Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik"

Transkript

1 Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Kouze och Posner Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

2 Röster i skolan Det är så svårt att arbeta med skolutveckling eftersom vi tänker och gör så olika. Det gäller att ha ryggen fri. För mycket prat och för litet verkstad., Tänk att man aldrig kan få gå på djupet med en fråga. Det är viktigt att skydda verksamheten från uppdragsregnet genom att hålla upp ett uppdragsparaply. Det är svårt att introducera nya saker då många reagerar med motstånd utifrån känslan att det kommer något nytt som ska göras och man knappt har tid med det man redan gör. Vi är många som känner att det blir småduttar av olika saker som vi inte alltid förstår syftet bakom och framförallt inget som vi efterfrågat. Tiden räcker inte till för allt som ska göras! Det pedagogiska ledarskapet hinner man inte med!

3 VARFÖR GÖR VI DET VI GÖR NÄR DET SOM HÄNDER HÄNDER? Tradition Tips, lösningar eller krav från andra Meningsskapande och vägledande pedagogisk helhetsidé Hålla ryggen fri

4 Vägledande helhet? Helhet Händelse Händelse Agerande

5 Förändringsprocesser Implementering Lärande Motstridiga uppfattningar Rätt -fel Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss att tänka till en gång till Motstridiga uppfattningar Olika uppfattningar: Bidrag till variationen som underlag för gemensamt lärande

6 Variation Låt tusen blommor blomma Variation ett problem harmoniträsk Variation för att förstå sin egen förståelse och sitt eget görande Variation som utmaning av det egna tänkandet eller görandet Variation som underlag för att upptäcka mönster som grund för lärande

7 Lärandebaserad utveckling Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Lärarförbundet Myndigheter (VERVA, Skolverket, Skolinspektionen, SKL, ) Politiker

8 Forskning Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2013)

9 Låt proffsen vara proffs Socialdemokraterna vill etablera en ny syn på välfärdsprofessionerna. Deras kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägledande för att höja kvaliteten i välfärden. Vi vill ge professionerna större autonomi men också högre krav på att professionerna ständigt utvecklar sin verksamhet. I forskarvärlden har New Public Management kritiserats men det finns inte ett färdigt svar på hur styrningen ska se ut istället. Socialdemokratin vill ha en dialog med forskningen om detta. Därför vill jag bjuda in dig till ett rundabordssamtal med ett tiotal forskare från olika discipliner som har studerat styrning av välfärden och olika välfärdsprofessioners förutsättningar i yrket.

10 Budgetpropositionen En särskild utredning bör undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management samt utforma en nationell strategi för idéburen välfärd. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande."

11 Skolverket Kollegialt lärande, kollegiala lärande samtal Analysen handlar framför allt om att vi ska hitta orsaker som förklarar måluppfyllelsen och att se vad som behöver förbättras. Om vi inte nått ända fram vad beror det på? Vad har vi lärt oss? Hur ska fortsättningen se ut?

12 Man studerar något som har hänt i relation till något som man vill uppnå för att fördjupa sin förståelse av samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör samt dra lärdomar om hur man kan bli allt bättre på att uppnå det man vill uppnå.

13 Analys och systema.sk kunskapsbildning Variation i process? Variation i resultat! Sambandet mellan process och resultat

14 Analys och systema.sk kunskapsbildning på pedagognivå Pedagogers arbetssätt? Barns kunskapsbildning och utveckling! Bakgrundsvariabler Sambandet mellan process och resultat

15 Utveckling av förskola och skola Pedagoger och ledare beforskar sin egen vardagsverksamhet Barnens engagemang, lärande och trivsel fokuseras Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt Utmana gällande föreställningar Fördjupad förståelse Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar (PBS, Timperley, Schildkamp, )

16 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé - > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar u9ormningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! - >? ligger.ll grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- Organisa1onen skapar förutsä?ningar för - > påverkar u9ormningen av <- Utvecklings- Organisa1onen - >

17 Arbets- resp Utvecklingsorganisa.onslogik Eleven är problemet inte den pedagogiska verksamheten Det är inte eleven som är problemet, det är verksamhetens förmåga a? möta behoven. Hjälp varje människa där hon är och inte där du önskar a? hon ska vara

18 Arbets- resp utvecklingsorganisa.on

19 Utvecklingsorganisa1onen Lärande besök Learning studies Ak1onsforskning Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och barns utveckling - > Lärgrupper Lärande samtal Utmanande möten

