Föreställningskarta - ett verktyg för lärande
|
|
- Klara Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreställningskarta - ett verktyg för lärande Per Fagerström Karlstads universitet per.fagerstrom@kau.se
2 Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Föreställningskarta - ett verktyg för (lärande) - letande
3 LÄRANDE Bråka vända o vrida på sina tankar, föreställningar och erfarenheter. Konversation. Vad stämmer, bekräftar och vad utmanar mitt sätt och mina erfarenheter? Därav viktigt att veta vad man tänker och anser innan man kan bli utmanad och bråka med sina tankar och andras tankar.
4 Föreställningskarta Metoden avser att fördjupa samtalet och samtidigt synliggöra och ge en helhetsbild av den intervjuades föreställningsvärld (Miles & Khattri 1995, Scherp 2002). Föreställningskartan kan ses som en grafisk representation av en individs föreställningar om ett visst fenomen och har sin teoretiska grund i ett konstruktivistiskt och gestaltteoretiskt perspektiv på lärande och utveckling. 4
5 Idé/Syfte: Få synliggjort sina egna tankar kring handledarskap för att ha som ingång i sin egen utveckling som handledare. Att följa sitt lärande från karta 1 till avslutande karta. Vad har påverkat mig och mitt sätt att se på handledarskap? Ingång/start/nuläge FAS 2, hur tänker du nu? Förädling och förändring MNF idag Foto:G-B Scherp Foto:G-B Scherp Vad framkommer, vad har hänt? Vilka slutsatser och lärdomar Vad har förstärkts, förädlats, förändrats på vilka grunder.
6 Frågeställning Vad anser du (handledare) vara centralt/viktigt i ett handledarskap? Vad är centralt för dig som skolledare för att det kollegiala lärandet skall gynna barn och elevernas utveckling Hur tänker du kring handledarskap? Vad är att vara handledare för dig 6
7 Metod Foto:G-B Scherp Varje deltagare tar fram centrala begrepp/ord kring området/temat/frågan (Vad är centralt/viktigt i ett handledarskap) Varje nyckelord/begrepp skrivs på en post-it lapp. Nästa steg är att placera ut lapparna på ett blädderblockspapper, som ger gott om utrymme att skriva på. Det är viktigt att sitta så att det både går bra att skriva för den som intervjuar och att det som skrivs går att läsa av den man intervjuar. 7
8 Förtydligande av nyckelorden Du har skrivit.. hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa Kan du fördjupande beskriva lite frågor närmare? av karaktären: Är det så här du menar..? Kan du utveckla det litet mer? Att bjuda motstånd: samtalet förs vidare och utmanar och utvecklar den andres tankar beroende på vilket nyfiket motstånd man förmår att bjuda. 8 Foto:G-B Scherp
9 Du säger. Hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet.? Vad grundar du dig på när du säger att.? Hur kommer det sig att du säger så.? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på. Vilka blir konsekvenserna? Vilka erfarenheter har du som grundar sig på det du säger? Finns det andra perspektiv? Ser du andra möjligheter? Eller med andra ord var genuint nyfiken på den andre (jmfr
10 Lyssna för full förståelse Empatiskt lyssnande Verkligen försöker förstå den andres uppfattningar Synliggöra antaganden Ansträng dig för att se vad som ligger bakom uppfattningar och antaganden Nämns så mycket att ta fasta på men mycket sveper förbi Din roll att bromsa in vänta du sa
11 Ge varandra tid att tänka! Ha inte för bråttom. Det gör inget om det blir tyst en stund! Det är till och med bra om det blir tyst en liten stund 11
12 12 Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna
13 Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband. 13
14 Att gå igenom kartan i sin helhet när alla delar behandlats När du ser din karta nu hur tänker du då? Är det något som kommit bort eller har missats? Känner du ingen dina tankar i det som framkommer på kartan? Utgör den en bra bild 14 av din nuvarande förståelse av vad du anser vara centralt/viktigt i ett handledarskap?
