Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Transkript

1 Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se

2 Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen 4 kap: Krav på systematiskt kvalitetsarbete Lpfö (reviderad 2010): Uppföljning, utvärdering och utveckling VAD INNEBÄR DETTA OCH HUR KAN MÖTET MELLAN DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN OCH DEN BEPRÖVADE ERFARENHETEN EGENTLIGEN SE UT?

3 Mötet forskning-praktik olika infallsvinklar Forskare forskar och skriver medan praktiker läser och inspireras av forskning som grund för utvecklingsarbetet (spridning t.ex. Skolverket) Praktiker använder forskningsliknande metoder i utvecklingsarbetet (t.ex. systematiskt kvalitetsarbete) Forskare och praktiker samarbetar kring gemensamt kunskapssökande (t.ex. interaktiv forskning, aktionsforskning, samspel) Praktiker genomgår påbyggnadsutbildningar och forskarutbildningar (karriärvägar)

4 Mötet forskning-praktik två sidor av saken VAD? Forskning om vad som gynnar lärande och utveckling i förskola, skola och undervisning. Utvärdering och beprövade erfarenheter av vad som tidigare fungerat. HUR? Forskning om strategier för skolutveckling. Utvärdering och beprövade erfarenheter i praktiskt utvecklingsarbete.

5 VAD påverkar barns lärande och elevers studieresultat? Kartbilder i Eleven Hemmet Skolan Läraren Läroplanen Undervisningen (Hattie, 2009) forskningsöversikter God undervisning Elevers lärande Lärares praktik Specialpedagogik, IKT och formativ bedömning Organisatoriska faktorer (klassiska frågor) (Håkansson & Sundberg, 2012a)

6 HUR? - Principer för samspelet mellan forskning och systematisk förbättring Hållbart strukturerat utifrån robusta tankemodeller Långsiktigt inriktat mot uthålligt förbättringsarbete Systematiskt grundas på generell och lokal kunskap Ömsesidigt bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning (Håkansson & Sundberg, 2012b)

7 Samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet KUNSKAP OM Utifrån förklaringar Forskningskarta över undervisningens och lärandets faktorer. KUNSKAP I Inifrån förståelse Beprövade erfarenheter av undervisning och lärande. KUNSKAP FÖR Nya kunskaper genererade ur växelspelet mellan teori och praktik i lärande gemenskaper. Förändring grundad på robusta utifrån- förklaringar och beprövad inifrån- förståelse. Håkansson & Sundberg (2012a)

8 Små barns lärande forskningens inriktning Ur utkastet till utlysning av licentiandtjänster: Det övergripande syftet med anställningen är att i ett praktiknära arbete följa och studera utvecklingen av förskolans systematiska kvalitetsarbete och barns villkor för lärande. Forskningen är därmed avgränsad och riktad mot ett kvalitets- och utvecklingsarbete där små barns lärande står i fokus.

9 Små barns lärande frågor som diskuterats i planeringen mellan kommunerna och Lnu Hur kan modeller för förskolans systematiska kvalitetsarbete, som innefattar dokumentation av barns lärande se ut? Vilka möjligheter och svårigheter finns inom ett sådant utvecklingsarbete? Vilka metoder kan användas för att beskriva barns förändrade kunnande? Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns lärande i relation till läroplanen konstrueras? Hur kan den dokumentationen tillsammans med övrig dokumentation genom analys bidra till bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov?

10 Utvecklingsarbete och forskning i samspel en referensram Positionsbestämning (=systematiskt kvalitetsarbete) Navigering (= utvecklingsstrategier) Uppföljning (= lärdomar av utvecklingsarbete och forskning) (jfr Håkansson & Sundberg, 2012a; 2012b)

11 Utvecklingsarbete och forskning i samspel en referensram Positionsbestämning/initiering Var befinner vi oss vad gäller centrala kvalitetsaspekter på dokumentation för utvärdering av verksamheten med inriktning mot barns lärande? Vilka aktiviteter pågår? Vilka data behöver samlas in?

