Data driven school development Inquiry- based learning

Transkript

1 Data driven school development Inquiry- based learning Problem Based Learning, Open Learning, Discovery Learning, elevak?va arbetssäa, elever forskar, PBS

2 Global Educa+onal Reform Movment GERM sveper över världen men ingen vet rik?gt hur och varför vi hamnade där. Det liksom bara sker, alla?aar på alla och gör lika eller vill göra lika för säkerhetsskull. Hur kom vi hit, med allt resultatmätande och testande? Det har blivit som ea virus i ea sjukdomsförlopp säger prof. Pasi Sahlberg. Vi har sen en?d?llbaka översköljts av marknads- baserade idéer inom utbildningsväsendet. Det blir allt mer tester av eleverna och insamlande av resultatdata. Teknik har allt mer ersaa pedagogik som drivkras för förbäaring.

3 den förvirring som rådde inför skolinspek?onens besök. Plötsligt skulle alla ha samma dokumenta?onsform, projekt eller teman som inte hade ea synligt mätbart innehåll fick avbrytas och alla skulle jobba med t.ex. räknesagor. Det pedagogiska frirummet minskade utan aa många egentligen förstod varför. I lärarrummen spred sig känslan aa inte längre vara betrodd aa kunna lära ut räa saker längre och nu skulle det därför kontrolleras och mätas hur det förhöll sig. Det man egentligen såg var en märkbar oro hos skolledarna i deras iver aa städa upp inför den kommande inspek?onen. Verksamheten stagnerade och ingen skolutveckling skedde. Lärdomen blir aa skolledarna i sin iver aa föra skolan framåt får i stället motsaa effekt. (Eriksson, Magisterutbildning Kau 2012) X

4 För- och nackdelar med data driven school development Fördelar det talas om utbildning för alla, fokus på skola och utbildning höga förväntningar på eleverna Nackdelar fokus på baskunskaper (kanske främst för aa de är läaa aa mäta) normaliserade standards och likriktade/ formaliserade tester test- based accontability och byråkratansvar. ökad accontability press och ryggen fri kultur. uaryck i kvalitetssäkrande mer än kvalitetsutveckling Se djurens skola

5 När data samlas in?ll arbetsorganisa?onen för beslutsfaaande sker ingen större påverkan på lärmiljöer och pedagogiken Poli+k/förvaltning Data teams (lärgrupper) Data teams (lärgrupper) Data (knowledge) brokerage Data teams (lärgrupper) Användare/skola Datamätningarna behöver bearbetas i ea större sammanhang för aa transformeras +ll relevans för respek?ve nivå i utbildningssystemet. Snarare tvärt om, besluten hämmar utveckling esersom besluten är tagna inom samma logik som de är insamlade i.

6 U?frånstyrning/ kontroll (NPM) men Inifrånstyrning/ lärande (PBS) Förordar kontroll Tar inte?ll sig resultatet för fortsaa lärande och utveckling Mätningar: PISA, Tims Na?onella utvärderingar Kommunala utvärderingar Förordar det inte men Kan använda resultaten för fortsaa och fördjupat lärande och utveckling

7 Ungefär resultat (0,46 sekunder) hap://en.wikipedia.org/wiki/inquiry- based_learning

8 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Föreläsning Böcker etc. Föreställningar förståelse lärdomar Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör lärdomar Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken 8

9 " Kräver noggrann planering Kri?ska moment " Inquiry- based learning takes a lot of planning before implementa?on. It is not something that can be put into place in the classroom quickly. " Svårt aa synliggöra och utvärdera lärandet " Measurements must be put in place for how students knowledge and performance will be measured and how standards will be incorporated. " Lärarrollen " The teacher's responsibility during inquiry exercises is to support and facilitate student learning " Vik?gt aa tydliggöra behov av hjälp och stöd för lärandet " A common mistake teachers make is lacking the vision to see where students' weaknesses lie. " Vik?gt aa tydliggöra förförståelsen " Teachers cannot assume that students will hold the same assump?ons and thinking processes as a professional within that discipline

10 Lärarrollen StöAa och utmana en ak?v roll

11

12 Förändring i arbetssäa 000 och 2004 Förändring i arbetssäa mellan åår r Tradi+onell förmedlingspedagogik Elevak+v lärprocess Självständigt svarsletande

13 Kurser uppbyggda som forskningsprojekt Inquiry- based learning i prak?ken

14 " Kursledningen planerar grovstrukturen; liaeratur, föreläsningar, verktyg,?dsschema och deltar i frågeformulering, konstruk?on av insamling av underlag för lärandet, (frågeformulering, enkätkonstruk?on mm) analys " Gemensam digital planorm (Itslearning) " Deltagarna arbetar i lärgrupper där man fördjupar sig i olika delfrågor som de själva upplever som särskilt angelägna och intressanta. " Varje lärgrupp " Samlar in ea underlag för si5 lärande " Gör en analys och drar slutsatser u?från mönstret i det insamlade underlaget med hjälp av liaeratur och föreläsningar " En gemensam struktur för datainsamlingen för aa analys av det samlade materialet ska vara möjlig " Kursledningen använder totalmaterialet från alla grupperna som underlag för en fördjupande analys " Analysen görs?llsammans med deltagarna u?från kursledningens sammanställning av alla lärgruppers arbete

15 Svårt ag synliggöra och utvärdera lärandet Measurements must be put in place for how students knowledge and performance will be measured and how standards will be incorporated.

16 Två examina?onsuppgiser " 1. En grupprapport " 2. En individuell uppgis " där den första föreställningskartan som gjordes vid kursstarten jämförs med en avslutande karta " där man beskriver vilken grund man har för de förändringar och/eller bekräselser som framgår när man jämför de båda kartorna u?från liaeraturen, föreläsningarna och intervjuerna.

17 Skolutveckling och ledarskap - grundkurs B- nivå " Eleven som medskapare i lärprocessen (7,5 hp) " Systema?sk kunskapsbildning i lärprocessen (15 hp) " Meningsskapande ledarskap i en lärande organisa?on(7,5 hp) Magisterprogram " Poli?sk verksamhetsledning och professionell ledning (15 hp) " AA leda lokal skolutveckling (15 hp) " Kvan?ta?va metoder vid systema?sk kunskapsbildning (15 hp) " Magisteruppsats (15 hp)

18 Vilka generella utgångspunkter för skolutveckling ser DU som särskilt vik+ga? 1=Instämmer inte alls.. 4=Instämmer helt Skolledare/förskolechef N=89 Pedagog/lärare/barnskötare N=645 AA man har en tydlig struktur för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas 3,77 3,79 AA man har eller skapar en gemensam pedagogisk helhetsidé på förskolan/skolan som ska vara vägledande för utvecklingsarbetet 3,67 3,84 AA man har utvecklingsledare/processledare som stöaar upp utvecklingsarbetet 3,45 3,66 AA man främst ägnar sig åt aa förstå sig på kopplingen mellan det man gör och resultatet av det man gör 3,51 3,74 AA man på den egna förskolan/skolan genomför interna mätningar och utvärderingar av verksamheten 3,43 3,56 AA man belönar de som engagerar sig i utvecklingsarbetet 3,43 3,41 AA det görs regelbundna externa mätningar och kontroller/ utvärderingar av förskolans/skolans verksamhet 2,7 2,