Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna.

Transkript

1 Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna. Linköpings universitet i samarbete med Storkyrkoskolan och Björngårdsskolan Leda Lärande - Stockholms stad 7 september 2016, Radisson Blu Waterfront

2 Forskningen och klassrummets dynamik Om forskning och beprövad erfarenhet Glenn Hultman

3 Forskning kan vara bra e.ersom den kan ge stöd för utvecklingen av verksamheten, kan bekräfta det man gör, kan sätt ord på det man gör, kan öka vår insikt, ge nya begrepp kan ge alternativa sätt att tolka och förstå praktiken (det inre arbetet) kan bidra med vetenskapliga metoder

4 forskningen redan där Skolors verksamhet och samtal är fyllda med ord och begrepp från forskningen (Biesta, 2007) Som : konstruktivismen, sociokulturell, learning studies, kritisk vän och kollegialt lärande (PLC), Hattie, formativ bedömning, pedagogiskt ledarskap, Men hur används begreppen? Är användningen symbolisk eller trogen den ursprungliga innebörden? (Biesta, 2007)

5 Olika typer av kunskap och lärande! 2. Reflektion Reflekterande praktiker 3. Kollegialt lärande 4. I samspråk med praktiken, reflektion-ihandling Aktionsforskare Vardagsexperter Ta emot kunskap Erfarenhet från kolleger Erfarenhet tillsammans med kollegor,forskare Erfarenhet i kontext Intuition, improvisation 1. Forskningsutnyttjande Forskningskonsumenter Kunskapsspridning från andra Kunskapsbildning tillsammans med andra Kunskapsbildni ng i vardagen Strategi 1-2-3: Kunskap överförs eller genereras via arrangemang: kompetensutveckling, litteratur, reflektionstillfällen, mentorskap, projekt, möten. Strategi 4: Kunskap genereras i praktiken, informellt och hela tiden.

6 Noteringar om lärsituationer Läraren är som en antropolog, parallellt med sin lärargärning studerar hen den egna och andras undervisning. * Elever är också (som läraren) medvetna aktörer som gör sina val t ex när det gäller innehåll dvs de är också didaktiska aktörer. * Det är i klassrummets dynamik som kunskapsbildningen sker, utan att vi kan ta del av den, eftersom det blir invävt i den pågående verksamheten. Det finns inga skriftliga dokument som kan granskas eftersom planeringsdokumenten avser ett tänkt och önskvärt utfall. * Valet av innehåll och metod görs i situationen, trots att valet redan är planerat.

7 Överföring av Beprövad erfarenhet Eraut, Knowledge, working practice and learning (2010) [it s useful to Work alongside others].. To observe and listen and to participate. This mode of learning which includes a lot of observation as well as discussion, is extremely important for learning tacit knowledge or the knowledge that underpins routines and intuitive decisions and is difficult to explain. When people see what is being said and done, explanations can be much shorter because the fine detail of incidents, such as the tone of voice or visual features, contributes to their understanding. [revisorer, ingenjörer och sköterskor] T ex två lärare i samma klass

8 Spridning av kunskap två former! Det finns ny forskning! Bör överföras till praktiken läs och lär! Ex. Hattie (Synligt lärande), Timperley (Det professionella lärandet), Williams (Formativ bedömning) Lärarens kunnande sprids via berättelser och kontextuella samtal. Insikter överförs genom att kollegan ges en förståelse för situationen och eleverna där arbetet utfördes (Hultman, 2001; Craig, 2006). Den senare kan uppfattas som ineffektiv då den inte går att förpacka och lämna över på ett enkelt sätt.

9 DET OSYNLIGA Ändrar sin undervisning t ex gör egna böcker i matte Man åker på en 2-dagars kurs...

10 DET OSYNLIGA Ändrar sin undervisning t ex gör egna böcker i matte Man åker på en 2-dagars kurs... Man ser då att andra gör på annat sätt... Man börjar lite smått, att förändra själv, tänker, ser på eleverna... Hultman, Intelligenta improvisationer

11 Grotanke --- Styr och ställer överhuvudtaget. Jag kan aldrig sätta mig och förklara nånting för en elev som ja, har nånting som gör att man inte kan lyssna. Hur lär du dig det där då? Det gör man man prövar litegrann man får och sen känner man att det gick hem och sen har man kanske finns det i ryggmärgen, jag kan inte alltid planera exakt hur jag skall göra utan jag har en grotanke. Sen brukar jag säga, det är precis som att man spelar på ett instrument, sen känner jag lite grann miljön. Förstår du hur jag menar? Det låter väldigt flummigt men Hypotes och Inquiry Based, forskningsinriktat, konstruk8vis8skt Personliga teorier och dom vetenskapliga! småprojekt håller man på med hela tiden Man testar något nytt styr och ställer Man vidareutvecklar rutiner Inkrementalis8skt, ak8onsforskning, situerat/sociokulturellt

12 Egen forskning! Man kan: försöka vara genom aa samla på sig olika typer av data: forskningstexter, provresultaten dagboks- noteringar som gäller elevernas arbete och hur de lär, noteringar från träffar med kollegor... från läsningar olika texter bl a forskning och föreläsningar noteringar från mer systema@skt arbete med kollegialt lärande (med fokus på elevers lärande och didak@ken), lärandegrupper etc. En fördel om deaa kan göras under ganska helst några år men där andra satsningar integreras i det egna arbetet.

13 Man kan använda kollegor som plogar. 1:e lärare som går före, kollegor som deltog i kurs, kollega som testade något/plötsligt kom på något. Erfarenhetsutbyte engagera rektor, ledning m fl som deltar aktivt genom att...? delta i nätverk med lärare från andra skolor enträget uppfinna tid till detta med hjälp av kollegor, rektor, nämnd. Kan man skapa pedagogiska luncher, en em-träff varannan vecka...?

14