MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ
|
|
- Viktoria Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ Vad är det som gör att pedagoger gör det de gör när det som händer händer och vad är det som gör att man ändrar sitt görande till ett annat görande när det som händer händer? Det finns förstås många svar utan att något av dem kan sägas vara fullständigt. Ibland agerar man utifrån traditionen på skolan utan djupare funderingar över varför den ser ut som den gör. Man gör det man gör för att man alltid gjort så. Ett problem med traditionen är att den ofta uppstått i och fungerat väl i ett tidigare sammanhang som kan skilja sig åt från den situation man har idag. På det viset kan vissa traditionella lösningar i själva verket skapa de problem som man försöker att lösa på ett traditionellt sätt. Goda råd och tips eller anmodanden från andra är en annan anledning till att man gör det man gör. Att ta över arbetssätt från andra som varit framgångsrika, utan att ha förstått vad som ligger bakom, riskerar att avprofessionalisera läraryrket genom att lärare reduceras till att vara handläggare eller utförare av arbetsuppgifter och lösningar som andra utformat. Att relatera händelser till en inre meningsskapande helhetsidé om hur man på bästa sätt bidrar till barns och Att själv förstå och kunna förklara för ungdomars lärande och utveckling är ytterligare ett sätt det som händer händer är ett uttryck andra varför man gör det man gör när att få vägledning i hur man ska för professionalitet. hantera vardagen. Förståelse av och mening i vardagssituationerna skapas genom att händelser sätts in ett större sammanhang eller meningsskapande helhet. Oavsett om man är medveten om den eller inte och oavsett om den är uttalad eller inte, så är den helhet utifrån vilken man initialt förstår eller beskriver problemet, avgörande för hur man hanterar olika situationer. Det är åtminstone tre svårigheter förknippade med denna process. Till att börja med förutsätter det att man har en helhetsförståelse med rele
2 vans för det problem man söker hantera. För det andra behöver man vara medveten om hur helheten ser ut och för det tredje behöver man klara av att koppla situationen till helheten och förstå vilka konsekvenser helheten får för hur man bör hantera situationen. Att hjälpa lärarstudenten att utveckla, tydliggöra och synliggöra sin helhetsförståelse av hur man på bästa sätt kan bidra till barns lärande och utveckling blir en viktig del i lärarutbildningen om lärarstudenten ska känna sig trygg i sin framtida lärarroll. Pedagogers agerande i vardagen förväntas bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. I kontakterna med utbildningen på universitetet ligger tyngdpunken på vetenskap och forskning medan beprövad erfarenhet utgör tyngdpunkten under den verksamhetsförlagda undervisningen, dvs VFU:n. Lärare anger att deras egna erfarenheter i mötet med barnen är den viktigaste påverkansfaktorn när det gäller det egna sättet att arbeta. Idealt sett relateras vetenskap och beprövad erfarenhet till varandra i det lä
3 rande samtalet mellan handledare och lärarstudent om hur man kan bidra till barns lärande och utveckling ett möte. Ibland berättar lärarstudenter att lärare under VFU:n säger Välkommen ut i verkligheten, nu ska du få lära dig hur det egentligen är. Det tyder på att vi inte alltid lyckas skapa det ideala lärande samtalet som berikar såväl handledarens som lärarstudentens kunskapsbildning. Man tänker kanske inte på att vardagsverksamheten utgör grunden för forskning och vetenskap. Lärarstudenten möter på universitetet de senaste forskningsrönen och kan bidra med dessa kunskaper i det lärande samtalet medan handledaren delar med sig av sin förståelse av lärande samt sina erfarenheter av att omsätta sina lärdomar och vetenskap i vardagshandlingar. Att använda sig av föreställningskartor har visat sig vara ett bra sätt att medvetandegöra och synliggöra sin förståelse av hur man som pedagog kan bidra till barns lärande och utveckling. Att under en utbildning successivt skapa nya föreställningskartor vartefter kunskapen fördjupas synliggör och fördjupar även lärprocessen.
