Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh

Transkript

1 Huvudkategorier: 1: få med alla, alla till tals, gemensamt lärande 2: Frågekompetens, samtalsstrategier, vara nyfiken 3: Bra klimat, skapa trygghet, tillit, ha roligt, 4: Tid, förutsättningar, ramar, Chefens roll, uppstart Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh F.F.F. (förväntningar, förhoppningar, ev. farhågor) bra ingång i grupper Vad letar du efter? Vad förväntar du dig att detta skall ge? 5: Handledarrollen, leda, vara en drivkraft, utmana och utveckla mig själv 6: Kompetenshöjande lustfyllt lärande, kompetensutveckla ihop Per Fagerström- (per.fagertrom@kau.se)

2 Tillbakablick Säkra in begrepp Lärande samtal: Strukturerat. Utvidga och fördjupa tänkandet. bråkar, ritar om kartan över terrängen Växa. Ny eller förädlad insikt Dialogen förutsätts bygga på uppriktighet när det gäller att uttrycka egna uppfattningar och värderingar men också på respekt för den människa som har motsatta uppfattningar och värderingar. (Buber 2000, Crocker and Philippson 2005). Per Fagerström-

3 Tillbakablick Säkra in begrepp Inledning Frågan, tankerespekt enskilt, Frågande förståelse och kunskapsfördjupande inte socialt prat Sammanfattning avstämning gå vidare Se mönster Lärdomar/reflektioner från det ev nästa steg/åtagande

4 Tillbakablick Behov av nivå Handledarens behov av KRAM K R A M Kunskap Relationskomp Ansvar Motivation Uppgift: Reflektera över din(a) grupp(er) och dess dynamik, typ av grupp och vilken kultur den företräder och hur du möter den. Fånga varandras upplevelser kring gruppdynamik, mötes och samtalskultur osv. Sök att förstå, lyssna. Argumentera inte, kom inte med lösningar eller förklaringar träna på att vara inlyssnande, - träna på att förklara och fördjupa och inte söka bekräftelse, bemötande genom ett associerande samtal. Fråga, utmana, vill ha svar på

5 Medarbetare Mål. Ökat frirumstagande Metod: Ramar Medarbetare Ledaren Mål: Trygghet Medarbetare Metod: Struktur Medarbetare Uppgiften/uppdraget Mål: Utveckling/växande Metod: Utmaningar, konstruktivt ifrågasättande

6 Gruppens sammansättning Mkt snack och harmoni träsk Göra och reflektera Sociala, stabila, lunkar på, gillar inte förändringar Snackar, idésprutorna Nya idéer och samverka Analytiska, lite introverta, klurarna Ledarna, snabba, komma till skott.. Hur ser din gruppsammansättning ut? Vad behöver du och din grupp tänka på?

7 Hög Relation/stödjande Har förmåga men är ovillig eller osäker Konsulterande Delegerande Handledande Instruerande Viss förmåga växlande vilja eller säkerhet Har förmåga, vilja och säkerhet Saknar förmåga och är osäker Låg Uppgiftsbeteende/instruerande Hög

8

9 Struktur, fastslagna regler Trygghet Växande, utveckling, frihet och utmaning Gäller att få till ett schyst möte Osäkerhet, hot mot trygghetskänsla Ångest främjar inlärning S. Kirkegaard

10 Behov av genuin nyfikenhet till andra perspektiv Lärande sker så länge mötet upplevs öppet, jämlikt och jämbördigt När mötet/gruppen representerar ett hot mot individens jag, kommer hen att känna motstånd och mötet kommer inte vara speciellt lärande. Så länge gruppmedlemmar är förskansade bakom försvarsmekanismer sker föga nytänkande/ inlärning När medlemmarna tillåter sig att dra tillbaka försvarsmekanismerna eller återvänder från sin flykt, så sker detta ofta för att situationen inte är så laddad med risk för att inte heller vara så utvecklande/lärorik harmoniträsk Skapa god stämning i gruppen

11 Konflikt Meningsskiljaktlighet (variation) Vad är en konflikt? En interaktion mellan minst två parter, där minst en part har önskemål, krav eller behov som av parten ses som för betydelsefulla för att släppas och upplever att möjligheterna att få dessa önskemål, krav eller behov tillgodosedda är blockerade av motparten. Thomas Jordan (2015): Konflikthantering i arbetslivet. Meningsskiljaktighet: När olika uppfattningar möts och/eller ställs mot varandra, kritiskt granskas och utforskas genom att deltagarna för explorativa el utforskande samtal som konstruktivt bygger vidare på varandras påståenden vilket gynnar förståelse och lärande.

