Utvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström

Transkript

1 Utvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström per.fagerstrom@kau.se 1

2 Vad handlar detta om för r dig? * Vad har du packat ned? F.F.F Vad gör g r du här? h * Förväntningar Förhoppningar Farhågor Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh 2

3 Vad handlar detta om, vad går det ut på? Vad krävs av mig, då? Utmaning/lärande utveckling Trygga hörnet 3 Kunnande/trygghet

4 Upplägg innehåll Samtalet som metod för det gemensamma lärandet prat övn. + problemet och förståelse som utgångspunkt för lösning Utvecklingsområden - lärområden. 4

5 Det har en tendens att bli som vi förväntar oss (tänker) Den omärkliga men ändå så starka effekten som vår förväntningar på andra har på vårat beteende mot dem. Vi bokstavligen drar fram de reaktioner och prestationer som vi väntar oss ur dem. Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med Att ges möjlighet och tid att känna efter hur man tänker. Vilka kollegor/barn/elever/föräldrar får du på näthinnan? Jag är inte den jag tror jag är Vad förväntar du dig av dem? Lever de upp till dina positiva som negativa förväntningar? Jag Om är möjligt, inte den efterfråga du tror hur jag de är andra tänker, var de är Jag blir den jag tror du tror jag är 5

6 Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll vad Vad säger intresserade vi om detta? dom Hur verkar tänker då! vi var och ensuck! Vad gör g r jag här? h r? Nu börjar han igen, detta har vi hört var enda gång Hur får man till utvecklande lärprocesser här? Det blir som du tänker Vad går det ut på? Angeläget att reflektera över hur man tänker/ vad man förväntar sig och var man startar 6

7 Vikten av att stämma av utgångsläget. Att få flertalet att vara på samma möte, på samma våglängd A -S -K Administrativa akuta sociala kunskapsfördjupande inställning Ha samma utgångspunkt, eller åtminstone känna till varandras utgångslägen. 7

8 8

9 Problembaserat perspektiv tar fasta på varifrån vi startar inte bara målet En förståelse av var och ens utgångsläge, syn på nuläget, kan vara den effektivaste vägen till hållbar och långsiktig lösning Spela in mig i matchen Sätt in mig i problemet, din syn på problemet lyssna då GÖR MIG/DIG DELAKTIG Måste förstått för att kunna förstå 9

10 Synen på problem (arbetet) AKUT ADMINISTRATIVT Problem Problemjour Ses som en störning som skall åtgärdas så att allt återgår till hur det var innan problemet uppstod Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv ser man problem som utgångspunkt och drivkraft för utvecklingsarbete KUNSKAPSFÖRDJUPANDE Utvecklingsenhet 10

11 Uppdraget man är inte dum frivilligt A. Targama Så som jag uppfattar uppdraget så utför jag mitt arbete, eller åtminstone vill utföra mitt arbete så. Det är ingen idé att bråka på lärare o pedagoger för vad de gör eller inte gör de gör det de gör i alla fall så länge de har den förståelse de har av uppdraget och de lärdomar de har om hur man på bästa sätt förverkligar uppdraget Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget (verksamhetsidén) 11

12 syfte Uppdrag Värdering/antagande Förmåga/kompetens Beteende / handlingar Omgivning Princip Insikter Regler Beteende Resultat Singleloop Tripleloop Doubleloop 12

13 lärprocesser Öka vetskapen om vad vi gör Varför vi gör det Och om det är bra det vi gör i verksamheten * Upplever vi att vi blir klokare? Utvecklas vi och vår skola/förskola i den riktning vi önskar? Gör vi saker rätt och gör vi rätt saker? Används erfarenheter/lärdomar i vardagliga handlingar? 13

14 prat - övning frågekompetens Att ställa fördjupande genuint nyfikna frågor Mer än ge tips o råd 14