4 FÖRESTÄLLNINGSKARTAN En föreställningskarta är ett verktyg för att förstå en individs mentala landskap, hennes tankeprocesser. Föreställningskartan har sin teoretiska grund i konstruktivistisk och gestaltteoretisk teori om lärande och utveckling och kan ses som en grafisk representation av en individs föreställningar om ett visst fenomen. Att samtala och tillsammans skapa en föreställningskarta är ett sätt att tydliggöra och förstå någon annans föreställningsvärld. Metoden har visat sig fördjupa samtalet samtidigt som den ger en helhetsbild av den intervjuades föreställningsvärld 1. Man kan dra paralleller mellan vanliga kartbilder och den spegling av tankestrukturer, som föreställningskartor förväntas ge. En karta är ämnad att ge en orientering i ett landskap. Den ska ge en förenklad bild av något stort och komplext. Som samtalsledare har man som uppgift att med hjälp av förståelsefördjupande frågor bidra till att den man samtalar med upptäcker och formulerar sina egna föreställningar och åskådliggör dessa föreställningar i form av en föreställningskarta. Tillvägagångssätt Man ber först den intervjuade att formulera ett antal nyckelord eller nyckelfraser som beskriver förståelsen, dvs. svara på frågan och skriva ner dem på post it lappar. Ett nyckelord eller en fras skrivs på varje lapp. Nästa steg är att intervjupersonen placerar ut lapparna på ett stort tomt papper t ex ett blädderblockspapper, som ger gott om utrymme att skriva på. Intervjupersonen uppmanas också att försöka ordna, prioritera, binda ihop och/eller gruppera lapparna på 1 Miles & Khattri 1995; Scherp 2002
5 ett för henne eller honom meningsfullt sätt, för att man redan nu ska ha möjlighet att upptäcka eventuella mönster. Utgångspunkten för det fortsatta samtalet är att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Det är en fördel om man använder sig av den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när man försöker skriva ned kärnan i det som sägs. När denne inte har något mer att tillägga övergår samtalet från en fördjupning av varje del till en beskrivning av hur delarna är relaterade till varandra. Redan under samtalets gång kan naturligtvis samband bli uppenbara och bör då markeras. Delarna knyts till varandra genom pilar och streck som illustrerar att områden påverkar varandra ömsesidigt. Den intervjuade får till slut godkänna resultatet och har möjlighet att göra korrigeringar. Jag tyckte omedelbart att detta var ett bra verktyg och ett lätt sätt att åskådliggöra sina tankar och erfarenheter. Det blir lättare att dra paralleller och se samband mellan sina tankar och erfarenheter. Om man sätter det i system är det ett bra sätt att se sin egen utveckling. Detta är något som jag ska försöka använda mig av både nu och i framtiden. Jag tror på att man måste ha effektiva konkreta metoder för att utreda - utveckla sina tankar och erfarenheter, och detta är en sån konkret effektiv metod, i varje fall för mig. Toppen! Anna
6 Start VFU period 1 Samtliga deltagande lärarstudenter samlas för att göra föreställningskartor. Studenterna arbetar två och två. Var och en får hjälp med att synliggöra och tydliggöra sina föreställningar om hur man på bästa sätt kan bidra till barns lärande och utveckling utifrån det uppdrag som skolan har. Föreställningarna dokumenteras på ett blädderblocksblad som sedan överförs till digital form. Föreställningskartan utgör startpunkten för varje enskild students lärande om lärande och undervisning. Lärarstudenterna har lärande samtal i små lärgrupper utifrån sina föreställningskartor. Lärande samtal cirka 2 timmar ev via Maratech. Efter lärande samtal gör var och eventuella förändringar av sin föreställningskarta och sparar som nr 2. Den första kartan sparas i oförändrat skick. Kurs 1 Kursen avslutas med att lärarstudenten skriver ned sina reflektioner och lärdomar från kursen och den litteratur man använt sig av. Lärdomar och reflektioner relateras till föreställningskartan varefter kartan revideras utifrån nyvunna kunskaper. Föreställningskartan sparas Kurs 2 Samma som för kurs 1 Varje lärarstudent genomför ett samtal, med hjälp av föreställningskartemetoden, där handledaren formulerar sina viktigaste lärdomar om hur man som lärare på bästa sätt bidrar till bans lärande och utveckling. Lärarstudenten och handledare samtalar om likheter och skillnader mellan de två föreställningskartorna. Studentens respektive