12 Inlärning och oro förenas genom TILLIT Den som är otrygg i vardagens grupper är oftast den som tolererar minst oro/ångest i lärgruppen /utvecklingsorg. Den som är otrygg i sig själv kräver mer säkerhet i omgivningarna, och föredrar en strukturerad situation (ett A-möte /arbetsorg) framför en löst strukturerad situation. Hur hanterar ni denna ev oro? Struktur och organisering (arbetsorganisering) ett sätt att handskas med oro/ångest som utvecklingsorganisationen (lärgruppen) kan medföra. Tydlig med strukturen för att skapa trygghet (tillhöra fas) Lämplig nivå /område-ämne växla över till A genom beslut många små steg blir ett stort kliv

13 Samtalsmodell: Treklövern/Fyrklövern Snabb och enkel modell men kräver en viss förberedelse (formulera frågor) Ger många svar på några frågor. Ett friare sätt att låta alla röster blir hörda, samla idéer/tankar/åsikter/kunskaper Tre/fyra personer står med ryggen mot varandra och bildar en inre ring i tre-eller fyrklövern. Dessa har penna och papper med respektive fråga på. De övriga bildar en yttre cirkel framför respektive person i den inre cirkeln Personerna i den inre cirkeln ställer frågan från pappret och punktar ner svaren den får. Efter två minuter flyttar man ett steg i den yttre ringen, ställer sig framför en ny person och får då svara på en ny fråga. Sedan byter man en tredje och eventuellt en fjärde gång. (dvs personen i den inre cirkeln ställer samma fråga till nästa person i den yttre cirkeln) När den yttre ringen gått varvet runt skiftar man plats mellan inre och yttre ringen och upprepar arbetsgången; de som svarat får skriva och de som frågat och skrivit får nu svara. Allas svar skrivs ned (även om det tagits upp tidigare) Någon behöver ta ansvar för tidtagningen. Sammanställ svaren vad väcker detta för tankar, behov?

14 Samtalsmodell: Treklövern/Fyrklövern Sammanställ svaren vad väcker det för tankar, lärdomar och behov? Dela -presentera

15 Vad händer i gruppen uppgift uppgift uppgift uppgift Beroende: Ledaren aktiv övriga passiva, inväntande Flykt: låg aktivitet men ökar för att undvika frågan och arbete med den. Aktivitet bort fr ngt Kamp: Hög aktivitet: mot någon el något Efter Kjell Granström, Dynamik i arbetsgrupper,2006

16 Knoslers modell Nödvändiga förutsättningar för förändringar i en organisation Mål Kompetens Motivation Resurser Planering = Förändring Kompetens Motivation Resurser Planering = Förvirring Mål Motivation Resurser Planering = Ångest Mål Kompetens Resurser Planering = Motstånd Mål Kompetens Motivation Planering = Frustration Mål Kompetens Motivation Resurser = Ekorrhjul 16

17 Otydligt Lämnade åt sitt öde, Avhandlar mkt av sina egen dilemman utan att lyckas skapa några större förändringar. Emotionell klagomur Rutiner saknas, överenskommelser glöms bort. Får ständigt börja om. En remissinstans, väcker sällan egna frågor. (pseudokaraktär) Frågor redan avgjorda (grupper skall man ha/anses bra) Håglös grupp, Team Klart och tydligt mandat att hantera sina egna utvecklingsfrågor. Samtalsstruktur, får fram allas åsikter o synpunkter. Söker variation och mångfald. lärdomar efterfrågas och omhändertas. Utvecklar sin egen vardag, ger avtryck i vardagen Det var bättre förr Tydligt Hierarkiskt Tidseffektivt A-system för mötet, mallar, strikt och snabbt avhandlat A-frågor, praktiska saker, informerar, beslutar (Lär)arbetslagsledaren: delar ut, kopierar, bokar. Är ledningens förlängda arm. 17

