgrund Inom ett systematiskt kvalitetsarbete skall skolenheten
Läs merSexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL
Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL Sexologins utgångspunkter Kropp, fysiologi, biologi, gensvar Iden:tet, känslor, fantasier,
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs merSTRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan
STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi
Läs mer