lärarens föreställningskartor utgör grunden för samtalet. Efter samtalet skriver studenten och läraren ned sina reflektioner och lärdomar utifrån samtalet. Lärarstudenten reviderar sin föreställningskarta utifrån samtalet och spar den som karta nr 3. Bearbetning av VFU Studenterna i en studiegrupp utgår från sina handledares föreställningskartor som grund för reflekterande och lärande samtal utifrån de likheter och olikheter man kan se i handledarnas föreställningskartor. Kurs 3, 4 Samma som för kurs 1 VFU period 2 Handledaren och studenten utgår från studentens föreställningskarta och samtalar om vilka lärdomar som är särskilt svåra att förverkliga i vardagsarbetet. Praktikperioden läggs upp så att studenten får hjälp med sitt tillämpningsinriktade lärande. Lärarstudenterna träffas i sina studiegrupper och sätter sina egna föreställningskartor i relation till forskningsresultat som ligger till grund för en kollektiv föreställningskarta baserad på pedagogers lärdomar som motsvarar cirka års erfarenhet. Nya lärdomar leder fram till en ny revidering av föreställningskartorna. Lärarstudenterna träffar lärarstudenter som nått längre i sin utbildning för gemensamt lärande utifrån likheter och skillnader i kartorna... Figur 1. Förslag på upplägg av användning föreställningskartor i lärarutbildningen
7 LÄRARUTBILDNINGEN Lärarutbildningen består av många olika inslag som inte alltid upplevs utgöra en sammanhängande helhet. Den enda som står för kontinuiteten är lärarstudenten varför utbildningsstrukturen behöver byggas runt studenten. Genom att låta föreställningskartan utgöra stommen i lärprocessen får studenten hjälp att synliggöra sina föreställningar om hur man som pedagog på bästa sätt bidrar till barns lärande och utveckling. När nya erfarenheter samt reflektioner och lärdomar utifrån kurser och litteraturläsning sätts i relation till gällande föreställningskarta som grund för eventuella revideringar, ökar det medvetna lärandet. Varje nytt väsentligt utbildningsinslag avlutas med att studenten reviderar sin föreställningskarta. På det viset bidrar de successivt skapade kartorna till att synliggöra studentens lärprocess, hur föreställningar och lärdomar om hur man som pedagog bidrar till lärande och utveckling utvecklas under utbildningen. En risk med kurser och litteraturläsning är att de lärdomar man gör inte införlivas i den egna föreställningsvärlden, utan lever ett liv parallellt och utanför de föreställningar och den helhetsidé som i praktiken är vägledande för görandet i mötet med barnen. Jag anser att det var otroligt bra för att då fick man tänkta själv och se hur andra tänker i den utsatta frågan. Man fick verkligen tid att reflektera kring sig själv. Det var bra att få igång en diskussion mellan två pedagoger om vad de tycker är viktigt. Det var intressant att se hur andra svarat och hur man sedan utvecklas, från gång till gång. Lisa
8 Föreställningskartor som utbildningsinslag Genom att se mönster i ett flertal föreställningskartor som t ex olika studiekamrater skapat och låta dessa utgöra grunden för reflekterande och lärande samtal kan arbetet med föreställningskartor även i sig vara utbildningsinslag. Att göra djupanalyser av ett antal föreställningskartor kan t ex vara en examinationsuppgift i lärarutbildningen. I vår forskning har vi samlat på oss pedagogers lärdomar som motsvarar cirka års erfarenhet. Lärarstudenterna kan sätta sina egna föreställningskartor i relation till dessa resultat som ett underlag för gemensam eller individuell reflektion och fördjupat lärande. Studenter som kommit olika långt i sin lärarutbildning träffas runt sina föreställningskartor för att undersöka om synen på hur man som pedagog kan bidra till barnens lärande och utveckling förändras under lärarutbildningen. Lärarstudenten genomför en föreställningskarteintervju med sin handledare för att ta vara på handledarens erfarenheter. Efter intervjun jämförs studentens och handledarens föreställningskartor för att se och förstå likheter och skillnader i förståelsen av hur man kan bidra till barnens lärande och utveckling. Föreställningskartan kan utgöra underlag för samtal mellan student och handledare om vilka lärdomar som studenten har svårast att förverkliga i vardagspraktiken för att sedan kunna planera hur den ska läggas upp för att hjälpa studenten i sitt lärande om hur lärdomarna i allt högre grad ska kunna omsättas i vardagspraktik.