15 Varför - Hur Varför söker gärna ursäkter, vi letar i det förflutna där vi inte kan ändra ngt. Hur frågor koncentrerar sig mer på lösningar, hur skall vi göra för att Exempel på förståelsefrågor: Vad innebär det för dig att du måste? Vad händer om du inte gör det? Kan du ge mig ett exempel på... Vad menar du med att...? Hur påverkar det dig...? Kan du beskriva hur en vanlig dag ser ut? Vad tänker du på när...? När du säger att det är jobbigt, kan du säga hur jobbigt på en skala 0-100? Exempel på konsekvensfråga: Vad är det värsta som kan hända? Exempel på alternativ-frågor: Kan man försöka se i ett annat perspektiv? Kan det ibland vara så att det blir tvärtom? Har det hänt någon gång att du upplevt raka motsatsen? Exempel på slutledningsfrågor: Hur ser du på saken nu? Tycker du att det låter rimligt? Hur känns det att ha diskuterat det? Exempel på definitionsfrågor: Vad menar du med det? Kan du ge mig exempel på...? 15

16 Bilda par där den ena nu ställer frågor till den andre som svarar och berättar. Vi byter om ett tag så håll fokus på fråga- svara. (associera inte verbalt) Tillåt dig att inte förstå!? Att ställa fördjupande frågor utmana varligt, ärligt och genuint nyfiket, från beskrivande till förståelse/lärande Lyssna för full förståelse, (lägga sin egen kunskap lite åt sidan för att förstå den andre) Övn. två och två (en i taget: en frågar en svarar, sen byter vi roller och ämne. (övn 1) en viktig lärdom hos dig för att vara en bra lärare/pedagog (ca 5-8 min) 16

17 Sammanfatta nu vad den andra berättade/svarade, så som du uppfattade det. monolog kort 1 min Stäm av - dialog Jag vet att du trodde att du förstod vad jag tyckte och sa men jag är inte säker på att du fattade att vad du hörde inte var vad jag menade 17

18 Sammanfattning: Ett sätt att gå vidare, genom respektfull avstämning så tar vi sats mot nästa utvecklande steg. ok, är det detta vi säger, har vi fått med allt? Någon som saknar något? Har vi glömt något? Låt oss gå vidare men innan dess skulle jag vilja stämma av vad vi sagt eller kommit överens om så här långt, vill du sammanfatta vad du hört? Från associerande samtal till mer adderande samtal Om personen du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat Källa: Nalle Puh Ombytta roller Vad kämpar k du med just nu i din yrkesvardag? 18 Frågan (lösning?)

19 Sammanfatta nu vad den andra berättade/svarade, så som du uppfattade det. monolog kort 1 min Stäm av - dialog 19

20 Gun Mollberger - Hedqvist Samtal för förståelse Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal? - I mötet med den andra fanns två förhållningssätt: Ett förhållningssätt är mer slutet, istället för att lyssna möter man den andra med given kunskap och råd. Det leder till att utrymmet för reflektion blir ganska litet, och i förlängningen uteblir också läroprocessen. Den andra handlar om tillämpa ett öppet lyssnande och ge respons på ett sätt som gör det möjligt för den andre att fördjupa sina tankar - det handlar helt enkelt om att skapa ett reflekterande rum. 20

21 Tips/snabba - - råd + Frågor, perspektiv, Heterogen grupp Förståelsefördjupning Tillämpningsinriktad fas Råd / Tips/ Lösningar Homogen grupp Arbetslaget/enheten/avd /huset Uppmuntra att se från olika perspektiv. Olikheterna är styrkan 21

22 I vilken helhet befinner sig det vi talar om? Synen på problem, eliminera eller upplösa Vad talas det om? Utifrånstyrning Problem Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav. AKUT ADMINISTRATIVT Problemjour Ses som en störning som Inifrånstyrning skall åtgärdas så att allt återgår till hur det var innan problemet uppstod Utifrån ett lärande perspektiv Hur nå eleverna ser man som är problem icke som utgångspunkt och drivkraft omotiverade? för accepterat utvecklingsarbete KUNSKAPSFÖRDJUPANDE beteende Hur få mer meningsfulla lektioner? Utvecklingsenhet 22

