Vad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Förväntningar Förhoppningar Farhågor

Transkript

1

2 Vad gör du här? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Centralt för en bra start på ett möte, dubbelt ansvar 2

3 Upplägg: Påverkansfaktorer på samtalet, att komma nära få till ett möte Det som får mig att växa är att jag blir sedd som den jag är även när jag är tafflig eller aggressiv, att människor ser de goda intentionerna bakom min tafflighet. Inställning, förväntningar* Vilket möte är vi på /mötesformer Idéen grundperspektivet och förhållningssätt Kort o lång sikt Sökandet efter växandets punkt Mats Wahl Lärande samtal Mina FFF 3

4 Lärande Bråka vända o vrida på sina tankar, föreställningar och erfarenheter. Vad stämmer, bekräftar och vad utmanar mitt sätt och mina erfarenheter? Transformerar till er vardag (barn/elever, kollegor..) Skollagen: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att ta del av vetenskaplig kunskapsbildning och agera utifrån den Att vara medaktör i kunskapsbildningen om lärande och agera utifrån den prövad till beprövad Vad är det jag/vi gör när det som händer händer. När det som händer vad ligger bakom det? 4

5 Elisabeth Nordström: Det är först när man sätter ord på det man gör som man blir medveten om sina handlingar, kan ta ställning och förändra sitt sätt att handla. 5

6 Helhet Värdegrund, förhållningssätt, människosyn Helhet/ grundidé Händelse Händelse Variation inom samma helhet 6 6

7 Vid avsaknad av en gemensam bärande idé får händelser sin betydelse i den helheten/förståelse den sätts in i och agerandet sker sen utifrån den (dennes) förståelse. Och det blir ju rätt agerande för den personen Händelse 7 7

8 Så som jag uppfattar mitt uppdraget och tolkar de situationer jag ställs inför kommer ligga till grund för hur jag agerar och utför mitt arbete. Det är ingen idé att bråka på pedagoger o andra medarbetare för vad de gör eller inte gör de gör det de gör i alla fall så länge de har den förståelse de har av uppdraget och tolkar situationerna på det sätt de gör samt de lärdomar de har om hur man på bästa sätt förverkligar uppdraget. Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget och de situationer man ställs inför varför gör dom inte som vi säger? 8

9 Det har en tendens att bli som vi förväntar oss (tänker) Den omärkliga men ändå så starka effekten som vår förväntningar på andra har på vårat beteende mot dem. Vi bokstavligen drar fram de reaktioner och prestationer som vi väntar oss ur dem. ( behov att avslöja ) Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med Jag är inte den jag tror jag är Vilka kollegor/barn/elever/föräldrar får du på näthinnan? Jag är inte den du tror jag är Vad Lever förväntar de upp till du dina dig av positiva dem? som negativa förväntningar? Jag blir den jag tror du tror jag är Projektiv identifikation = vi behandlar individer i vår omgivning i överensstämmelse med våra föreställningar om dem. Personen identifierar sig med projektionerna och beter sig efter de (lever upp till sin stämpel) 9 9

10 Egna verksamhetens historia och kultur: Den enskilda arbetsplatsens historia, struktur och ansvarsfördelning påverkar i hög grad individernas och gruppernas arbete. När organisationen sätter käppar i hjulet för samarbete är det lätt att man utser en bärare av organisationens brister. Jmfr: Barnet/eleven är problem eller har problem (elevproblem) Barn/elev med svårighet eller elev i svårighet (Granström 2006) Ord Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid. Det kan framkalla glädje till livets slut, det kan uppväcka obehag livet ut. Ja, det påverkar livet på jorden. Så slarva inte med orden! Underfund 1972 av Alf Henrikson 10

11 Vad intresserade dom verkar då! Suck! vad säger vi om detta? Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll Ja eller hur Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma. läroplaner komma, läroplaner går men jag består Nu börjar hon igen, detta har vi hört var enda gång Hur får man till en gemensam förståelse/engagemang? Vilken fråga skall diskuteras - Angeläget för vem? Hur skall vi tala om detta? Hur hittar vi intresse och engagemang? och behålla engagemang Få med alla, fördela talutrymme alla till tals 11 11