9 Studenterna i en studiegrupp kan utgå från sina handledares föreställningskartor som grund för reflekterande och lärande samtal utifrån de likheter och olikheter man kan se i handledarnas föreställningskartor. MIN KARTA Barns inflytande Att kunna vara flexibel, att inte göra måsten. Vad är viktigt? Att inte alltid säga nej, utan låta barnen bestämma. Vara påläst Kan bli svårt. Man kan missa de tysta barnen. Se det enskilda barnet och lyfta dess kunskap utan jämförelse. Se till varje barn Inte favorisera. Ha som grundtanke att se var barn för sig. Lotsa barnen att själva lösa problem Att visa att jag vill det bästa för barnen. Vad säger styrdokumenten? Vara uppdaterad med dessa. Att inte tro att man är fullärd! Att kunna det jag ska lära ut till barnen. Att läsa på inför tex tema arbeten. Att jag som person vet vart jag står. Att rannsaka sig själv ibland, vad kan jag vilka brister har jag? Måste finnas med! Känns naturligt. Medvandrande mentor Jag måste stötta barnet och finnas där! (där barnet är) Både mentalt och fysiskt! Ett positivt klimat gör barnen trygga de törs ta egna initiativ. Engagemang Skapa ett positivt klimat Skapar ett bra arbetsklimat Att vara på barnens nivå i tankarna. Sätta sig in i deras tankegångar. Att benämna saker med deras rätta ord Tex hund, inte vovve. (Inte prata bäbisspråk!) Även kollegor emellan. Lösa konflikter när de kommer istället för att låta de ligga och gro (barn och vuxna). Lär barnen samarbeta, ordning och reda, medmänsklighet. Visa att alla är lika värda. Att som vuxen kunna säga förlåt! Att vara med i verksamheten och vara engagerad. Jag behöver inte alltid vara med och leka, men ändå ha en viss närhet! Samtidigt som jag är barnens kompis, så måste jag kunna vara vuxen, säga: Stop! Det här är inte rätt! Först trodde jag inte att det skulle ge någonting med tankekarta. Det var bara ett moment till av alla andra vi hade just då...onödigt kändes det som, men, jag tänkte om när jag och en läskompis satt med våra tankekartor och pratade. Jag fick verkligen tänka till på orden och sedan tänka till en gång till när man ska förklara vad man menar och då får man ju inse själv vad man egentligen tycker!! Väldigt nyttigt ändå att få pränta ner vad man skulle vilja stå för som pedagog själv. Lätt att säga hur andra ska vara... Jenny
10 Föreställningskartan som bedömningsunderlag Föreställningskartan eller snarare sekvensen av kartor kan förbättra bedömningsunderlaget av studentens lärande och kunskapsbildning under utbildningen. Kartor kan analyseras utifrån hur väl de stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet men även som grund för bedömningar av hur väl studenten lyckas ta till sig utbildningsinslag som grund för reflektion och lärande. Det kan vara ett sätt att få en bild av studentens progression snarare än kursernas progression. Samtidigt kan mönstret i kursdeltagarnas förändrade föreställningskartor, som bygger på kursgruppens föreställningskartor vid inledningen av respektive slutet av kursen, utgöra en utvärdering av kursen och ligga till grund för utbildarnas och studenternas bedömningar av progressionen i kursen. Kursansvariga kan använda sig av studenternas föreställningskartor som underlag planeringen av kurser. Genom att skapa sig en bild av studentgruppens föreställningar är det lättare att bygga upp en kurs som knyter an till studenternas tänkande dvs att få ett bättre underlag för att skapa utmanande möten som grund för lärprocessen. Risken blir på det sättet mindre för att utbildningsinslag inte införlivas i studenternas föreställningsvärldar.