18 Övn: Kassaapp.? Få till ett schyst möte Genuint nyfiken Frågor för att förstå

19 Lärgrupp (?) Gavs du tillfälle att framföra dina synpunkter? Någon/några som dominerade i samtalet Var någon några passiva, blev de mer o mer passiva? Är du nöjd med gruppens lösning? Vad främjade gruppens arbete?

20 Ord Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid. Det kan framkalla glädje till livets slut, det kan uppväcka obehag livet ut. Ja, det påverkar livet på jorden. Så slarva inte med orden! Underfund 1972 av Alf Henrikson

21 Kollegialt lärande Kollegiala samtal Kollegialt erfarenhetsutbyte Kollegialt görande (nytt görande?) Lärande och kollegialt. Kollegialt lärande behöver utgå från en gemensam kollegial fråga eller ett gemensamt kollegialt problem som löses tillsammans? Viktigt att efterlysa vilka lärdomar som ligger bakom görandet. kollegialt LÄRANDE!

22 FRÅGANS KRAFT Om kollegialt lärande är svaret vad är då frågan? Frågandet har en stark och central roll i lärandet. Frågandet har något i sig som skiljer sig och sticker ut när det gäller lärandet.

23 Vem kommer på alla frågor? Vem kommer på alla frågor? Hade lagt sina egna frågor åt sidan och med det sitt eget lärande. Skaffade sig andra strategier för att genomföra skoldagen Eller mötet, konferensen, APT

24 Svårigheter med att utgå från en gemensam kollegial fråga är: Att formulera den så den är utmanande-, energirik- och lärbar dvs: Upplevs angelägen, engagerande och ligger inom allas påverkanssfär Bidrar till att bli bättre på uppdraget Utgår från egna pedagogiska vardagsarbetet, berör Är avgränsad Håller fokus på lärfrågan och sambandet mellan det man gör och det man uppnår Är lärbar (beforksningsbar, variationsrik) Är uppföljningsbar

25 Frågeställning Meningsfulla samtal: förutsätter engagemang, att samtalsämnet upplevas som intressant och relevant. Samtalet måste kunna kopplas till egna erfarenheter och identifiera ett intressant problem, om inte byter de samtalsämne, flyr, tystnar eller behandlar ämnet rent instrumentellt. spela in varandra du som..förskollärare/barnskötare..,., du som också jobbar med.. hur tänker du kring detta? Andra sätt och tänka eller se på denna fråga. När du hör detta vad tänker du då?

26

27 Agerande Hur gick det? Vilken (Lär-)fråga väcks när vi läst och fördjupat oss i denna del (ex högläsning) Fråga/dilemma Planering Reflekterar.. Slutsatser Lärdomar Vässa dom egna arbetssätten Utveckla nya arbetssätt Forskning Andras erfarenheter Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (åsikt till insikt)

28 Hur vi formulerar frågan/dilemmat har betydelse. (nära, engagerande, lärbar) Hur förstår vi Hur kan vi bidra till..? Exempel på lärfrågor: Hur kan vi skapa utmanade lärmiljöer för att stimulera barnens intresse och nyfikenhet? Hur individualiserar vi i de heterogena grupper vi har? Hur kan vi hjälpa barnen som.? Hur kan vi lära mer om.? Hur jobbar vi för att alla skall lyckas? Vad innebär det för oss i vår vardag? Hur bidrar vi till att våra barn tar ett större ansvar? Hur knyter vi an till och utgår från barnens erfarenhetsvärld?