20 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Föreläsning Böcker etc. Föreställningar förståelse lärdomar Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör! lärdomar Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

21 Tips?-! + Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

22 En helhetsidé består av.. en vision som beskriver vad man vill uppnå med verksamheten och en verksamhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man ser som särskilt viktigt att uppnå visionen och verksamhetsidén är relaterade till varandra på ett medvetet sätt

23 Skolan som många av oss minns den.

24

25

26

27

28 Verksamhetsidé Centrum Öst Alla ska lyckas Tron på det kompetenta barnet

29 På våra förskolor ska barnen uppleva. Trygghet genom att få vara sig själv och där vi alla tillåts vara olika Glädje tillsammans med andra Delaktighet och inflytande i vardagen

30 På våra förskolor är pedagogens roll att. se möjligheter och vara flexibel vara engagerad, lyhörd och närvarande sprida arbetsglädje och humor genom gemensam reflektion skapa förståelse och sammanhang vara medforskande

31 Pedagogerna ska stimulera barnens. nyfikenhet, inspiration och lust att lära tro på sin förmåga och kompetens

32 Det gör pedagogerna genom att skapa utmanande och kreativa lärmiljöer ha utvecklande samtal som präglas av lyhördhet och öppen dialog vara medupptäckande som präglar samspelet mellan barn och pedagoger

33 Lärfrågor 1.Hur kan vi på eh lusiyllt säh få barnen ah våga ställa en hypotes och sedan reflektera 2.Hur kan vi skapa utmanande lärmiljöer inne och ute för ah s1mulera barnens nyfikenhet kring naturvetenskap? 3.Hur utmanar vi de yngre barnen i våra lärmiljöer och hur gör vi för ah reflektera med de yngsta barnen? 4.Hur ser och fångar vi naturvetenskap i vardagen och kommunicerar deha med barnen för ah hålla kvar deras intresse? 5.Hur jobbar vi för ah "alla ska lyckas"? Vad innebär det för oss i vår vardag? 6.På vilket säh kan vi vara medforskande? En balans mellan ah lyssna in och driva framåt?

34

35 SuperNanny Jesper Juul E? par månader innan min do?ers 2- års dag kom mi? första rik.ga möte med.me- outen eller i de?a fallet skampallen. Förskolelärarna på hennes dagis hade sa? min do?er på en pall för a? hon bi.t e? annat barn!?!?!? Först blev jag bara perplex och fick tunghäua men sedan bokade jag in e? möte med hennes kontaktperson där jag förklarade a? vi inte står bakom denna typ av metod på vårt barn. Chockerande nog fick jag höra a? det var denna typen av behandling de fick lära sig på kurser och föreläsningar genom kommunen! Genom kommunen??? Hjälp tänkte jag, det här är mycket större och värre än EN auktoritär förskolelärare på e? litet dagis i X- stad. I min naivitet hade jag ingen aning om a? de?a är e? stort na.onellt (ja, interna.onellt också förstås, men i Sverige??? va?) problem. E? land med Astrid Lindgren som husgud och en kvinna som Ellen Key som skrivit bland annat Barnets århundrade... Det är för mig ofa?bart och ogreppbart a? de?a händer 2009.

36 Elever Lärdomar från skolor med mer tradi1onellt undervisningsmönster Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är e? effek.vt sä? a? lära sig. Lek.onerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar. Regelbundna prov och diagnoser behövs. Strukturerade genomgångar där jag får anteckna. Nivågruppering, stöd, läxhjälp. Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?). Lärare Presentera inlärningsstoffet i mindre delar. Mi? eget u9ormade studiematerial. A? eleverna noga följer med när läraren går igenom nya moment och antecknar det som skrivs på tavlan. Arbeta målmedvetet och ak.vt med övningsuppgiuer under lek.oner och fråga läraren om oklara saker. Göra läxorna och gärna litet mer. Repe..on där många delmoment finns med. Visa a? jag inte slösar bort deras.d på kring- snack.