15 Frågeställning Vad anser du vara centralt/viktigt i ett handledarskap? Vad är centralt för dig som skolledare för att det kollegiala lärandet skall gynna barn och elevernas utveckling Para ihop er två och två Var och en (enskilt och samtidigt) skriver ner centrala begrepp eller kortare fraser på post-it lappar (använd så många som behövs, ett begrepp/fras per lapp!) Välj vem som börjar intervjua. Den som skall intervjuas ( berätta om sina lappar/begrepp) klistrar in sina post-it lappar på blädderblocksbladet. Intervjun börjar ( någon lapp som du vill börja med? ) Tänk på tiden 15
16 Vad säger föreställningskartorna? Att söka mönster
17 Förstå varför mönstret ser ut som det gör lärdomar Mönster - variation Att se och ta tillvara på variation har betydelse För att nå en fördjupad förståelse krävs det att man ser mönster i variationen och att man drar slutsatser som bygger på dessa Konstaterar ofta att det finns en variation men använder den inte alltid på ett sätt som bidrar till att man utvecklar ny kunskap. Jag tänker/tycker si litteraturen, föreläsaren säger så tankar kring det (en lärande variation)
18 Varje basgrupp: Inventera varandras kartor och sök efter mönster; likheter och olikheter. Tänk även på att resonera och redogöra för olika definitioner och tolkningar av samma begrepp.
Föreställningskarta - ett verktyg för lärande
Föreställningskarta - ett verktyg för lärande Per Fagerström per.fagerstrom@kau.se 1. Tydlig med vad det är för möte Olika möten eller delar i ett möte Ett möte blir inte meningsfullt bara av det som sägs,
Läs merFöreställningskarta - e2 verktyg för lärande
Föreställningskarta - e2 verktyg för lärande Foto:G -B Per Fagerström per.fagerstrom@kau.se Scher p 11.10 introduktion F-karta 11.45 LUNCH 12.45 Pararbete Föreställningskarta 14.10 Återsamling, föreläsning
Läs merVad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen?
Vad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen? Vilka avtryck kan ni se i vardagsarbetet som ett resultat från era lärgrupper (kollegiala lärande) motsv.? Vad var förutsättningen
Läs merMENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ
MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ Vad är det som gör att pedagoger gör det de gör när det som händer händer och vad är det som gör att man ändrar sitt görande till ett annat görande när det som händer händer?
Läs merFör att tydliggöra och fördjupa förståelsen av ett fenomen har en metod, som bygger på tankekartor över föreställningsvärldar
Att arbeta med föreställningskartor Gun-Britt Scherp För att tydliggöra och fördjupa förståelsen av ett fenomen har en metod, som bygger på tankekartor över föreställningsvärldar 1 visat sig vara användbar.
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Ledarskapets och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling
Läs merVad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor
Per Fagerström. (PPP) Vad gör du här? Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Din mentala packning Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt? Det bästa är att veta vad man letar
Läs merVarje basgrupp: Inventera varandras kartor och sök efter mönster; likheter och olikheter. Tänk även på att resonera och redogöra för olika
Varje basgrupp: Inventera varandras kartor och sök efter mönster; likheter och olikheter. Tänk även på att resonera och redogöra för olika definitioner och tolkningar av samma begrepp. Att handleda kollegor,
Läs merVad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Förväntningar Förhoppningar Farhågor
Vad gör du här? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Centralt för en bra start på ett möte, dubbelt ansvar 2
Läs merAtt leda lärande samtal 26 februari 2018
Välkomna! Att leda lärande samtal 26 februari 2018 Förstelärarens uppdrag i Lerum: Förstelärarens roll innebär att inom ramen för sitt uppdrag leda kollegors lärande för att utveckla undervisningen. Försteläraren
Läs merFöreställningskarta Reflektioner, synpunkter. Föreläsning: Utvecklingsperspektiv och gruppdynamikens påverkan på handledningsarbetet.
26 sept -18 Föreställningskarta Reflektioner, synpunkter Vad säger föreställningskartorna? Föreläsning: Utvecklingsperspektiv och gruppdynamikens påverkan på handledningsarbetet. Vad sa kartorna - kategorier
Läs merVi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem. Albert Einstein.
Lärledarrollen Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem Albert Einstein. Skolledare Lärare Elever Process 6. Lär- och utvecklingsmiljö Organisationsstruktur Styrning 4.
Läs merTRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan
TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9 Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan PILOTERNAS ROLL-HUR GÅ SNACKET Några funderingar och tankar från den egna skolan, 15 min TÄNKBARA ROLLER Samtalsledare
Läs merHans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson. Lärande medarbetarsamtal
Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp, Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal ISBN 91-7063-001-1 Författarna
Läs merElevsamtal med eleverna kring deras lärande
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar
Läs merHans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merKvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators
Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merElevhälsomöten som bygger bort problem istället för symtom IDA NECOVSKI
hälsomöten som bygger bort problem istället för symtom vi måste titta på de strukturer som finns inom skolan. Individnivå Gruppnivå och skolnivå Lärmiljö Åtgärdande Förebyggande Främjande Nuläge Reflektion
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merEntreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merKursplan - Grundläggande engelska
2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)
Läs merAtt synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene
Att synliggöra lärande Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene En kort presentation En gymnasieskola i centrala Göteborg Med högskoleförberedande program För studiemotiverade
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merDet lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?
