samtalet som fenomen kunskaps- och kommunikationsteorier. metasamtalet. Vad är det ni ska stötta? olika roller

Transkript

1 Dagen: Vad är det med samtalet som fenomen, ngt som är på allas läppar idag? Samtalets syfte och funktion. Vi ska undersöka det. Bakomliggande kunskaps- och kommunikationsteorier. Det metakognitiva metasamtalet. Vad är det ni ska stötta? Era olika roller, (utvecklare) stöttning av handledare i Läslyftet, stöttning och länk till huvudmän, er egen roll som lärare. Vad kan vara bra att veta just specifikt i relation till Läslyftet? Titta lite på Läslyftets innehåll i relation till samtalet/handledning. Del A,B,C,D i arbetsgången. Vilka samtal kan föras i del B och vilka i del D? Fördjupa tankarna kring samtal och titta på hur vi hanterar samtalet: Vad behöver jag veta, förstå, se för att kunna stötta och kan jag använda mig av det själv i mina egna roller?

2 SAMTALET

3

4

5 Samtalet. Vad kan det ge? Varför pratar alla om samtalet just nu? Vi ser!

6 SAMMANHANG Se det gråa vädret. Himlen runnit genom dess fibrer ned i jorden bara en skrumpen sky är kvar när jorden druckit. Stulen rymd vrides i flätverket av rötter, tvinnas till grönska. De korta ögonblicken av frihet stiger ur oss, virvlar genom parcernas blod och vidare. 1. Läs var och en 2. Skriv ner ord du tycker är intressanta 3. Jämför dina ord med två andra 4. Förklara varför du valde dessa ord 5. Resonera om vad ni tycker dikten förmedlar/säger (Tranströmer, 17 dikter, 1954)

7 Hur blev det? Fick någon lite draghjälp av samtalet för sin förståelse? Det lilla samtalet!

8 Hur tänka kring fenomenet samtal i relation till teori och vetenskap? Teoretiska bakgrunder: 1. Kunskapsteori 2. Kommunikationsteori 3. Systemteori

9 Hur tänker du kring: Kunskapsteori Språk- och kunskapsutveckling språkutveckling kunskapsutveckling personlig utveckling

10 Behavioristiskt synsätt Språkutveckling Kunskapsutveckling Personlig utveckling

11 Kognitivt och konstruktionistiskt synsätt Individuell utveckling som sker i takt med elevens mognad

12 En socialkonstruktivistisk syn på kunskap: språkutveckling kunskapsutveckling Social arena personlig utveckling

13 Kunskapssyn Teori Lärarens roll Elevens roll Att kunna innebär Behavioristiskt Skinner. Överföra sin kunskap Lära in så mycket som möjligt av det läraren kan Reproducera lärarens kunskaper Kognitivt eller konstruktivistiskt synsätt Piaget Sociokulturell teori Vygotskij Att stimulera eleven med individanpassade uppgifter Skapa förutsättningar för att eleverna skall lära sig Förmågor är medfödda o utvecklas individuellt, (stadieteoeri) Aktivt utveckla sin kunskap utifrån det eleven redan kan Utvecklas i takt med elevens mognad och genomgår vissa stadier tills man behärskar det man ska kunna Utrycka sin konstruerade kunskap. Språkets betydelse.

14

15 Kommunikationsteori Någonting händer när man hör varandras röster; att prata sig fram till ett svar.. Påverkar varandra, hör och förstår nytt.

16 Kommunikationsteori * Försöker beskriva HUR kommunikation fungerar. Vad i samtalet gör att det sker en utveckling och en förändring? Hur skapar man de processer som leder till utveckling och förändring, hur synliggör man dem? Vad händer i ett samtal? Målet för kommunikationen är gemensamt meningsskapande. Språkets betydelse för hur vi konstruerar verkligheten och utvecklar kunskap är grundläggande.

17 Systemteori

18

19 Kvinnan som gäspade..

20 .. Egna erfarenheter måste omprövas.. Att förstå det den andre förstår Detta är det som många behöver hjälp med. Handledningen blir här ett möjligt redskap.