37 Elever: Lärdomar från skolor med mer elevak1v undervisning A? ta det som hänger ihop oavse? ämne ger en högre mo.va.on som underlä?ar lärandet. Man blir inte mo.verad av a? höra a? något kommer på skrivningen utan man blir mo.verad av a? ställas inför e? problem. När man märker a? man inte har.llräckliga kunskaper för a? kunna lösa problemet blir man mo.verad a? lära sig det. Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hi?at lösningen men om man i en basgrupp försöker hi?a lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hi?a informa.onen själva då måste jag bearbeta min hjärna för a? kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar. Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna. Man behöver tänka själv. Istället för a? man har en lärare som står och pratar hela.den ger man.d.ll diskussion, reflek.on och bearbetning som gör a? man lär sig bä?re. I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fa?at rä?. Man lär av varandra. Man har e? samarbete med lärarna.

38 Lärare: Lärdomar från skolor med mer elevak1v undervisning A? skapa en arbetsmiljö i klassrummet som befrämjar e? analy.skt och reflekterande arbetssä?. Vardagsanknytning. A? vara intresserad av elevernas värld och utgångsbegrepp, för a? kunna anknyta.ll dessa och utveckla dessa. Inte skapa åt eleverna utan med dem. A? möta eleverna där de är i si? tänkande. Det måste finnas en fråga hos eleven. Eleverna måste bjudas in.ll samtal, dialog och diskussion i undervisningssitua.onen. A? ordna möten mellan eleverna och världen utanför skolan A? låta eleverna formulera sina egna frågor och använda dem som utgångspunkt för momentet. Ibland har elever lä?are a? förstå elevers förklaringar än lärarens.

39 Helhetsidé En helhetsidé stakar ut inriktningen inför fram.den och skapar handlingsberedskap. Den ger mening, iden.tet och energi i arbetet. Avgränsar den berikande varia.onen Ger kon.nuitet och arbetsro Utgångspunkt för prioriteringar Har betydelse för vilken effekt man kan få av olika insatser Tidsbesparande Länk mellan uppdraget och vardagsverksamheten Utgångspunkt för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisning

40 Kvalitet och helhetsidé En förskolas helhetsidé är den förskolans kvalitetsdefinition. Kvalitet: Att förverkliga sin helhetsidé i vardagspraktiken. Kvalitetsarbete: Hur man utvecklar sin helhetsidé och hur man blir allt bättre på att förverkliga sin helhetsidé i vardagspraktiken.

41 Hur arbeta fram en gemensam helhetsidé? Enkät.ll samtliga medarbetare där man markerar sina vik.gaste lärdomar om hur man bidrar.ll barns lärande och utveckling u.från e? antal alterna.v. Resultatet sammanställs och bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. Var och en skriver ned sina tre vik.gaste lärdomar om hur man bidrar.ll barns lärande och utveckling. Lärdomarna kategoriseras och bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. Parvisa intervjuer med hjälp av föreställningskartor. Föreställningskartorna bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. Resultatet av de lärande samtalen sammanställs och utgör underlag för samtal om och u9ormning av skolans pedagogiska helhetsidé.

42 Samtal med föreställningskarta

43 Föreställningskarta En grafisk representation av en individs föreställningsvärld En hjälp för att synliggöra en individs föreställningar om ett fenomen.

44

45 Att sätta igång tankeprocessen Vad innebär det för dig att vara lärare? Vad innebär lärararbete för dig? Om jag kom ny till skolan och ville få hjälp av dig om hur man bör vara som lärare för att vara framgångsrik vad skulle du säga då?

46 Nyckelord Den intervjuade skriver på post-it-lappar och placerar dem på ett blädderblockspapper. Om möjligt ordnar, prioriterar, binder ihop och/ eller grupperar dem på ett sätt som bildar mening...

47 Förtydligande av nyckelorden Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären: Du har skrivit.. hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Kan du utveckla det litet mer? Hur menar du? osv. Är det så här du menar..?

48 Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna

49 Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera

50 Vad kan man använda föreställningskartor till? Hjälpa en individ att tydliggöra och synliggöra sin förståelse av ett fenomen. Underlag för ett gemensamt samtal om lärande och undervisning i ett arbetslag -> Skapa en gemensam helhetsidé där medarbetarna är medskapande Förstå hur elever tänker innan man börjar lära om ett område. Som grund för ett utmanande möte För att följa upp elevers kunskapsutveckling. Examination Underlag för lärares eget lärande om lärande och undervisning.

51 Strukturerade lärande samtal

52 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

53 Lärgrupper behöver en lärledare för att de lärande samtalen inte ska stanna vid erfarenhetsutbyte. Samtalen behöver ledas och fördjupas av någon med särskilt ansvar för och kunskap om lärprocessen i gruppen.

