samtalet som fenomen kunskaps- och kommunikationsteorier Ett vanligt samtal - ett fördjupande samtal Strategier metasamtalet

Transkript

1 I dag Vad är det med samtalet som fenomen, något som är på allas läppar idag? Samtalets syfte och funktion. Vi ska undersöka det Några bakomliggande kunskaps- och kommunikationsteorier Ett vanligt samtal - ett fördjupande samtal Strategier för att åstadkomma ett fördjupande samtal Det metakognitiva metasamtalet

2 SAMTALET

3 Gör en inventering: Vad är relaterat till ett samtal? SAMTALET 3o3-gör en mind map

4 Höra Lyssna

5

6 Monologism!

7 Samtalet. Vad kan det ge? Varför pratar alla om samtalet just nu? Vi ser!

8 SAMMANHANG Se det gråa vädret. Himlen runnit genom dess fibrer ned i jorden bara en skrumpen sky är kvar när jorden druckit. Stulen rymd vrides i flätverket av rötter, tvinnas till grönska. De korta ögonblicken av frihet stiger ur oss, virvlar genom parcernas blod och vidare. 1. Läs var och en 2. Skriv ner ord du tycker är intressanta 3. Jämför dina ord med två andra 4. Förklara varför du valde dessa ord 5. Resonera om vad ni tycker dikten förmedlar/säger (Tranströmer, 17 dikter, 1954)

9 Hur blev det? Fick någon lite draghjälp av samtalet för sin förståelse? Det lilla samtalet!

10 Hur tänka kring fenomenet samtal i relation till teori och vetenskap? Teoretiska bakgrunder: 1. Kunskapsteori 2. Kommunikationsteori 3. Systemteori

11 Hur tänker du kring: Kunskapsteori Språk- och kunskapsutveckling språkutveckling kunskapsutveckling personlig utveckling

12 Behavioristiskt synsätt Språkutveckling Kunskapsutveckling Personlig utveckling

13 En socialkonstruktivistisk syn på kunskap: språkutveckling kunskapsutveckling Social arena personlig utveckling

14 Kunskapssyn Teori Lärarens roll Elevens roll Att kunna innebär Behavioristiskt Skinner. Överföra sin kunskap Lära in så mycket som möjligt av det läraren kan Reproducera lärarens kunskaper Sociokulturell teori Vygotskij Skapa förutsättningar för att eleverna skall lära sig Aktivt utveckla sin kunskap utifrån det eleven redan kan Utrycka sin konstruerade kunskap. Språkets betydelse. Rollen som språk-läs och skrivutvecklare: Kollegornas roll: Att utvecklas innebär:???

15

16 På den Sociala arenan möts man med sina erfarenheter och deltagarna är huvudaktörerna i metoden att konstruera kunskap. Man utvecklar den egna lärförmågan

17 Kommunikationsteori Någonting händer när man hör varandras röster; att prata sig fram till ett svar.. Påverkar varandra, hör och förstår nytt.

18 Kommunikationsteori * Försöker beskriva HUR kommunikation fungerar. Vad i samtalet gör att det sker en utveckling och en förändring? Hur skapar man de processer som leder till utveckling och förändring, hur synliggör man dem? Vad händer i ett samtal? Målet för kommunikationen är gemensamt meningsskapande. Språkets betydelse för hur vi konstruerar verkligheten och utvecklar kunskap är grundläggande.

19 Systemteori

20

21 Vad behöver vi vara medvetna om när det gäller samtalet så att vi kan använda det som verktyg? Samtalets syfte?

22 Samtalets syfte måste vara klart Exempel på olika typer av samtal: Konsultativt/rådgivande Utforskande Problemlösande Verksamhetsutvecklande Konflikthanterande Koncensusskapande

23 Struktur i samtalet viktigt. Varför? Syftet med samtalet avgör vilken struktur som används. Skapar ett demokratiskt rum Skapar en form som alla känner/rutin/trygghet Hjälper till att hålla fokus på det som det ska samtalas om Stöttar ditt ledarskap som samtalsledare

24 Skillnaden mellan ett vanligt samtal och ett fördjupande samtal/handledningssamtal - vad tänker ni? 3o3

25 Yta Val av fokus smalna av/fördjupa

26 Ett vanligt samtal Kan vara problemlösning, att prata av sig ge/få energi, att samordna sig- samarbete, att lära känna varandra- socialt kitt, förmedling av information, erfarenhetsutbyte Ett fördjupande samtal/handledningssamtal Ska utvidga, fördjupa tänkandet, rita om kartan över terrängen både i tanke och handling, det är en forskning, att vara så öppen som möjligt så länge som möjligt för att upptäcka, ett slags utforskande detektiv.

27 Övning: Utforska min föreställning om samtalet i rollen som Språk-, läs och skrivutvecklare: Arbeta i tre-grupper. Prata i rundor. 1. Börja med att var och en beskriver HUR du ofta använder samtal i rollen som SLS- utvecklare. Stötta varandras beskrivningar med hjälp av frågor som klargör: Var? När? Vilka? Hur? 2. Fördjupa beskrivningen genom att ni tillsammans ställer utforskande frågor. Syftar till att belysa det du beskrivit ur nya perspektiv. Fortsätt prata i rundor. Ta hjälp av frågor som: Hur ser du på? Hur tänker du om detta? Vad innebär detta för dig? Vad är dåligt/bra med? Vad vet du om? På vilket sätt? Jag skulle vilja veta lite mera 3. Avsluta med en runda: Hur ser du nu på samtalet som SLS-utvecklare och vad skulle du vilja utveckla? Har du fått några nya tankar? Att prata sig fram till ett svar, en ny föreställning.

28 Metaprata - metakognition Vad hände i samtalet? - bekräftade tankar? - nya tankar? - ny känsla? Vilken? - erfarenhetsutbyte? - ny förståelse? - nya ord?

29 METAKOMMUNIKATION EFTER ETT SAMTAL Vad handlade egentligen samtalet om? - Vilka perspektiv fördes in? Kunde det ha funnits andra perspektiv? Var det någon av de ställda frågorna som verkade särskilt tankeväckande? Fanns det fördjupande frågor? Exempel. Verkade någon ingång I samtalet särskilt utmanande för det samtalet handlade om? - Finns några erfarenheter från det genomförda samtalet som kan hjälpa dig att utveckla ditt sätt att samtala?

30

31 Kontrakt En överenskommelse behövs i allt samarbete. Att alla är införstådda med det man överenskommit.

32 Känsla av sammanhang/begriplighet Begripligt hanterbart meningsfullt Kontrakt Syftet? Dess variabler För dig? För personen? För gruppen? För dig? För personen? För gruppen? För dig? För personen? För gruppen? Struktur/arbetssätt Vilken är relevant? För det som ska behandlas? Går det att organisera? För det som ska behandlas? Roller i samtalet För dig? För gruppen? För det som ska behandlas? För dig? För personen? För gruppen?

33 Några förslag på verktyg som kan stötta samtalet:

34 Förslag på verktyg när man ska tala om en text, Läslogg att ha med till varje träff Citat (ange sida för att snabbt hitta tillbaka) Tanke (reagera med pennan i hand på saker du gillar, inte förstår, får dig att associera till ngt annat)

35 Verktyg när man ska samtala om två olika texter: Venn- diagram olika lika olika När man har läst två eller flera texter i en modul kan det vara intressant att undersöka vad som stämmer överens i texterna.. Lika olika?

36 Verktyg 4: Hur samtala om undervisning? Kunskapssyn Form eller funktion Erfarenhetsbaserad Mottagaranpassad Andraspråksperspektiv Stödstrukturer

37 Arbete med bergarter Eleverna försågs med anteckningsböcker och pennor i olika färger. Därefter åkte de ut i naturen till förutbestämda platser, där vanligt förekommande bergarter i trakten fanns. De stannade och tittade på sandsstensklippor, på basalt, på kvarts och några andra bergarter som exempelvis använts för att bygga murar. Flera av elevernas föräldrar var med som samtalspartner och som chaufförer. Eleverna fick i uppgift att samla in stenar, teckna vad de upptäckte och sedan samtala om det de upptäckt med förälder, läraren eller en kamrat. De skulle också skriva korta anteckningar om vad de gjorde och om de hade några funderingar. Detta skulle sedan bilda utgångspunkt för det fortsatta arbetet. I detta moment fungerade språket som ett komplement till det de upptäckte och tecknade av. Här var eleverna nyfikna forskare och observatörer och läraren gick in i samma roll. Tillbaka i klassrummet samtalade eleverna först i grupp om vad de varit med om, visade sina fyndstenar och beskrev dem förvarandra så gott de kunde och med de ord och uttryck de kände till. Här gick de in i rollerna som jämställda nybörjare. Gruppsamtalet följdes av ett gemensamt klassrumssamtal, där eleverna muntligt redovisade vad de observerat och varit med om. Läraren agerade här i rollen som samordnare eller sekreterare, den som antecknade ord och begrepp på tavlan. Nästa steg bestod av att gemensamt skriva en återberättelse av exkursionen, en genre typisk för svenskämnet. Under detta skede gick läraren också in som ämnesexpert och gav mönster för hur man skrev en återberättelse; vad man skulle börja med, hur man skulle fortsätta och hur man skull avsluta texten. Därefter fick varje elev skriva en egen återberättelse av exkursionen. Nästa uppgift gick ut på att eleverna i grupp skulle diskutera och föreslå hur deras insamlade stenar kunde sorteras i grupper så noggrant som möjligt. Här blev eleverna geologer och stenkännare. De sorterade sina stenar på alla möjliga olika sätt, både utifrån typ, storlek, färg och form. Många frågor uppstod under arbetets gång. En grupp kom fram till en klassificering i stenar från stranden (runda) respektive stenar från berg (vassa). Stenarna från stranden klassificerades i sin tur antingen som kvarts eller basalt. Under elevernas gruppsamtal uppstod frågan om hur man grupperar bergarter på riktigt. Frågan togs upp gemensamt i klassrummet och läraren gick in i ämnesexpertrollen och visade hur man klassificerar bergarter.

38 Att arbeta framåtsyftande och lösningsfokuserat Du kan inte förändra det som har hänt men du kan påverka hur du vill att det ska vara framgent Identifiera vad det är som inte fungerar Ta reda på vad som fungerar och gör mer av det Använd inte tid till att problemförklara Fokusera på vad som gör skillnad och hur det påverkar sammanhanget

39 För att kunna det måste vi ta reda på: 1. Var är vi? 2. Vart ska vi? 3. Hur gör vi? 4. Hur blev det?

40 En samtalsstrategi som kan hjälpa till att tänka framåt Rut-modellen Den Rut-modellen det som ska undersökas/klargöras skissas upp som en grafisk bild (i rutor)

41 Rut-modellen, en samtalsstrategi för att tänka framåt det som ska undersökas/klargöras skissas upp som en grafisk bild Aktuellt tillstånd Nyckelord Aktörer Hinder Konkreta steg Önskat tillstånd (vision) Vad händer om ingenting görs? Resurser

42 Sakfråga: Var är jag i dag i mitt arbete som Språk-, läs- och skrivutvecklare?/hur skulle jag vilja att mitt arbete som Språk-, läs- och skrivutvecklare vore? Aktuellt tillstånd Önskat tillstånd (vision) Nyckelord Aktörer Hinder Konkreta steg Vad händer om ingenting görs? Resurser

43 Arbetsgång: 1. Beskriv nuläget, aktuellt tillstånd 2. Formulera önskat tillstånd, vision 3. Resonera kring vad som händer om ingenting görs 4. Finns några konkreta steg som skulle kunna leda fram till visionen? 5. Finns det några hinder för att göra detta? 6. Vilka resurser finns för att nå visionen? (yttre och inre resurser) 7. Vad tar vi/du med oss/dig av dagens samtal? (Koppla till situationen/frågan som skulle undersökas) 8. Runda där deltagarna formulerar vad de tar med sig från samtalet

44 Att vara förändringsagent..