21 Vi behöver vara noga med:

22 Samtalets syfte måste vara klart Exempel på olika typer av samtal: Konsultativt/rådgivande Utforskande Problemlösande Verksamhetsutvecklande Konflikthanterande Koncensusskapande

23 Samtalets funktion:

24 Utveckling av språket Sätta ord på kunskapen Deltag ande Konstruerade av egna erfarenheter Se mönster Tankemodeller synliggörs/ prövas Ta emot återkop pling Vardags nära Högre reflektionsnivå Utveckla mer nyanserade föreställningar Självinsikt Ny kompetens

25 Gör att vi väljer Samtalets kraft Samtalet som metod

26 Struktur i samtalet viktigt. Varför? Skapar ett demokratiskt rum Skapar en form som alla känner/rutin/trygghet Hjälper till att hålla fokus på det som det ska samtalas om Stöttar ditt ledarskap som samtalsledare Syftet med samtalet avgör vilken struktur som används.

27 Skillnaden mellan ett vanligt samtal och ett fördjupande samtal/handledningssamtal - vad tänker ni?

28 Ett vanligt samtal Kan vara problemlösning, att prata av sig ge/få energi, att samordna sig- samarbete, att lära känna varandra- socialt kitt, förmedling av information, erfarenhetsutbyte Ett fördjupande samtal/handledningssamtal Ska utvidga, fördjupa tänkandet, rita om kartan över terrängen både i tanke och handling, det är en forskning, att vara så öppen som möjligt så länge som möjligt för att upptäcka, ett slags utforskande detektiv.

29 Övning: Utforska min föreställning om handledarens roll i Läslyftet Arbeta i fem-grupper. Prata i rundor. En person leder samtalet 1. Börja med att beskriva rollen som handledare i Läslyftet. Beskriv en och en. Stötta varandras beskrivningar med hjälp av frågor som klargör: Var? När? Vilka? Hur? 2. Fördjupa beskrivningen genom att ni tillsammans ställer utforskande frågor. Syftar till att belysa frågan ur nya perspektiv. Fortsätt prata i rundor. Ta hjälp av frågor som: Hur ser du på? Hur tänker du om detta? Vad innebär detta för dig? Vad är dåligt/bra med? Vad vet du om? På vilket sätt? Jag skulle vilja veta lite mera 3. Avsluta med en runda: Hur ser du nu på rollen som handledare i Läslyftet? Har du fått några nya tankar? Att prata sig fram till ett svar, en ny föreställning.

30 Metaprata - metakognition Vad hände i samtalet? - bekräftade tankar? - nya tankar? - ny känsla? Vilken? - erfarenhetsutbyte? - ny förståelse? - nya ord?

31 METAKOMMUNIKATION EFTER ETT HANDLEDNINGSSAMTAL/SAMTALET Vad handlade egentligen samtalet om? Vilka perspektiv fördes in? Kunde det ha funnits andra perspektiv? Var det någon av de ställda frågorna som verkade särskilt tankeväckande? Fanns det fördjupande frågor? Exempel. Verkade någon fråga vara särskilt utmanande för sakägaren? Kan några erfarenheter av dagens handledning hjälpa dig att utveckla din handledning ytterligare?

32 ROLLER

33 Skolkultur/fortbildningskultur, lärarroll, rektors roll Idealbild av en lärare? *Läraren som är full av idéer och projekt. *Den som hjälper andra men själv sällan behöver hjälp. *Den lärare som alltid har goda råd att ge men som sällan själv behöver råd av andra. *Den lärare som tröstar sina kollegor när relationerna till klasserna brutit samman men som aldrig själv har problem med sin egen klass. Solisten. Idealbild av en rektor?

34 Vilka roller att möta som språk-, läs- och skrivutvecklare? Rektorns roll Skapa goda förutsättningar baserade på lokala behov och förutsättningar Följa upp resultatet av fortbildningen Skapa förutsättningar för långsiktig utveckling Handledarens roll Informera om Läslyftet (syftet, fortbildningsmodellen etc.) Vägleda på Läs- och skrivportalen Stötta lärarna att dela med sig av kunskaper och erfarenheter Leda samtalen i lärargrupperna på skolan Bidra till att lärarnas kunskaper medvetandegörs, utmanas och fördjupas Lärarnas roll Ta del av information om Läslyftet, syftet etc. Delta aktivt i moment A, B, C och D. Bidra till det kollegiala lärandet genom att reflektera, pröva och utbyta erfarenheter.