54 Kännetecken Målet med ett lärande samtal är inte att komma överens utan att lära utifrån de olika lärdomar och erfarenheter som finns i gruppen. Ta vara på variation som underlag för gemensam kunskapsbildning. Variation inte rätt-fel. -> Gemensamt skapa next practice inte ta över best practice.

55 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

56 Nytt agerande Vad skulle slutsatserna få för konsekvenser för agerandet? Vilka erfarenheter ligger bakom dessa slutsatser? Erfarenheter Förståelse av uppdraget Vilka reflektioner har du haft innan du dragit dina slutsatser? Slutsatser/ lärdomar Vilka ytterligare reflektioner kan man göra utifrån dessa erfarenheter? Reflektioner Kan man tänka sig några andra slutsatser utifrån reflektionerna? Vad finns det för forskning som stöder respektive motsäger slutsatserna? På en annan skola har man dragit helt andra slutsatser hur kan det komma sig? Forskning, andras erfarenheter

57 Förståelse av uppdraget Nytt agerande 1. Erfarenheter 5. Planering 2. Reflektioner Helhetsidé 4. Slutsatser/ lärdomar 3. Forskning, litteratur, föreläsningar, andras erfarenheter Hans-Åke Scherp

58 Erfarenheter och lärdomar om hur man får en hög kvalitet i utvecklingsorganisationen

59 Stöd till lärledarna Tydligt mandat från skolledningen Kontinuerliga träffar mellan lärledare och skolledare Lärande möten mellan lärledare från olika skolor Fortsatta möjligheter att fördjupa sitt eget lärande om hur man leder systematisk kunskapsbildning Någon som visar intresse för lärandet och efterfrågar vad vi gör och vad det leder till.

60 Lärprocessen i lärgrupperna Fredad och öronmärkt tid Regelbundenhet (1g/mån) minimum 2 timmar helst halvdagar. Ägna sig åt en och samma lärfråga under lång tid (ungefär 1 år) Gemensamt och angeläget lärområde som springer ur pedagogernas vardag Frågan behöver ligga på den pedagogiska arenan Lärfrågan ska ligga inom den egna påverkanssfären Strukturerad lärprocess Lärandefokus istället för görandefokus Kontinuerlig dokumentation av lärprocessen Fokus på sambandet mellan process och resultat Hålla lärprocessen levande mellan träffarna genom åtaganden såsom att samla in underlag för nästa lärgruppsmöte.

61 Lärande samtal Tempot. Reflektion och eftertanke kräver tid och kan inte påskyndas hur mycket som helst Betydelsen av att få input som utmanar och väcker nyfikenhet Vad kan förklara våra olika slutsatser och erfarenheter istället för summering av olika slutsatser och lärdomar Lärprocessen avslutas när man omsatt och prövat sina formulerade lärdomar i vardagspraktiken Se olikhet och variation som underlag för kunskapsbildning istället för rätt fel Haka i nya lärområden och lärprocesser till tidigare lärområden och lärdomar. Se progression i det man gör.

62 Kongruens i synen på ledning, styrning och skolutveckling mellan olika nivåer i skolhierarkin Utvecklingsledare och skolledare som bär perspektivet uppåt i hierarkin Stöd på alla nivåer i kommunen På förvaltnings- och politikernivå behöver man skapa en helhetsidé om styrning och ledning Inte bygga upp motstridiga parallellsystem såsom kvalitetsarbetet som inte ligger i linje med lärandeperspektivet på skolutveckling På varje nivå lär man inom sin egen nivå istället för att kontrollera underliggande nivå

63 Skolledarskapet Ledningsfilosofin i samklang med ett lärandeperspektiv på skolutveckling Synliggör de lärdomar och pågående lärprocesser kopplat till vardagshandlingar Aktiv och drivande i kombination med nyfiken och lyhörd Har själv ett naturligt lärande förhållningssätt i vardagsarbetet Använder själv lärande samtal Gemensam planering med lärledarna Har förtroende för medarbetarnas lärande

64 Deltar i analysen av resultaten tillsammans med lärledarna eller i lärgrupperna Lärande medarbetarsamtal Följer upp lärdomar från lärgruppsarbetet vid medarbetarsamtalen. Koppla ihop nya lärdomar med tidigare lärdomar så att man får en lärspiral Betonar medarbetarnas inre motivation som drivkraft i arbetet

