Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Transkript

1 Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Kouze och Posner Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

2 Vad kännetecknar en förändringsprocess på en skola eller förskola som leder till högre kvalitet i barns lärande och utveckling?

3 Olika sätt att utveckla verksamheten Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt Lära av andra eller av varandra (Best practice) Gemensam kunskapsbildning (Next practice)

4 Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ta del av forskningsresultat (evidensbasering) Själv vara medaktör och medskapande i den systema@ska kunskapsbildningen om verksamheten

5 Lärdomar som man själv varit med om ag skapa omsägs i högre grad i handling.

6 Kvalitetsutveckling genom Implementering Implementering Spridning Lärande Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfagningar Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss ag en Motstridiga uppfagningar som underlag för gemensamt lärande

7 Forskning Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2003, 2007,2013)

8 Utveckling av förskola och skola Pedagoger och ledare beforskar sin egen vardagsverksamhet Elevernas engagemang, lärande och trivsel fokuseras Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt Utmana gällande föreställningar Fördjupad förståelse Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar

9 Analys och kunskapsbildning Analys innebär ag förstå sig på samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör i det man vill uppnå.

10 Avgränsning av AG vi tänker och gör olika är inte eg hinder utan en förutsägning för lärandebaserad skolutveckling En skolas pedagogiska helhetsidé avgränsar

11 Vem avgör vad som är kvalitet? Det man vill uppnå dvs av kvalitet, beskriver en skola i sin helhetsidé. Kvalitetsarbete handlar sedan om ag gemensamt lära om hur man kan bli allt bägre på ag förvekliga sin helhetsidé samt ag undersöka hur väl man lyckas förverkliga den i sin vardagsprak@k.

12 En helhetsidé består av.. en vision som beskriver vad man vill uppnå med verksamheten och en pedagogisk verksamhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man ser som särskilt viktigt att uppnå visionen och verksamhetsidén är relaterade till varandra på ett medvetet sätt

13 Vägledande helhet? Helhet Händelse Händelse Agerande

14 Skolan som många av oss minns den.

15

16

17 Bildningsideal% Kri9skt%reflekterande% förhållningssä'% Djupkunskaper% %höga%betyg% Meningsskapande%meningsfullhet% Medskapande% Krea9v% Vision% Vad%vill%vi%uppnå?% Pedagogisk% verksamhetsidé% Hur?% Ansvar%för% eget%lärande% Lust%a'%lära,% nyfikenhet% Tydlighet%och%struktur% Medvetna%goda%möten%

18 Trygghet+ Respekt+ Rela;oner++ och+självkänsla+ i+centrum+ Medvetna+goda+möten+ God+kommunika;on+ Meningsskapande++ meningsfullhet+ Elevers+medskapande+ Koppling+;ll++ verkligheten + Koppling++ ;ll+elevens+ +livsvärld+och++ frågor+ Utgå+från++ individuella++ förutsäeningar++ och+förkunskaper+ NyEja+varia;on++ och+olikhet+i++ elevers++ förståelse+ Process++arbetsgång+arbetssäE+ Krav,+höga++ förväntningar+ Återkoppling+ Bli+sedd+ Utmana+ Regler+och+ru;ner+ Struktur+@>+arbetsro+ Mål+ Resultat+ Tydlighet+ Presta;on?+ I+ Progression?+

19

20 Kvalitet i helhetsidé Abstrak@onsnivå Överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? Överensstämmelse med uppdraget Medskapande

21 Varför strukturerade lärande samtal? Fördjupa det egna lärandet utifrån erfarenheterna i det pedagogiska vardagsarbetet. Bidra till arbetskamraternas och skolans lärande om hur man på bästa sätt kan bidra till barnens lärande och utveckling.

22 Skolutveckling? : Preciserade mål, planer, utvärdering, kontroller, inspek@oner. (NPM) Aktörs- och skolperspek@v: När vi stöter på problem i vardagsverksamheten Erfarenhetslärande (Lärande organisa@on) (Scherp, 2003; Scherp & Scherp, 2007; Timperley m fl, 2007; Ha_e, 2009; McKinsey, 2010; Timperley, 2013; Scherp, 2013)

23 Vad påverkar lärares sätt att arbeta? (1 4) Direkta erfarenheter i mötet med barnen 3,7 Samtal med kolleger 3,1 Läroplan och/eller skolplan 3,0 Kursplan och/eller betygskriterier 2,8 Erfarenheter utanför skolan 2,8 Pedagogisk facklitteratur 2,6 Ämnesinriktad facklitteratur 2,4 Kompetensutveckling utanför skolan 2,2 Intern fortbildning 2.2 Samtal med skolledare 2,1

24 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

25 Aneby Från plats 240 till plats 16 i kommunranking 2014 kom 100% av 9:orna in på gymnasiet och alla är kvar.

26 Kännetecken Målet med ett lärande samtal är inte att komma överens utan att lära utifrån den variation i lärdomar och erfarenheter som finns i gruppen. Ta vara på variation som underlag för gemensam kunskapsbildning. Variation inte rätt-fel. -> Gemensamt skapa next practice inte ta över best practice.

27 Lärgrupper behöver en lärledare för att de lärande samtalen inte ska stanna vid erfarenhetsutbyte. Samtalen behöver ledas och fördjupas av någon med särskilt ansvar för och kunskap om lärprocessen i gruppen.

28 Nytt agerande Vad skulle slutsatserna få för konsekvenser för agerandet? Vilka erfarenheter ligger bakom dessa slutsatser? Erfarenheter Förståelse av uppdraget Vilka reflektioner har du haft innan du dragit dina slutsatser? Slutsatser/ lärdomar Vilka ytterligare reflektioner kan man göra utifrån dessa erfarenheter? Reflektioner Kan man tänka sig några andra slutsatser utifrån reflektionerna? Vad finns det för forskning som stöder respektive motsäger slutsatserna? På en annan skola har man dragit helt andra slutsatser hur kan det komma sig? Forskning, andras erfarenheter

29 A9 ställa förståelsefördjupande frågor Utgå inte från ag du förstår vad den andre menar! (Tillåt dig ag inte förstå) Det finns oda flera olika säg ag förstå eg och samma fenomen! Även om vi använder samma begrepp är det inte säkert ag vi menar samma sak!

30 Varför kan det När vi ställer varför - frågor finns det en risk ag den som intervjuas känner sig ifrågasag. Ofta kan dessa frågor ersättas med andra, t ex Hur kommer det sig? Vad beror det på, tror du?

31 Förståelse av uppdraget Nytt agerande 1. Erfarenheter 5. Planering 2. Reflektioner Helhetsidé 4. Slutsatser/ lärdomar 3. Forskning, litteratur, föreläsningar, andras erfarenheter Hans-Åke Scherp

32 Efter att ha synliggjort skillnader och likheter undersöker man grunden till lärdomarna genom frågan Hur har vi kommit fram till dessa olika lärdomar? Vilka erfarenheter har vi? Kan våra olika erfarenheter förklara de olika lärdomarna? Vad säger den vetenskapliga kunskapsbildningen? Likheter och skillnader med våra lärdomar? Hur kan vi förstå ev skillnader?...

33 Att se mönster Resultat M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former!

34 M =? M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former

35 Förmågan ag se mönster

36