29 Lärfrågor är nära och ställer ofta hur frågor och kan då resultera i att få ensidiga görande svar. Vi behöver hjälpas åt att synliggöra vad vi kommer åt med vårt görande. Vilka kunskaper, erfarenheter och värderingar som ligger bakom, antaganden och förslag på görande, den praktiska teorin För att lärande i samtalet ska uppstå, krävs det att någon bjuder motstånd.

30 Lärande samtal Att få till ett lärande samtal Vanligt samtal: Prata av sig, socialt kitt, förmedla något, lära känna varandra. Ostrukturerat, infall, associationer laddar om.. Lärande samtal: Strukturerat. Utvidga och fördjupa tänkandet. bråkar, ritar om kartan över terrängen Växa. Ny eller förädlad insikt

31 När jag haft en tydlig fråga, så har jag lärt mig så mycket mer. Att använda sin nuvarande förståelse, byggd på erfarenheter och inhämtad kunskap, till att formulera frågor mer än berätta hur sin förståelse är eller vad du gör. (möta någons behov av att lära mer än ditt behov av att berätta) Att nyfiket fråga vidare är ett sätt att lämna svar på någon annans tankegångar. Det blir en stor skillnad mellan att lämna ett svar på en fråga mot att svara och nyfiket ställa ytterligare frågor. Vad är problemet - vad är frågan? Vad vill vi? Vad hindrar? Vad kan du/vi göra? Vad gör du/vi? Vad har du/vi gjort? Vad kommer du/vi att göra? Vilka blir våra åtagande?

32 Dra åt samma håll: Göran Persson, Susanne Pettersson Chunking: Chunka ner Chunka upp prata på olika nivåer. Centralt att hålla koll på att vi är på den nivå som är tänkt. är att gå in på detaljnivå, risk att bli för detaljerat och konkret i sammanhanget. Anekdoternas förlovade land är att generalisera, risk att det blir för övergripande och otydligt. akademiskt, abstrakt, tappar kontakten med vardagen ett filosofikst rum

33 Planera nytt görande: Agerande Hur gick det? Formulera en lärfråga För ett lärande samtal utifrån den formulerade lärfrågan. Lärfråga/dilemma Planering Reflekterar.. Reflektioner: Slutsatser: Slutsatser Lärdomar Vässa dom egna arbetssätten Utveckla nya arbetssätt Forskning Andras erfarenheter

34 Att komma igång med lärande samtal Utse samtalsledare/lärledare och observatör/dokumentatör. Se till att alla är överens om syftet och mötesform ( K-möte) samt samtalets rubrik/lärfråga. Se till att alla är överens om spelreglerna som: tid, alla bidrar, hur samtalet ska genomföras, hur dokumentationen ska göras, de olika rollerna Låt var och en reflektera enskilt över lärfrågan. Låt var och en beskriva sina tankar, erfarenheter utifrån lärfrågan. Ställ förståelsefördjupande frågor. Var nyfikna, lyssna aktivt. Fråga för att fördjupa och förstå, mer än att berätta och argumentera Dokumentera gärna på blädderblock så alla kan hjälps åt att leta mönster. Dra slutsatser och lärdomar. Planera nytt görande el åtaganden. Samtala om samtalet

35 Lärande samtal Samtalsledarens roll Se till att alla får talutrymme Hålla fokus på rubriken. Se till att mönster lyfts upp (likheter och skillnader). Att få till så mycket lärande som möjligt i gruppen - fördjupa förståelsen om det valda området. Bidra genom frågor med sina egna erfarenheter. Hålla tiden Ställ en fråga i taget, förhör inte, invänta svar Använder öppna frågor Vad? Hur? mer än Varför? Deltagarens roll Ge tankerespekt, allas tankar är lika värda. Lyssna aktivt. Ställa förståelsefördjupande frågor. Svara och fortsätt fråga/ beforska Reflektera och utmana. Hjälpa till att se mönster. Observatörens roll Sammanfatta både form och innehåll. 10 min. på slutet är observatörens tid. Iaktta, sitta tyst. Hur fortlöpte samtalet? Lyfta upp de mönster som framkom. En spelregel kan vara att observatören avbryter gruppen om samtalet inte längre är lärande