23 I vilken helhet befinner sig det vi talar om? Synen på problem, eliminera eller upplösa Vad talas det om? Hur vet ni vad det är ni egentligen talar om? Hur får ni fatt i ett tillförlitligt underlag? Ny Skollag 1 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 23

24 Frirum och aktörsberedskap Skolan, F-skolan, enheten frirum Lärprocess 24

25 25

26 26

27 Arbetslag/Lärgrupp Känner vi igen problemet? Hur ser problemet ut för oss övriga? När vi har hört allas erfarenheter, hur tänker vi nu kring problemet? Är det i vissa situationer? Hur kan vi förstå oss på detta för att på bästa sätt arbeta med detta problem? Behöver vi formulera om problemet nu för att bli mer pricksäkra? * 27

28 Jesper Juul Nanny Det är inte frågan om rätt eller fel eller om det ena eller andra (Nanny eller Jesper Juul) utan reflektionen och lärandet över varför vi gör som vi gör: vad vi vill komma åt vilka erfarenheter, lärdomar som ligger till grund för det vad uppdraget säger, kan vi hitta stöd, vägledning, för vårat resonemang och agerande 28

29 Skolledare Vad för slags ledarskap behövs som kommer att gynna ett lärande och ett ansvarstagande på varje nivå? Pedagogen Hur får vi fatt i det som är ängeläget att jag som pedagog utvecklar för kompetens för att möta mitt vad Eleven/barnet Hur o vad bör vi då träna, utveckla, öka förståelse och kunskap om? Meningsbärande Process Skolledare Hur kan den göra för att på bästa sätt underlätta för sina pedagoger? Pedagogen Vad skall vi göra för att underlätta för eleven i sitt fortsatta lärande? Eleven/barnet vad skall den nå upp till? mål, resultat? Medskapare Göra Resultat Meningsbärande skapar lust, arbetet blir lustfyllt. Hög lust kan göra att man orkar det tråkiga. Har jag ingen lust har jag inte ork ens med det roliga. Lustfyllt meningsfullt Lust som passion (nöd o lust) 29

30 I vilken helhet befinner sig det vi talar om? Synen på problem, eliminera eller upplösa Vad talas det om? Hur vet ni vad det är ni egentligen talar om? Hur får ni fatt i ett tillförlitligt underlag? Didaktiska processen: Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken Vilka avtryck ger det i vardagen? 30

31 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter 31

32 Innanför den egna påverkanssfären 32

33 Innanför den egna påverkanssfären Att flytta problem till den egna påverkanssfären innebär att man tillskriver sig makt och möjlighet att göra något åt problemen. Man har då transformerat problem till utmaningar Vad talar vi mest om, det som ligger innanför eller utanför vår påverkanssfär? TANKAR - REFLEKTIONER 33

34 Se upp för diskussionsklubb, ensidig identifiering och associering Nej, men vad tycker du är problemet? Vad skulle du vilja då, vad vill du åstadkomma? Vad skulle du / vi kunna göra? Det är väl inte så konstigt när de sitter upp och tittar på så mycket våld i TV och via dataspel. Att dom tittar på så mycket skräp och våld Att de minskade sitt tittande, att de förstod skillnaden mellan fiction och verklighet 34

35 Hur får man till ett lärande inifrån? Lärgrupp Vad är problemet? Vad vill du? Vad behöver du? Vad kan du göra? Vad gör du/har du gjort? Vad kommer du göra? Samtalsledare - lärledare inventera runda fråga utmana Dokumentera (åtaganden) 35

36 Arbetsorganisationen/ Driftsorganisation Reproduktiv/ reproducerar? Utvecklingsorganisationen Utv.enheten FoU Nyskapande Produktutveckling -anpassning Hur skall mallen se ut? Skriftliga omdömen 36

37 37 F.F.F Förv rväntningar Förhoppningar Farh Farhågor gor Åtaganden, vad gör jag av detta nya tankar nya handlingar?

38 38