35 Er roll: Huvudman (språk-, läs- och skrivutvecklarens roll) Följa upp resultatet av fortbildningen Bidra till långsiktig utveckling Vara ett stöd för handledarna Vilket stöd behöver ni för ert stöttande av handledarna? - Ha kännedom om handledarnas arbete - Ha kännedom om vad de får med sig från sin utbildning - Känna till vilka svårigheter/dilemman de kan få Följande arbetar vi med i handledarutbildningarna:

36 Läslyftets handledare Uppdrag Arbetssätt Roll Behov av stöd Att vara förändringsagent

37 Vikten av att introducera Läslyftet: - klargöra förväntningar - klargöra roller - klargöra lyftets målsättning och syfte - undervisa om Läslyftets struktur och arbetsformer - Synliggöra stödstrukturer för handledarna

38 Förslag på arbetsformer. Hur arbeta med de olika delarna? Ta del av ett material kollegialt samtal/plane ring genomförande handledning

39 - Förväntningar - Roller - Gruppen som resurs - Kunskapssyn - Samtalsstrukturer - Att ingå en överenskommelse om hur man ska arbeta (kontrakt)

40 Kontrakt Sammanfattningsvis kan ett kontrakt innehålla följande: Förväntningar Målsättning Innehåll (och hur innehållet initieras) Gruppens sammansättning (praktikanter och vikarier?) Hur chefen hålls informerad Sekretess Samtalsstruktur Ramar (tid och plats) Betoning av närvaro och vikten av att hålla tiderna samt hur frånvaro anmäls Vikten av ostördhet och hur detta skapas Fika, barn Utvärdering

41 Stödstrukturer för en handledare: - Samtalsstruktur - Kontrakt - Klargjorda roller - Hålla mål och syfte levande

42 Förslag till läs-/samtalsstrategi för del 1: Arbeta på följande sätt då du förbereder dig: Fundera över följande när du läser: Vad undrar du över i texten?/ Vad vill du fråga texten om? (lista ner) Vad i texten har du lust att parata med andra om? (lista ner) På vilket sätt knyter texten an till dina egna erfarenheter av handledning? (lista ner) Ta med dina listor till vår träff När vi träffas: Jämför era undringar Välj några av undringarna/frågorna och försök besvara dem tillsammans i gruppen. Gör en runda och berätta vad ni listat som ni vill prata med andra om Vilka frågor har kommit upp? Likheter olikheter se mönster. För slutligen ett meta-resonemang kring hur man läst texten, konkret, hur man skapat förståelse för den under sin läsning, och hur/om förståelsen förändrats i mötet med de andra.

43 En samtalsstruktur att använda för att reflektera över det man provat i sin undervisning (del 4): 1. Var och en i gruppen presenterar kort ett dilemma/exempel 2. Man väljer ett exempel som man vill undersöka. 3. Den som äger exemplet (sakägaren), ger en beskrivning av situationen 4. Gruppen startar rundor då var och en formulerar klargörande och utforskande frågor. En fråga i taget. Inga råd/lösningar ges.

44 Ex: Klargörande frågor: När? Vad? Vilka? Hur? Gerald förstår inte det han läser. Utforskande/utvidgande frågor: Hur ser du på? Hur tänker du om detta? Vad innebär detta för dig? Vad är dåligt/bra med? Vad vet du om? På vilket sätt? Jag skulle vilja veta lite mera

45 5. Efter några rundor formulerar var och en sin syn på problemet/exemplet t.ex. skriv för dig själv och berätta sedan. 6. Sakägaren kommenterar/förhåller sig till det som läses upp. 7. Om sakägaren vill ha råd ger man det. Ett råd per person och runda. 8. Runda då var och en formulerar vad han/hon tar med sig från dagens handledning. 9. Gemensam reflektion kring den genomförda samtalet/handledningen. Vad kan vi bli bättre på så att samtalet blir mer givande nästa gång?

46 Tips på frågor: Hur skulle det vara om Vad kan man stå ut med att inte göra? Vad betyder det för dig? Vad skulle du vilja göra istället? Vad händer om du ingenting gör? Vad är det värsta som skulle kunna hända? Bekräfta Jag hör att Det jag uppfattar Det här låter som det var en besvärlig situation. Erbjudande: Hur skulle det vara om du?

47 Exempel på dilemman: Jag kan inte få mina elever att bli motiverade att läsa en skönlitterär bok? En av mina elever får inget flyt i sitt läsande! (Hur ska jag få en av mina elever att läsa med flyt?) Hur kan gruppen utforska denna problematik?

48 Börja med att ställa klargörande frågor för att förstå situationen/sammanhanget: Är det alla elever som inte är motiverade? Hur många? Hur vet du att de inte är motiverade? Hur har du försökt skapa motivation? Vilka hjälpmedel har du använt? Kan du berätta lite mer om deras reaktioner

49 Övergå till utforskande frågor för att belysa frågan ur nya perspektiv: Vad vet du om den typen av svårigheter? Vad tror du det betyder att hon kommer från ett annat land? Har du funderat över om det spelar någon roll att hon är flicka?