36 Hur hanterar du eller skulle hantera om det är sviktande motivation där gruppen gärna och oftast pratar om annat? Förklara syftet, rätt bana Förtydliga syftet och målet varit en styrande handledare spridit glädje och nyfikenhet Tydliggöra varför vi är på mötet Fånga tillbaka dem - bråkig Ta dem tillbaka till ämnet Samla ihop gruppen, fokusera på uppgiften Fokusera på ämnet, ta tillbaka uppmärksamheten Påminna vad vi håller på med, med ett leende Vi börjar tala om vilket slags möte vi har. Tid till detta (andra) senare kanske Bra forum, lätt att hänvisatill det man ska prata om. Bra introduktion Vikten av läslyftet och formen Jag skulle gå tillbaka till syftet. Vi gick in i det för att få bättre läs o skivutv. Backa bandet, vad är det vi gick in i? Varför är vi här? Få med de på banan igen nu pratar vi om läslyftet, vi får ta det andra sen Gå in och vara en styrande ledare, positiv, låta deltagarna sprida positivitet. Tänka till,ändra upplägg, kolla på min roll diskutera med gruppen sedan förskolechefen. Tydliga ramar Tydlig med mitt uppdrag Ställa ledande frågor för att fokusera på kärnan Rätta öppna frågor för att komma till ämnet Den som är negativ för inte luft under vingarna för att dra ner dom andra Fokusera frågor till deltagarna för att komma in på rätt forum Styra in på rätt spår genom att ställa frågor eller vänligen men bestämt tillrättavisa dom att det pratra vi om sen. syfte Leda, upplägg, Jag som handledare

37 Styra in dem på rätt, motivera ämnet genom att ställa öppna frågor, fokus på ämnet. Snyggt sätt föra över i en ny diskussion, öppna frågor inte fördömande mjuk övergång Pondus som handledare, nu skall vi tala om det här. Försöka peppa dom, lite pepping. Man säger att man skall hålla sig till ämnet. Hitta andra vägar, är man för lika till uppgiften? Är nivån för hög eller låg? Vad är det som för att de har tappat intresset? Kan vi göra på annat sätt? Behöver de inspiration? Diskutera med min chef och han meddelar kollega om tips hur man kan ändra. Inspirera fråga deltagarna varför är ni inte motiverade? Få deltagarna motiverade, hur ska vi hitta motivationen tillsammans? Går uppåt till chefen. nu har vi svårigheter jag lyfter det och även uppifrån. Det som gör mycket av görs mindre av och det som görs lite av mer Prata om varför? Leda in det på något tex texten smidigt. Om det inte hjälper ta upp förväntningar, syfte kring läslyftet Cummins modell kräver förberedelse. Dela in i mindre grupper ge alla en uppgift Jag försöker, ASK vad är det för möte, vad ska vi syssla med, lära av varandra tankar och idéer som vi utbyter med varandra ett arbetssätt som vi skall arbeta vidare med. Hålla ett positivt klimat. Positiva frågor för att det skall bli intressant. Positiv feedback Anv diskussion Använd gruppen vad är det som känns jobbigt använda gruppens lösning Hitta modeller och metoder

38 Hur gör du eller skulle göra föra att få med den/de tystlåtna, tillbakadragna, blyga, osäkra deltagaren/deltagarna? Vänta in, inte ta den först. Göra det samma, gång på gång tills trygghet kommer Gå laget runt låta alla komma till tals. Låta personen växa in i rollen, man tar inte den personen först, skapa trygghet Väntar in dom först så att de får känna in sig vad de andra i gruppen säger benämner den med namn blir inbjudna. De får börja höra in andra Fråga den sedan enkla öppna frågor. Bejaka dem är viktigt Feedback positiv Att göra det i deras takt, avkräva ngt enkelt så att de klarar uppgiften Ta reda på vad som kan fånga dess intresse Börja litet litet sammanhang Gå laget runt, bikupa förberedelser Först två o två sedan lyfta upp vad de två kommit fram till skapa trygghet få fram att det är i utvecklande syfte inte sätta dit någon. Nyfikenhet, genuint intresse uppskattning, förberedelser skapa trygghet ett tryggt klimat, samtalsstrukturer där alla respekteras man för lov att säga pass Gå varvet runt Två minuters reflektin och sen svara Jag börjar med att få fråga efter strukturerna i gruppen Öppet klimat öppna frågor inte börja med den. Låta dem bli lite trygga först dela in i mindre diskussions grupper Använder mig utav olika modeller EPA skriver ner reflektioner Rutin Modeller

39 Öppna o utv frågor Fyrfältsmodellen Följdfrågor Öppna frågor Samtalstekniker Sokratiska Öppna frågor Hur ser man det. Prata runt Anv sig av olika metoder Ställa Sokratiska frågor Per F s fråggor Lagom utmanande frågor Ställa frågor tillbaka återgå till personen Skicka ett föremål blir den som får ordet vidare dilemma blir ett tvång Para ihop de tysta med varandra Minska gruppen EPA samtal skapa trygghet. O ha ngt att läsa el utgå ifrån Fyrfältaren PBS formen lyfter allas tankar Bjuda locka in dem Mindre grupper Tillit i gruppen EPA samtal Ha en form som skapar trygghet med tydlig struktur ex treklövern. Ställa frågor till personen, dela in in mindre grupper, vara lyhörd Fråga rätt frågor hur tänker du? Ställa en direkt fråga och en följdfråga ge positiv feedback

40 Fråga om någon behöver hjälp av att prata alla måste vara medvetna om sitt ansvar. Rikta mig positivt till den de personerna. Vända mig direkt öppna frågor lugn positiv röst hur känner du för det här? Ställer de sokratiska frågorna fördjupande Försöker titta på Fskl/bsk hur de har utfört denna uppgift. Vad har barnen fått med sig Be de andra att ställa frågor Sätta ord på vad som händer o göra tydligt frågeställning som lyfter specifikt vad som behöver förbättras el förändras Se skillnader på olika göranden/situationer Vad var det som gjorde att det blev så Skapa trygghet o hjälpa till att lyfta det som säger, göra det lite viktigt Få dem som tar mkt plats att ta mindre plats för att skapa talutrymme till de tysta. Ice breaker grej snabb lek lätta upp stämningen Berätta om egna misstag Ta hjälp av föregående talare- att reflektera kring fråga försiktigt Tydliggöra handledarrollen- deltagaren, få dem att förstå att jag är nyfiken Göra som handledare Hur får man till ett reflekterande och ett lärande utifrån de praktiska handlingar och göranden som presenteras i gruppen. Ställa rätt frågor - öppna Sokratiska frågor Ställa frågor Ställa öppna frågor Frågor Handledaren Gruppen

41 Genom att ställa öppna följdfrågor, visa intresse Ställa fördjupande frågor vad hände, hur tänkte du då? Blev det ngn skillnad? Varför blev det som det blev? Vad kan vi lära av varandra? Olika frågeställningar koppla till föregående tillfälle Handledaren ber deltagarna berätta vad som hänt sen förra gången laget runt Återkoppling, styra så att samtalet flyter mellan deltagarna, handledaren flikar in så här gjorde ni förra gången knyt ihop Lyhörd, nyfiken, påläst, få med deltagarna Utgår från det praktiska, Nyfiken, intresserad Samtala diskutera, göra lyssna Att man utser ngn som skriver lite reflektion delas in i grupper, skriver ner ngt reflektion samtalar om det Samtal och diskussioner koppla till litteratur. Alla har läst det man ska förbereda sig för samtal Att alla har gjort det man förväntar sig Förbereda sig och veta vad samtalet handlar om Praktik till teori och använder sig av C-delen och det blir den gemensamma reflektionstiden. Berätta vad de gjort med barnen lärde sig barnet något Koppla till de man har läst och motivera handlandet utifrån det Koppla till artikeln det vi läst vad har ni för tankar om detta? Hur går vi vidare