E L E V H Ä L S A N 2017

Transkript

1 L V H Ä L S A N 2017 NATIONLL KONFRNS MARS 2017 STOCKHOLM

2 Bakgrund va Kropf Malmö förskollärare föreståndare förskola grundskollärare projektledare specialped.

3 Den hälsofrämjande och förebyggande L V H ÄL S A N Skolinspek+onens +llsyn anmälningar ökade med 19 procent; st. Kränkningar och mobbning - vanligaste orsaken +ll ad man anmäler en skola. Näst vanligast - en elev inte får det särskilda stöd han/hon har räd +ll. Vanlig brist - elevhälsan används inte förebyggande och hälsofrämjande. LVHÄLSAN

4 LVHÄLSANS GRUNDPLAR L V H ÄL S A N Systema)skt arbete Tvärprofessionell kompetens Individ à organisa)on Åtgärdande à Förebyggande Hållbar utveckling Hälsofrämjande Långsik)ghet

5 L V H ÄL S A N Förebyggande insatser -utbildningssatsning externt/internt/hela kollegiet går/delar upp kollegiet på olika kurser Värdegrundsimplementering Lära sig konflikthantering Hantera utmanande klasser Använda lågaffek+vt bemötande NPF-anpassa för elever

6 L V H ÄL S A N levhälsan integrerad i hela skolans verksamhet strategier som säkrar ad elevhälsoarbetet verkar långsik+gt, förebyggande och hälsofrämjande Så blir elevhälsoarbetet en del i skolans kvalitetsarbete som löper hand i hand med övriga utvecklingsarbetet Hur skapa ed systema+skt elevhälsoarbete vik+ga steg för ad upprädhålla ed förebyggande och hälsofrämjande förhållningssäd Hur få +ll en synvända med ed förändrat elevhälsoarbete med större fokus på utvecklingsorganisa+on än arbetsorganisa+on? Hur analysera elevhälsans insatser för ad säkra ad det vi gör har effekt och stödjer eleverna mot målen?

7 L V H ÄL för ett välfungerande LVHÄLSOTAM ORGANISATIONSSTRUKTUR S A N Hur skapar man stödjande strukturer för elevhälsans arbete?

8 L V H ÄL Iden+fiering av elevbehov Tidig kontakt m hemmet Observera eleverna Samtala m eleverna S A N

9 Handling Tidpunkt 1. Specialpedagog/lärare gör en behovsinventering genom samtal med mentorer/klasslärare, då även blanked fylls i. Nya elever kan testas. Början på hösderminen (så snart som möjligt) 2. levernas läs- och skrivutveckling screenas 3. Resultat från tester och behovsinventering L V H ÄL S A N

10 sammanställs. 4. Stödteamet utarbetar ed förslag +ll resurs+lldelning. 5. Förslaget presenteras och diskuteras +llsammans med skolledningen. 6. Förslaget presenteras och diskuteras +llsammans med arbetslaget. 7. Resursfördelningen fastställs - +lls vidare - av stödteamet och skolledningen.

11 8. Årskursens mentorer och stödteamet avgör gemensamt hur resurs+den skall användas under en viss period (ca 6 veckor), t ex observa+on, handledande samtal, arbete direkt med elever, eller resurs i klassrummet. 9. Årskursens mentorer och stödteamet utvärderar kon+nuerligt ueallet av insatserna. Nästa periods bruk av resurs+den diskuteras och fastställs gemensamt.

12 hdps:// Antalet anmälningar )ll Skolinspek)onen ökar Publicerad: 21 februari 2017 Nu finns Skolinspek+onens sta+s+k över anmälningar och +llsyn 2016 publicerad. Den visar bland annat ad antalet anmälningar +ll Skolinspek+onen ökade med 19 procent 2016 och ad en vanlig brist på de grundskolor som Skolinspek+onen besökte i +llsynen 2016 var ad elevhälsan inte användes förebyggande och hälsofrämjande. Om man upplever ad en skola eller förskola inte följer de regler som finns för undervisningen och omsorgen kan man anmäla det +ll Skolinspek+onen.

13 Tillsynen visar ad elevhälsan inte används förebyggande Skolinspek+onen granskar också regelbundet landets skolor, för ad se ad de följer de lagar och regler som finns för verksamheten. Det kallas för regelbunden +llsyn. Under 2016 gjorde Skolinspek+onen regelbunden +llsyn på 932 grund- och gymnasieenheter, inklusive särskolor. Tillsynen sker i två olika former, bas+llsyn eller prioriterad +llsyn. Den prioriterade +llsynen riktas mot de skolenheter där Skolinspek+onen bedömer ad det finns en större risk ad eleverna inte får den utbildning de har räd +ll.

14 Referenser hdps://

15 TACK!... för att jag fick medverka J