11 Lärgång med föreställningskartor som ryggrad Den första kartan konstrueras så tidigt som möjligt i utbildningen. Arbetet inleds med en föreläsning om varför de egna föreställningarna är viktiga för ett professionellt lärarskap samt hur man arbetar fram en föreställningskarta. Lärarstudenterna arbetar parvis och hjälper varandra att arbeta fram sina första föreställningskartor om hur man på bästa sätt kan bidra till barnens lärande och utveckling. De fortsatta kontinuerliga revideringarna görs därefter i huvudsak individuellt. Det kan vara lämpligt att man en gång per år får hjälp av en studiekamrat med att göra en ny föreställningskarta där studiekamraten bidrar till fördjupningen genom att ställa förståelsefördjupande frågor. I figur 1 beskrivs hur föreställningskartorna knyts till hela lärprocessen under utbildningen. Bearbetning, analys och lärande När man har tillgång till ett antal olika föreställningskartor kan man använda dem som grund för ett fördjupat lärande, där man försöker upptäcka likheter i och skillnader mellan föreställningskartorna som grund för en fördjupad förståelse. Likheterna och skillnaderna kan handla om kartorna som helhet eller de delar som föreställningskartorna är uppbyggda av. Min lärarutbildare lämnade några synpunkter på hur hon tyckte det var att använda föreställningskartor. Hon tyckte att det enbart var positivt, roligt och intressant. Hon fick verkligen tänka igenom sin yrkesroll och rannsaka den. Det är inte ofta man diskuterar sådana saker, sa hon. Man bara "kör på". Hon tyckte det roligaste var att diskutera varje post-it lapp. Det var bättre att använda sådana än att bara prata. Eventuellt kommer hon att visa det här för sitt arbetslag, kanske då ha en frågeställning som handlar om samarbete på något vis. Malin
Föreställningskarta - ett verktyg för lärande
Föreställningskarta - ett verktyg för lärande Per Fagerström Karlstads universitet per.fagerstrom@kau.se Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Föreställningskarta
Läs merFör att tydliggöra och fördjupa förståelsen av ett fenomen har en metod, som bygger på tankekartor över föreställningsvärldar
Att arbeta med föreställningskartor Gun-Britt Scherp För att tydliggöra och fördjupa förståelsen av ett fenomen har en metod, som bygger på tankekartor över föreställningsvärldar 1 visat sig vara användbar.
Läs merFöreställningskarta - ett verktyg för lärande
Föreställningskarta - ett verktyg för lärande Per Fagerström per.fagerstrom@kau.se 1. Tydlig med vad det är för möte Olika möten eller delar i ett möte Ett möte blir inte meningsfullt bara av det som sägs,
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Ledarskapets och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merAtt synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene
Att synliggöra lärande Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene En kort presentation En gymnasieskola i centrala Göteborg Med högskoleförberedande program För studiemotiverade
Läs merVad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen?