65 Gemensam helhetsidé Som grund för prioriteringar av arbetsinsatser och vilka projekt man ska gå in i Kontinuitetsskapande Kopplad till gemensam förståelse av uppdraget Genomtänkt gemensam helhetsidé att vila mot. Det hjälper oss att transformera utifrånkommande utvecklingspropåer så att de blir våra frågor och därigenom mer angelägna. Om den bärande idén inte finns så blir skolarenan ett öppet slagfält för olika intressenter och även för insatser utifrån icke uttalade motstridiga helhetsidéer. Vardagen ockuperas av omedvetna och medvetna aktiviteter som förhindrar skolutveckling

66 VISKA-modellen för utveckling Hjälp att sortera olika frågor Väsentligt att man tydliggör och får till en balans mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation AO s och UO s ömsesidiga beroende av varandra

67 Kontinuitet Genom att dokumentera och använda centrala begrepp så att verksamheten inte urvattnas Medvetandegöra och tydliggöra valet av perspektiv kopplat till forskning. Fördjupa förståelsen av en lärande organisation på samtliga nivåer. Saknas en övergripande organisatorisk motor (inte eldsjälar) i organisationen stannar det. Genom årliga lärstämmor

68 Skolledarskapet Ledningsfilosofin i samklang med ett lärandeperspektiv på skolutveckling Synliggör de lärdomar och pågående lärprocesser kopplat till vardagshandlingar Aktiv och drivande i kombination med nyfiken och lyhörd Har själv ett naturligt lärande förhållningssätt i vardagsarbetet Använder själv lärande samtal Gemensam planering med lärledarna Har förtroende för medarbetarnas lärande

69 Deltar i analysen av resultaten tillsammans med lärledarna eller i lärgrupperna Lärande medarbetarsamtal Följer upp lärdomar från lärgruppsarbetet vid medarbetarsamtalen. Koppla ihop nya lärdomar med tidigare lärdomar så att man får en lärspiral Betonar medarbetarnas inre motivation som drivkraft i arbetet

70 Gemensam helhetsidé Som grund för prioriteringar av arbetsinsatser och vilka projekt man ska gå in i Kontinuitetsskapande Kopplad till gemensam förståelse av uppdraget Genomtänkt gemensam helhetsidé att vila mot. Det hjälper oss att transformera utifrånkommande utvecklingspropåer så att de blir våra frågor och därigenom mer angelägna. Om den bärande idén inte finns så blir skolarenan ett öppet slagfält för olika intressenter och även för insatser utifrån icke uttalade motstridiga helhetsidéer. Vardagen ockuperas av omedvetna och medvetna aktiviteter som förhindrar skolutveckling

71 VISKA-modellen för utveckling Hjälp att sortera olika frågor Väsentligt att man tydliggör och får till en balans mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation AO s och UO s ömsesidiga beroende av varandra

72 Kontinuitet Genom att dokumentera och använda centrala begrepp så att verksamheten inte urvattnas Medvetandegöra och tydliggöra valet av perspektiv kopplat till forskning. Fördjupa förståelsen av en lärande organisation på samtliga nivåer. Saknas en övergripande organisatorisk motor (inte eldsjälar) i organisationen stannar det. Genom årliga lärstämmor

73 Det största hindret i arbetet som lärledare Svårt att leda lärande samtal och lärprocesser med kollegor Bristande stöd från skolledningen Bristande intresse från kollegorna Styrsystemet i kommunen bygger huvudsakligen på kontroll och inte lärande som grund för skolutveckling Ingen gemensam pedagogisk inriktning

74 Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv Skolan formulerar en egen helhetsidé utifrån medarbetarnas och skolledarnas viktigaste lärdomar om lärande och undervisning.-> Undersöker vilket vetenskapligt stöd man har för sina lärdomar och hur det stämmer med beprövad erfarenhet. -> Överensstämmelse med skolans uppdrag och kommunala prioriteringar? ->

75 Skapar lärgrupper för att lära om hur man i allt högre grad ska kunna förverkliga sin helhetsidé i vardagspraktiken. Att förstå samband mellan det man gör och vad man uppnår med det man gör. -> Undersöker och dokumenterar hur väl man lyckats förverkliga sin helhetsidé. -> Undersöker och dokumenterar hur väl man lyckats förverkliga lärdomar från föregående läsår. ->

76 Dokumenterar innevarande läsårs lärdomar om hur man ska kunna förverkliga helhetsidén i vardagspraktiken. Samtliga skolor i kommunen skickar in årets lärdomar samt bedömningar av hur väl man lyckats förverkliga föregående års lärdomar till skolförvaltningen. Skolförvaltningen anordnar en lärstämma under en dag i juni där samtliga medarbetare och skolpolitiker deltar och tar del av varandras lärdomar.