12 Utvecklingsarbete och forskning i samspel en referensram Navigering Hur arbetar vi framåt mot uppsatta mål? Vilka blir lärdomarna under resans gång utifrån erfarenhet och pågående forskning?

13 Utvecklingsarbete och forskning i samspel en referensram Uppföljning Hur följer vi upp och utvärderar om vi nått målen? Vilka systematiskt framtagna kunskaper kan vi luta oss mot i fråga om förskolans systematiska kvalitetsarbete och arbetet med uppföljning och dokumentation av barns erfarenheter och lärande?

14 Tema små barns lärande och förskolans kvalitetsarbete Några övergripande forskningsresultat: - Förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan (på alla skolans områden). - Detta gäller kognitiva, emotionella och sociala förmågor (effekterna stabila över längre tid). - Förskolan särskilt viktig för barn från resursfattiga familjer (jfr Skolverket (2010; se även Hattie, 2009).

15 Tema små barns lärande och förskolans kvalitetsarbete Några övergripande forskningsresultat: Längd och kontinuitet på förskolevistelsen har betydelse (börjat förskola före 3,5 års ålder). Lärares relationer till barnen i förskolan dialogiska möten, motverkar beteende- och lärandeproblem i skolan Barnfokuserade strategier och kombinationen omsorg-undervisning. Balans mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter (jfr mål om barns inflytande, Lpfö 98)

16 Tema små barns lärande och förskolans kvalitetsarbete Barns metakognitiva utveckling (1): Att lära sig göra Att lära sig veta Att förstå Barns metakognitiva utveckling (2): Att skilja på att göra och lära sig göra Att lära sig som ett resultat av att bli äldre Att lära sig genom erfarenhet (jfr Pramling, 1983; 1985; 2006)

17 Planering av utvecklingsarbetet enligt allmänna råd Huvudmannen, förskolechefen respektive rektorn bör Ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till. Det är viktigt att ange de konkreta följderna på kort och lång sikt av var och en av de insatser som ska genomföras. Eftersom insatserna förväntas leda till ökad måluppfyllelse måste de tydligt kopplas till de nationella målen, kraven och riktlinjerna. (Skolverket, 2012)

18 Vad leder utvecklingsarbetet till? För barnen För personalen För ledningen För organisationen

19 Strategier för utvecklingsarbete några gemensamma drag enligt internationell forskning Fokus barns lärande/elevers studieresultat Data/underlag om ovanstående Kommunikation och kollegialt lärande kring sambandet undervisning-lärande Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning Håkansson & Sundberg (2012b)

20 Lärande förskolor och skolor exemplet Kalmar kommun Två av fem skolområden deltar Följa och studera pågående utvecklingsarbete Urval efter ledarnas motiveringar, gemensamma innehållsområden, förbättra måluppfyllelse Skolområde I: Ledarskap i barngrupp och klassrum Skolområde II: Språkutvecklande arbetssätt

21 Lärande förskolor och skolor exemplet Kalmar kommun Vem ansvarar för vad? Rektorer och förskolechefer: Styra och leda utvecklingsarbetet, initiera nya aktiviteter, samordna det kollegiala lärandet Lärare: Genomföra utvecklingsarbete kollegialt och i barn- och elevgrupper Forskare: Följa, stödja, analysera och utmana utvecklingsarbetet

22 Tillbaka till referensramen Positionsbestämning (=systematiskt kvalitetsarbete) Navigering (= utvecklingsstrategier och konkreta insatser) Uppföljning (= lärdomar av utvecklingsarbete och forskning)

23 Vad händer nu i projektet Små barns lärande? Fortsatt utvecklingsarbete kring det systematiska kvalitetsarbetet i kommunerna Kontakter knyts, erfarenheter utbyts Utlysning av licentiandtjänster Granskning och bedömning av ansökningar och därefter antagning av fem licentiander

24 Frågor i utvecklingsarbetet? På vilket sätt dokumenteras barns erfarenheter, intressen och förändrade kunnande på er förskola idag? Varför just på det sättet? Vilka läroplansområden omfattar dokumentationen? Varför just dessa? Vilka utmaningar står ni inför i det arbetet?