Det lärande samtalet För att skapa en bra grund för utveckling är det viktigt att få en förståelse hur andra tänker, uppfattar och förstår. I alla typer av utvecklingsarbete kan därför användandet av lärande
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merBetyg i moderna språk nu redan i år 6. Mia Smith, förstelärare Vallhamra skola, Partille
Betyg i moderna språk nu redan i år 6 Mia Smith, förstelärare Vallhamra skola, Partille Då och nu Fram till vt -18 Timplan fördelad på år 4-9 Betyg i år 7-9 Kunskapskrav för år 9 Från ht -18 Timplan fördelad
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo
Läs merHandleda kollegor Dag 3 (10 nov)
Handleda kollegor Dag 3 (10 nov) Vad? Hur? Föreläsning + parövning, verktygsmodellering, basgruppssamtal Varför? 09.00 Välkomna, introduk
Läs merHans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli
Läs merBehåll, utveckla, avveckla, övrigt
Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och
Läs merEnkät till skolledare
Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs merVad gör du här? A* handleda kollegor gruppdynamik, rollfördelning och förväntningar
A* handleda kollegor gruppdynamik, rollfördelning och förväntningar Vad gör du här? Det bästa är a* veta vad man letar e0er innan man början leta e0er det. Källa: Nalle Puh Sammanhang hur hänger det ihop?
Läs merAtt leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal
Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal 2 Presentation och bakgrund Avhandling Pedagogiska handledning i tanke och handling Bok Kollegialt lärande genom pedagogisk handledning
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merUtvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström
Utvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström per.fagerstrom@kau.se 1 Vad handlar detta om för r dig? * Vad har du packat ned? F.F.F Vad gör g r du här? h * Förväntningar Förhoppningar Farhågor Det bästa
Läs merKompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen
Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen Förord Broschyren som du har i din hand riktar sig till dig som arbetar i förskola, grundskola, gymnasium och inom vuxenutbildning. Den lyfter fram
Läs merHandledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur
Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur av Anna Karlsson LÄSHANDLEDNING Om litteraturläsning Språket är en nyckel till världen runt omkring oss. Att som samhällsmedborgare behärska konsten
Läs merHandledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten
Sid 1 (5) Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet Sid 2 (5) Inledning Som statligt anställda vid Umeå universitet ska vi i det dagliga arbetet följa de lagar
Läs merMål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt
NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker
Läs merHandledare? Samtalsledare? Lärsamtalsledare? Vem är jag i det här? Expert? Handledare? Fördela ordet? Leda samtalet? Vad förväntas av mig?
Handledare? Samtalsledare? Lärsamtalsledare? Vem är jag i det här? Expert? Handledare? Fördela ordet? Leda samtalet? Vad förväntas av mig? Vilka är vi? Annette Mitiche Lärare Matematikutvecklare Angered
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merEpisoderna i denna artikel är hämtade
JONAS EMANUELSSON Berätta vad du tänker! Två berättelser om rätt och fel svar Artikeln handlar om de frågor lärare ställer till sina elever i klassrummet och vad som händer i den efterföljande interaktionen.
Läs merLärarhandledning Rosa och orden
Lärarhandledning Rosa och orden Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar
Läs merNätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program
Program Tisdagen den 9 april 005 9.0 0.00 Kaffe 0.00.5 Storgrupp erfarenheter Inledning från PBS-arbete i Karlstads kommun Per Uppman, förvaltningschef BUF i Karlstad Vilka kopplingar finns mellan elevers
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson
sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka
Läs merOlika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merHur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är
Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren
Läs mersamtalet som fenomen kunskaps- och kommunikationsteorier Ett vanligt samtal - ett fördjupande samtal Strategier metasamtalet
I dag Vad är det med samtalet som fenomen, något som är på allas läppar idag? Samtalets syfte och funktion. Vi ska undersöka det Några bakomliggande kunskaps- och kommunikationsteorier Ett vanligt samtal
Läs merProblembaserad lärdomsbaserad skolutveckling i praktiken
Estetiska-filosofiska fakuliteten Anette Bergh Problembaserad lärdomsbaserad skolutveckling i praktiken En studie av lärarnas förståelse av PBS Problem-based lesson-based school development in practise
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs mersamtalet som fenomen kunskaps- och kommunikationsteorier. metasamtalet. Vad är det ni ska stötta? olika roller
Dagen: Vad är det med samtalet som fenomen, ngt som är på allas läppar idag? Samtalets syfte och funktion. Vi ska undersöka det. Bakomliggande kunskaps- och kommunikationsteorier. Det metakognitiva metasamtalet.
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merDidaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL
Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne
Läs merOm jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merLÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger
Läs merKollegialt lärande genom samtal
Kollegialt lärande genom samtal 2 Presentation Förskollärare, fil dr i pedagogik; arbetat lokalt, regionalt och nationellt med utbildningsfrågor Avhandling Pedagogiska handledning i tanke och handling
Läs merReflexioner kring självbedömning
Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas
Läs merPer Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19
Varierad matematikundervisning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19 Luffarschack Med en utmaning! Sfinxen En rik laborativ matematikuppgift som tar sin början i de första skolåren och fortsätter
Läs merSlutrapport för Arbetslag Malva
Sidan 1 av 6 Slutrapport för Arbetslag Malva Alviksskolan och Manillaskolans skolledningar tog i juni 2008 beslut om att lägga fram ett förslag med en trestegsplan som beskrev vägen mot en gemensam skola
Läs merModell- /forskarskolorna i Sundsvall. Lust att lära läsåret 2011-2012
Modell- /forskarskolorna i Sundsvall Lust att lära läsåret 2011-2012 Inledning Giota Joanna (2002) har i sin forskning kommit fram till att de duktiga eleverna klarar av att vara både inre och yttre motiverade
Läs merProgram Uppstart med registrering och fika
Program 180419 08.30-9.00 Uppstart med registrering och fika 09.00-09.30 Återkoppling, förväntningar, förhoppningar o behov 09.30-11.30 Föreläsning: Språkutvecklande arbetssätt och translanguaging i ett
Läs merIntervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Läs merErik på rally Lärarmaterial
sidan 1 Böckerna om Erik Författare: Torsten Bengtsson Vem är Erik? Huvudpersonen i böckerna är Erik, en nyfiken och ganska så orädd liten kille. Läsaren får följa med Erik i hans vardag och de utmaningar
Läs merAtt göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete
Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete Analysfasen Steg 1 prioriterad målsättning Vilka färdigheter eller förmågor behöver vi bli bättre på att utveckla hos våra elever för
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merHUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Läs merBoken Förstå och använda tal en handbok behandlar 22 områden av elevers
Marie Mäkiranta Att diagnostisera elevers kunskaper och missuppfattningar Författaren har i ett fördjupningsarbete under en kurs i Lärarlyftet arbetat med boken Förstå och använda tal en handbok av Alistair
Läs merVerksamhets- och grupputveckling. Ledarhandledning för kursledaren
Verksamhets- och grupputveckling Ledarhandledning för kursledaren Ramar I grupper där deltagarna har en gemensam bild av vad, hur och på vilket sätt man ska bedriva verksamheten är det både lättare att
Läs merMedan Aktiv inlärning
Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 s.2 PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.3 Projektarbetets syfte s.3 Projektarbetets karaktär s.3 Lokal kursplan för Donnergymnasiet,
Läs merFörskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7
Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder
Läs merUtdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning
Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merFöreläsning: Språk & digitala verktyg i förskolan (Johanna Kristensson, Kärnhuset)
Välkomna! Program 180205 08.30-9.00 Uppstart med fika 09.00-09.30 Återkoppling, förväntningar, förhoppningar o behov 09.30-11.00 Föreläsning: Språk & digitala verktyg i förskolan (Johanna Kristensson,
Läs merIndividuell studieplan
för Bakgrund: Hemland Ålder Språk Erfarenheter Studier Sverige: Ankomstår Erfarenheter Studier Kursdeltagarens mål för utbildningen Kursdeltagarens mål efter utbildningen Ο syn Ο hörsel Ο övrigt Finns
Läs merKursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning
Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merUpprepade mönster (fortsättning från del 1)
Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster
Läs merDet bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh
Huvudkategorier: 1: få med alla, alla till tals, gemensamt lärande 2: Frågekompetens, samtalsstrategier, vara nyfiken 3: Bra klimat, skapa trygghet, tillit, ha roligt, 4: Tid, förutsättningar, ramar, Chefens
Läs merLäsförståelse och läsundervisning
Läsförståelse och läsundervisning 2014-2015 Seminariedag 4 2014-11-18 Program: Att läsa och arbeta med multimodala texter" Från 09.00 Kaffe och registrering utanför Solsta Inn (restaurangen på bottenvåningen)
Läs mer