Vad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen? Vilka avtryck kan ni se i vardagsarbetet som ett resultat från era lärgrupper (kollegiala lärande) motsv.? Vad var förutsättningen
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merBedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:
Läs merHans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli
Läs merRiktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument
Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument info r VFU-kurs. Fo rskolla rarprogrammet Introduktion I samband med införandet av ny lärarutbildning beslöt lärarutbildningsnämnden att utveckla generella
Läs merHans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson. Lärande medarbetarsamtal
Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp, Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal ISBN 91-7063-001-1 Författarna
Läs merKvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators
Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU30 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 3 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merUtformning av den verksamhetsförlagda utbildningen av lärarstudenter (VFU) i Upplands-Bro kommun
Bildningsförvaltningen 2008-06-24 Handlingsplan för: Utformning av den verksamhetsförlagda utbildningen av lärarstudenter (VFU) i Upplands-Bro kommun Detta dokument är en handlingsplan för genomförandet
Läs merModell- /forskarskolorna i Sundsvall. Lust att lära läsåret 2011-2012
Modell- /forskarskolorna i Sundsvall Lust att lära läsåret 2011-2012 Inledning Giota Joanna (2002) har i sin forskning kommit fram till att de duktiga eleverna klarar av att vara både inre och yttre motiverade
Läs merÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP)
ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP) VT-15 Till studenter och handledare Den praktiska delen av lärarutbildningen har alltid inneburit ett tillfälle
Läs merPolicy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning
sid 1 (5) Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 www.karlstad.se
Läs merRiktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning
Akademin för lärande, humaniora och samhälle (LHS) 2018-08-16 Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 3 hp VFU inom ramen för 15 hp Kurs: UVK 2 för grundlärare F-3: Didaktik och bedömning
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merVad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor
Per Fagerström. (PPP) Vad gör du här? Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Din mentala packning Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt? Det bästa är att veta vad man letar
Läs merSpecialpedagogiska perspektiv, LPGASP campus Ht-09, omgång 2
Specialpedagogiska perspektiv, LPGASP campus Ht-09, omgång 2 Kursledare: Irené Olsson irene.olsson@kau.se 054-700 1598 Administratör: Anette Strömberg Anette.stromberg@kau.se 054-700 1711 Schema LPGASP,
Läs merVFU 2, ämnesstudier, Förskollärare, 7,5 hp
VFU 2, ämnesstudier, Förskollärare, 7,5 hp Studiehandledning HT 2016 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 1 Kursens syfte och mål Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merUTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte
Läs merPersonnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Läs merLärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet
Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet (from vt 2017) Programledare Katarina Ribaeus VFU-kursansvariga Anette Haglund och Irene Olsson VFU-kursernas syften VFU 1: Kursen
Läs merUTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens
Läs merVerksamhetsförlagd utbildning (VFU) i kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) Per Norström Programansvarig för KPU på KTH 1 Vad skiljer KPU och KPU-studenter från vanliga lärarutbildningar
Läs merInnehåll i VFU Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation
Stockholm augusti 2016 Till VFU-handledare inför VFU IV och trepartssamtal HT2016 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) IV, med kurskod UB41VY, är studenternas fjärde verksamhetsförlagda praktik. Den omfattar
Läs merVt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE
Vt-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok
Läs merVFU-pärmen - Handledare
VFU-pärmen - Handledare November 2008 Barn- och utbildningsförvaltningen Telefon 0583-810 00 (vx) Box 61 Telefax 0583-810 61 696 22 ASKERSUND Bankgiro 5822-6515 CHECKLISTA FÖR HANDLEDARE STUDENTMAPPEN
Läs merPresentation av lärarenkät VFU Marie Brandt
Presentation av lärarenkät VFU 2017 Marie Brandt Vad är den största orsaken till att du idag inte är handledare för studenter? 1. tidsbrist 2. ingen ersättning 3. har inte fått frågan 4. saknar erfarenhet
Läs merHt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE
Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna VFU-dokumentation
Läs merRiktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning
Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 3 hp VFU inom ramen för 15 hp Kurs: UVK 4 för ämneslärare 7-9: Didaktik och bedömning Kursplan: UV6019 VT 2018 VFU-period: v. 19-20 Maria Godolakis
Läs merRiktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle
LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 7,5 hp VFU inom ramen för 37,5 hp Kurs: Matematik för grundlärare åk 4-6 Kursplan: MA3006 VT2017
Läs merSpecialpedagogiska perspektiv, LPAASP campus VT-11
Specialpedagogiska perspektiv, LPAASP campus VT-11 Kursledare: Irené Olsson irene.olsson@kau.se 054-700 1598 Administratör: Anette Strömberg Anette.stromberg@kau.se 054-700 1711 Schema LPAASP, ht-10 Vecka
Läs merRiktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning
Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 3 hp VFU inom ramen för 18 hp Kurs: UVK 3 för grundlärare 4-6: Didaktik och bedömning Kursplan: UV4015 VT 2019 VFU-period: v. 14-15 Maria Godolakis
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merUTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens
Läs merRiktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merVälkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018
Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018 Uppdraget Lärandemål och begrepp som kan upplevas besvärliga normkritik kommunicera professionellt Jämlikhet, jämställdhet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L921MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9 in Mathematics,
Läs merVFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19
VFU-information i kurserna CF3S80 och CF3M80, termin 8, lärarutbildning för grundlärare F-3 1 2019-03-28 VFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19 Till VFU- lärare i de två delkurserna Matematik med didaktisk
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet
Läs merGrundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu
Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu 7,5 hp VFU inom UVK 6: Utvecklings- och utvärderingsarbete 15 hp Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är att förankra lärarutbildningen
Läs merForskningsplan för forskning om verksamhetsplanens betydelse för skolutveckling i Göteborg
Forskningsplan för forskning om verksamhetsplanens betydelse för skolutveckling i Göteborg Karlstads universitet 08-09-29 Hans-Åke Scherp Vetenskaplig ledare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merUtveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter
Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund
Läs merDagens innehåll. Inledning. Kort presentation. Studiegång Förskollärarprogrammet. Kursens innehåll och lärandemål. Diskussion och erfarenhetsutbyte
Dagens innehåll Inledning Kort presentation Studiegång Förskollärarprogrammet Kursens innehåll och lärandemål Diskussion och erfarenhetsutbyte Studiegång Förskollärarprogramm I lärarutbildningen finns
Läs merKursen ges som obligatorisk kurs inom Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOPA54, Socialt arbete: Verksamhetsförlagd utbildning, praktik och teori, 30 högskolepoäng Social Work: Internship, Practice and Theory, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Läs merTill dig som är handledare för förskollärarstudenter under VFU termin 5 på Förskollärarprogrammet vid LiU
Linköpings universitet HT 2017 ISV Maria Simonsson Maria.simonsson@liu.se 011-363062 Till dig som är handledare för förskollärarstudenter under VFU termin 5 på Förskollärarprogrammet vid LiU Tack för att
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.
Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merFörskollärarprogrammet
Förskollärarprogrammet Förskolepedagogik: Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5hp Kurskod 970G31 Studiehandledning Ht. 2015 0 Förord Välkommen till kursen Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats
Läs merProgramguide för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Yrkeslärarprogrammet, 90 hp
Viktoria Grahn Johansson Björn Nelson Programguide för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Yrkeslärarprogrammet, 90 hp Allmänt Denna programguide innehåller information om den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merAtt vara VFU-lärare. Handledning och Bedömning av studenter under VFU Karin Löfström
Att vara VFU-lärare Handledning och Bedömning av studenter under VFU Karin Löfström Lärarutbildningen idag och VFU Regleringen av Lärarutbildningen - Nationellt - vid Örebro universitet Uppdraget som VFU-lärare
Läs merUTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet
Läs merAtt handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen
Kursbeskrivning för kursen Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen 2016 Kurskod: HV428F Välkommen till kursen! Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU40 Verksamhetsförlagd utbildning 4 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 4 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merUnderlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
Läs merUTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merTack för att du handleder våra studenter i deras professionsutveckling!
Tack för att du handleder våra studenter i deras professionsutveckling! Utöver dig själv som handledare är en ytterligare person involverad i VFU-kursen: VFU-lärare är lärare vid Södertörns högskola och
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER L920SP Verksamhetsförlagd utbildning 2 för ämneslärare i spanska åk 7-9, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merHans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merTänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig
Läs merUTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet
Läs merInformationsträff. UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp
Informationsträff UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Examinator: Anna Öqvist Kursledare/Lärare: Monica Grape Lärare: Mervi Höglin Mål/Förväntat studieresultat Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: kritiskt
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs merStudiehandledning Kursnamn: Utbildning av lokala lärarutbildare inom partnerområdet för Karlstads universitet, 7,5 hp Kurskod: PAGLU1
Studiehandledning Kursnamn: Utbildning av lokala lärarutbildare inom partnerområdet för Karlstads universitet, 7,5 hp Kurskod: PAGLU1 Kursledare: Inger Olsson, inger.olsson@kau.se, tfn 054 700 15 94 Examinator:
Läs merHögskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax
Sidan 1 av 5 Dnr; 715/333-05 Enheten för lärarutbildning Bilaga 4 IKT-plan IKT-plan Lärarutbildningscentrum, Högskolan Kristianstad Inledning: Tre grundläggande utgångspunkter ligger bakom skrivandet av
Läs merUTVÄRDERING VFU KURS
UTVÄRDERING VFU KURS respondenter: : Svarsfrekvens: 9,1 % Inför VFU kursen (värde 1: Instämmer inte alls, värde : Instämmer helt) Det inledande seminariet har gett mig stöd för att utvecklas och därmed
Läs merRamverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning
2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess
Läs merHt-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3
Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna VFU-dokumentation
Läs merSpecialpedagogiska perspektiv, LPGASP campus. VT-10
Specialpedagogiska perspektiv, LPGASP campus. VT-10 Kursledare: Irené Olsson irene.olsson@kau.se 054-700 1598 Administratör: Anette Strömberg Anette.stromberg@kau.se 054-700 1711 Schema LPGASP, vt-10 Vecka
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merRiktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare F-3 och 4-6
LHS Akademin för lärande, humaniora och samhälle Avdelning: Lärarutbildningen 2018-08-15 Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare och 4-6 Inom ramen för 15 hp, UVK 1 Den professionella
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen
Läs merBedömningsmatris med kriterier för U/G/VG på VFU
Bedömningsmatris med kriterier för U/G/VG på VFU Betyg U/G/VG på VFU Studenter som har påbörjat sin utbildning i januari 2015 eller senare omfattas av nationella bestämmelser gällande betyg på VFU, se
Läs merPILS PROJEKTKONFERENS Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen
PILS PROJEKTKONFERENS 2012-01-24 Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen Projektdeltagare Peter Johanson (Inst. f. globala studier) Hans Landqvist (Inst. f.
Läs merGrundlärarprogrammet
Grundlärarprogrammet F-3, 4-6 Studiehandledning Avslutande verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Ht-2018 Kurskoder 972A04 Grundlärare F-3 973A10 Grundlärare 4-6 1 Kursintroduktion 3 Kursplaner 4 Handledarbrev
Läs merElevsamtal med eleverna kring deras lärande
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar
Läs merKompetenskartläggning, din självvärdering
Kompetenskartläggning, din självvärdering Tillgodoräknade av yrkeserfarenhet/reell kompetens för Verksamhetsförlagd utbildning: Ange vilket program du studerar Kurskod och kursnamn Studentens namn Personnummer
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merFörskollärarprogrammet
Förskollärarprogrammet Studiehandledning VFU Barns språkliga utveckling 1: Språk som form, interaktivt medel och medierande redskap, VFU, 3 hp Termin: HT 2016 Kurskod: 970G14 Under veckorna 38 och 39 kommer
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merVälkommen till VFU - lärarträff Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Delkurs 4, 7,5 högskolepoäng inom Utbildningsvetenskaplig kärna I Hösten 2018
Välkommen till VFU - lärarträff Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Delkurs 4, 7,5 högskolepoäng inom Utbildningsvetenskaplig kärna I Hösten 2018 2018-10-03 1 Innehållet idag: Framtidens lärarutbildning
Läs merAtt handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen
Lärarutbildningen vid Stockholms universitet CeHum Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik Britt-Marie Hansson 08 1207 6663 E:post: britt-marie.hansson@cehum.su.se Kursbeskrivning för kursen Att handleda
Läs merVägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering
till facilitering till facilitering Denna guide är tänkt som en förklaring och ett enkelt verktyg till att leda ett bra samtal om interkulturella frågor i Kompetensverkstaden. Syftet är att du lättare
Läs mer