50 Försök att fördjupa ytterligare för att kanske komma åt attityder, känslor och värderingar: Vem har du svårast att möta? Vad förväntar du dig av en elev som har ett annat modersmål än svenska? Hur hanterar du din besvikelse?

51 Försök åstadkomma perspektivbyten för att synliggöra problemets olika parter eller tänka kring problemet ur ett annat perspektiv: Hur tror du att hon upplevde det? Om du fått önska hur hade du då velat ha det?

52 Utmana för att ställa sakägarens tänkande på huvudet : För vem är det här egentligen ett problem? Vad skulle hända om du inte gjorde något? Om du vaknade i morgon och problemet var löst, hur skulle du märka det? (mirakelfråga!)

53 Be sakägaren omformulera: Hur ser du på problematiken nu?

54

55 Att vara förändringsagent..

56 Känsla av sammanhang/begriplighet Begripligt hanterbart meningsfullt Kontrakt Syftet? Dess variabler För dig? För personen? För gruppen? För dig? För personen? För gruppen? För dig? För personen? För gruppen? Struktur/arbetss ätt Vilken är relevant? För det som ska behandlas? För det som ska behandlas? Roller (sakägare, samtalsledare, handledare) För dig? För gruppen? För det som ska behandlas?

57

58 Din roll som språk-, läs- och skrivutvecklare? - Vilket stöd behövs? - Vem behöver vad?

59 Språk-, läs- och skrivutvecklarens roll En språk-, läs- och skrivutvecklare kan ge huvudmän, förskolechefer och rektorer stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan till exempel handla om att ge stöd att: Följa upp och analysera det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet Prioritera och organisera utvecklingsinsatser Ordna pedagogiska samtal och lyfta forskning inom området Vara ett stöd för handledare inom Läslyftet

60 För att kunna det måste vi ta reda på: 1. Var är vi? 2. Vart ska vi? 3. Hur gör vi? 4. Hur blev det?

61 Den grafiska modellen det som ska undersökas/klargöras skissas upp som en grafisk bild Aktuellt tillstånd Nyckelord Aktörer Hinder Konkreta steg Önskat tillstånd (vision) Vad händer om ingenting görs? Resurser

62 Arbetsgång: 1. Beskriv nuläget, aktuellt tillstånd 2. Formulera önskat tillstånd, vision 3. Resonera kring vad som händer om ingenting görs 4. Finns några konkreta steg som skulle kunna leda fram till visionen? 5. Finns det några hinder för att göra detta? 6. Vilka resurser finns för att nå visionen? (yttre och inre resurser) 7. Vad tar vi/du med oss/dig av dagens samtal? (Koppla till situationen/frågan som skulle undersökas) 8. Runda där deltagarna formulerar vad de tar med sig från samtalet

63 Efterfrågat stöd från handledarna: Få till planeringstid med rektor Att inte rektor eller annan bokar in möten samtidigt som man ska ha handledning Att få hjälp med att få mandat i relation till sina kollegor Att man har uthållighet på skolan när det gäller fortbildning så att man inte börjar nya saker hela tiden Få hjälp med sin roll, att man är handledare. Disciplinära frågor tas av arbetsgivaren. Vilka frågor är fackliga osv. Om man som handledare arbetar på olika skolor, att få det att fungera. Att känna att huvudmän och ledning känner till lyftets villkor, t.ex. när det gäller storlek på handledningsgrupp osv.

64 Uppgift till nästa gång: Läslyftets handledare startar upp sin handledning nu höst. Samla handledarna som finns i din närhet. Samtala med dem med hjälp av den grafiska modellen för att stötta dem i deras arbete. Låt dem beskriva sin situation, en och en, se mönster, samla nyckelord och aktörer. Gå sen vidare till formuleringar om hur/vad de önskar (vision). Vilka hinder alt. resurser finns i deras arbete? Formulera konkreta steg som ni tillsammans kan ta mot det önskade tillståndet. Skissen som här blir till kan användas i samtal med skolledningar och andra som behöver vara med i sammanhanget. Skissen kan fungera som en informationslänk i arbetet med fortbildningsinsatsen.

65 Mål för utbildningen: Verktyg för att kunna göra nulägesbeskrivningar, analys, uppföljning, och övergripande planering av språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet Kunna stödja ett kollegialt lärande