12 Vilket möte är vi på Vikten av att stämma av utgångsläget. Att få flertalet att vara på samma möte, på samma våglängd A - S - K Inställning* Administrativa Akuta Sociala Pedagogiska Kunskapsfördjupande Hur gör ni? Sorterar ni upp er tid och frågor, vad som är vad? Känner alla till vilket möte de är på? Vilka roller vi intar? Ha samma utgångspunkt, samma utgångsläge

13 Risken att leverera lösningar, i all välmening, utan att känna till varandras utgångslägen 13

14 - Tips/snabba - råd + Frågor, perspektiv, Heterogen grupp Förståelsefördjupning Tillämpningsinriktad fas Råd / Tips/ Lösningar Homogen grupp Arbetslaget/enheten Uppmuntra att se från olika perspektiv. Olikheterna är styrkan 14

15 Förståelse av varandras utgångslägen, nuläge, kan vara den effektivaste vägen till hållbar och långsiktig gemensam lösning Jämbördighet Empatiskt lyssnande - Synliggöra antaganden (inställningar) ** Tvingar inte på eller lurar på andra sina egna uppfattningar. Var och en bidrar med sitt och söker sig gemensamt fram till samsyn Verkligen försöker förstå varandras uppfattningar. Mod att lyssna, inte nödvändigt att ändra sig, men en signal att man respekterar andras åsikter och lyssnar på dem Anstränga sig för att se vad som ligger bakom uppfattningar och antaganden (minnen aktuell varseblivning) 15

16 Gun Mollberger - Hedqvist Samtal för förståelse Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal? - I mötet med den andra fanns två förhållningssätt: Ett förhållningssätt är mer slutet, istället för att lyssna möter man den andra med given kunskap och råd. Det leder till att utrymmet för reflektion blir ganska litet, och i förlängningen uteblir också läroprocessen. Den andra handlar om tillämpa ett öppet lyssnande och ge respons på ett sätt som gör det möjligt för den andre att fördjupa sina tankar - det handlar helt enkelt om att skapa ett reflekterande rum. + - Tips/snabba + råd Förståelse- fördjupning 16

17 Utifrånstyrning Inifrånstyrning Sanktioner Kontroll Tydliggöra krav Ensidig tillrättavisning. icke accepterat beteende A S - K Hur når vi barnen/elever som ställer till det? Hur kan vi visa på goda exempel? Vad är det som gör att de beter sig illa/dumt? Hur planeras verksamheten/lärmiljön för barnet/elevens utveckling 17

18 Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden Saker och ting får värde bara om det sätter spår i huvudet och att man agerar efter det Ledning och styrning: Targama??? Pedagogiska verksamheten!!! ->? Störningar = utvecklingsbehov Anpassar verksamheten Logik: Är problem Arbets- Organisationen - > skapar förutsättningar för Strama upp organisationen Informera bestämma Förankra Konsensus göra lika Komma vidare Beslut görande Motstridiga uppfattningar ger Motstånd Bromsklossar påverkar utformningen av Logik: Har problem Utvecklings- Organisationen -> Efter Scherp lösa upp organisationen Fördjupa Utveckla - lära Variation * Söka olikheter Motstridiga uppfattningar bidrager till variationen som underlag för gemensamt lärande 18

19 Lärande utan görande kan bli en dagdröm men göranden utan ett lärande kan bli en mardröm 19 19

20 Om du behandlar en människa som hon är gör du henne sämre än hon är Om du behandlar henne som hon redan vore det hon skulle kunna vara gör du henne till det hon kan bli Gôthe

21 Människan är bäst när hon grips av samma allvar som barnet när de leker. Herakleitos 21

22 Håkan Jenner Växjö Universitet Motivation och motivationsarbete i skola och behandling Motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man fått. Motivation och motivationsarbete är i första hand en fråga om bemötande. Mötet är därför centralt för motivationen. 22

23 Hur förklarar vi framgångar och misslyckande? (Jenner) De med starkt självförtroende tvivlar inte på sig själva, ens efter misslyckanden. De med svagt självförtroende tror inte på sig själva, ens efter framgångar. 23