77 Utifrån lärstämman sammanställer skolförvaltningen årets lärdomar och förverkliganden. Skolledare och politiker träffas för att utifrån lärstämman dra lärdomar och slutsatser om hur man kan stödja det fortsatta kvalitetsarbetet på skolorna och vilka områden man skulle vilja ha ytterligare hjälp med att utveckla och vilket underlag man behöver för att kunna ta sitt politiska ansvar.

78 Dokumentation av kvalitetsarbetet på skolnivå Kvalitet definieras i helhetsidén Årets nya lärdomar om lärande och undervisning för att bidra till allt bättre kvalitet i elevernas lärande och utveckling. Årets förverkligande i vardagsverksamheten av helhetsidén och tidigare lärdomar. Beskrivning av hur kvalitetsarbetet är organiserat för att kontinuerligt komma fram till nya lärdomar om lärande och

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Välkomna *ll nätverkets 23:e nätverksträff! A6 leda entreprenöriella lärprocesser

Välkomna *ll nätverkets 23:e nätverksträff! A6 leda entreprenöriella lärprocesser Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om

Läs mer

Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun

Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun Systematiskt kvalitetsarbete utifrån ett lärande perspektiv Eva Jönsson, Skolutvecklingschef, Sundsvalls kommun Lars Karlstrand, Chef

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Fokus Förstelärare. dens förskola 2014

Fokus Förstelärare. dens förskola 2014 De femton första som anmäler sig får boken: Lärandebaserad skolutveckling av Hans-Åke Scherp ANMÄL DIG NU!! Fokus Förstelärare - med uppdrag att stärka och driva skolans pedagogiska utveckling mot högre

Läs mer

Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm

Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm Fokus Förstelärare - med uppdrag att stärka och driva skolans pedagogiska utveckling ens förskola mot högre måluppfyllelse 2014 Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson. Lärande medarbetarsamtal

Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson. Lärande medarbetarsamtal Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp, Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal ISBN 91-7063-001-1 Författarna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Processuppgift 3. Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6.

Processuppgift 3. Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6. Processuppgift 3 Processuppgift 3 Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6. Visionsarbetet Nästa steg i visionsarbetet

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN

HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN 2011-04-26 HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN Bilaga till kvalitetsredovisning 2010 Ockelbo Kommun, 816 80 Ockelbo Södra Åsgatan 30 D 0297-555 00 www.ockelbo.se 1 (3) FÖRORD Kunskapsresultaten

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas Glada Hudikgymnasiet Domarkommitténs motivering Glada Hudikgymnasiet är en fristående skola med tydligt utvecklade värderingar och en tydlig verksamhetsidé,

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 Eksjö kommun 2014-06-11 Kommunstyrelsens styrkort BUS Handläggare: Katarina Norén Utvecklingsledare Barn- och ungdomssektorn Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 För att

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Hans-Åke Scherp PBS. Problembaserad skolutveckling. Ett vardagsnära perspektiv

Hans-Åke Scherp PBS. Problembaserad skolutveckling. Ett vardagsnära perspektiv Hans-Åke Scherp PBS Problembaserad skolutveckling. Ett vardagsnära perspektiv Hans-Åke Scherp PBS Problembaserad skolutveckling Skolutveckling ur ett vardagsnära perspektiv 2 Hans-Åke Scherp. PBS - Problembaserad

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Björnen 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Björnen 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Björnen 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS... 4 Demokratipolicy...

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Kvalitetsnätverk GR 131127

Kvalitetsnätverk GR 131127 Kvalitetsnätverk GR 131127 Två och två: Om du hör begreppet kvalitet i förskola och skola, vad tänker du på då? Rachel Törnell, utvecklingschef Grunden för kvalitetsarbete i Alingsås Hur ser det konkret

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Hans-Åke Scherp. Styrning och ledning av skolverksamhet på kommunnivå

Hans-Åke Scherp. Styrning och ledning av skolverksamhet på kommunnivå Hans-Åke Scherp Styrning och ledning av skolverksamhet på kommunnivå Hans-Åke Scherp Styrning och ledning av skolverksamhet på kommunnivå ISBN Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar. För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer