Handledning inom förskolan : Eva-Christina Bergander Psykolog inom Barn ochelevhälsan i Nacka kommun

Transkript

1 Handledning inom förskolan : Eva-Christina Bergander Psykolog inom Barn ochelevhälsan i Nacka kommun

2 Att mötas- presentation- respektöppenhet- trygghet Ett gemensamt äventyr Människosyn Hjärnan och känslorna Lågaffektivt men vaket Trygghetscirkeln

3 Vad är viktigt att tänka på Var kommer du in- förskolan som system Handledningens fortbildningseffekt-processtanken Ramen-början -trygghetsskapande Vad frågar du efter först? Runda- att låta alla komma till tals och ge sin bild Att få berätta om det svåra Vändning Samspelskedjan och tidsaspekten När du möts av ett nej

4 Handledning- Konsultation Gerald Caplan Gunilla Guvå Ingrid Hylander

5 En bra handledning är ett kreativt möte- kan beskrivas som att man etablerar ett lekområde Bild. Ann Thafvelin

6 Med andra ord- få till stånd en synvända öka innehållet i verktygslådan - ge nya glasögon genom fokus på det som fungerar - hitta motivation till förändring

7 Att stödja förändring reflexion leder till nya inre bilder- mentaliseringfortbildningseffekt

8 Vad kan vara bra att tänka på?

9 Förskolan som system- skolan som system- arbetslag i förskolan längre tradition än i skolan. Parallellprocesser tex beroende, likhet, Hantera olikhet: anpassa sig till lägsta nivå, undvika hierarkier, muntlig tradition -inte skriftlig.

10 HUR FÅR JAG UPPDRAGET? Vilka frågor behöver du ställa innan handledningen/konsultationen?

11 För att möjliggöra ett möte- viktigt att respektera strukturen- gör upp med chef om rapport eller ej- Bild av Fredrik Hjerling/

12 Att sätta en ram- skapa ett tryggt rum för mötet SYFTE VARFÖR TRÄFFAS VI? VILKEN INFORMATION FINNS? VILKA ÄR VI SOM ÄR MED? HUR VÄL KÄNNER NI VARANDRA I GRUPPEN? VAD SKA VI PRATA OM? HUR LÄNGE? RAPPORTERAS DET? SKA VI SES IGEN?

13 Samtala med varandra om era erfarenheter av hur ni får uppdraget och hur ni startar- vad gör du för att skapa trygghet i rummet?

14 VIKTEN AV DEN JÄMSTÄLLDA RELATIONEN Inte maktrelation- konsultandens frihet- och ansvar

15 Viktigt att tänka på förebildsfaktorn-låt alla få ge sitt bidrag, sin bild

16 Att komma vidare. De viktiga frågorna- När är det som svårast? Vad tycker du är mest utmanande? Vad är det som händer? Kan du berätta vad du tänker då? Vad är du rädd ska hända? Olika dagar under veckan? Olika tidpunkter under dagen? Övergångar?

17 Gå inte för fort in i det positiva- de vill ha bekräftelse på hur svårt det är, inte käcka tillrop! Be om beskrivningar- hur är det då? Vad gör du då? Vad gör de andra barnen? Finns det någon annan person där?

18 Frågan väcker beskrivningarna- -efter ett tag kommer ofta vändning - x har ju sina goda sidor också..

19 Fem minuter samtal med varandra om erfarenheter av vändningen

20 Nyfikenheten- som behöver vakna

21 Använd gruppen!

22 Arbetslagets trygghet- Viktiga relationer :med chef, varandra, barngruppen, enskilda barn, föräldrar, övrig personal på förskolan, andra stödpersoner Vet du var just det här arbetslaget har sin trygghet? Är det olika för de olika personerna i arbetslaget? Har de gemensamma trygghetspunkter? Var observant på hur de bemöter varandra- släpper de in varandra? Bekräftar de eller ifrågasätter varandras bilder? Var noggrann med att du ger alla möjlighet att delta, fråga var och en

23 Samtala om era erfarenheter av arbetslag som handledare, eller deltagare två och två

24 Exempel på ytterligare frågor Invänjningen? Hur var det när X började på er avdelning/ när du kom in till den här avdelningen? Hur är lämning/hämtning? Föredrar X någon av er vuxna? Föredrar X någon av barnen i gruppen? Finns det någonting som fungerar bra? Vad händer före det som fungerar bra? Vad händer efter?

25 Före situationen- det som händer-och vad händer efteråt-samspelskedjan Beteendeanalys skillnad på vad man lyfter med vilka ord man väljer Samspelskedjan- uppmärksamhetsfaktorn-förebildsfaktorn Begrepp från ABC- föräldramaterial- finns för skola också- vardagligt språk för försök att analysera samspel.

26 Handledning handlar om att upptäcka nya saker- observation bra metod Be dem att observera det som de varit osäkra på- EX: ni var osäkra vad som brukar hända efter mellanmålet- kan ni observera det till nästa gång?

27 Ytterligare observationsexempel: berätta för varandra

28 Betona fördelen av att flera ögon ser mera, och olika saker

29 Likhetskultur?

30 Verktygslådan som bild

31 Vid kris, tappar man verktyg När man inte är trygg- tappar man verktyg

32 Handledning kan vara ett sätt att återfinna verktyg och hitta nya- och få syn på varandras!

33 Var är konsultanderna? Ha klart för dig vilka möjligheter de har att genomföra en förändring- vilka befogenheter, vilka färdigheter/verktyg de har till hands, ge möjlighet att pröva i små steg

34 Ge ny kunskap anpassat efter läget i verktygslådan- skramlar det i lådan- var försiktigju mindre verktyg desto viktigare att ta ett steg i taget

35 Många gånger finns en önskan att få svarettips på hur man ska göra, utan att man själv behöver ändra något

36 Ibland blir reaktionen att avvisa det du säger- det kan man inte använda här!

37 Att lyssna och lägga sig nära- blir du diskvalificerad- lyssna! intressera dig för hur den andre tänker Hur tänker du nu? Ex: Jag förstår att du har negativa erfarenheter av såna här samtal, vill du berätta vad som skulle kunna göra det här samtalet annorlunda? Jag vill gärna veta vilka frågor du tycker är viktigast att prata om

38 Var uppmärksam på grupp- processen- är någon språkrör för de andra- håller de med eller ser de besvärade ut?

39 Nej betyder ofta- låt mej tänka! Signal om timingen

40 Samtala med varandra två och två om erfarenheter av bristande tillit i handledningssituationen-

41 Hitta något de är beredda att prövavisa respekt för deras beroende av varandra Ex Du beskrev att det fungerade bra vid sagoläsning- skulle ni kunna pröva nästa vecka att du läser en stund varje dag med X? Skulle det fungera för dej? Och hur skulle det påverka dina arbetskamrater? Fungerar det med nuvarande arbetsfördelning eller behöver ni ändra någon rutin i så fall?

42 Byta perspektiv -ISOL Exempel: Ge uppgift att försöka se det ur kompisens perspektiv- hur skulle Y beskriva det som hände? Hur skulle kollegorna på andra avdelningen beskriva situationen?

43 Motivation till förändring ligger i att väcka nyfikenhet och egna frågor

44 Utmaning: Hur undvika att kritisera och förmana- när de beskriver brister i bemötande av barnet/barnen?

45 Samtala med varandra om vändningar/ utmaningar ni mött i de handledningar ni haft

46 Arbetslaget hur kan du stödja samarbetet? Fokus på det som fungerar Förebilder Positiv feedback Gemensamt språk Tempot- lugna omsorgsrutiner Projekt när och hur Lågaffektivt- hur kan du stödja ett lugnt arbetstempo

47 Ann Thafvelin OMSORGSRUTINERNA- LÄROPLANEN LYFTER DET GEMENSAMMA ANSVARET FÖR ATT GE OMSORG OCH TRYGGHET

48 Gemensamt utforskande och positiv feedback

49 Gemensamt språk Handledning kan ge möjlighet att hitta ett gemensamt språk för det som händer Att fokusera på beskrivningar av det som händer stärker dem som inte har lika lätt att uttrycka teoretiska resonemang

50 Lågaffektivt- känslosmitta med lugn Kropps-språket är det första språket Gör övningar hur man kan ändra kroppssignaler

51