Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Transkript

1 Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Kouze och Posner Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

2 Röster i skolan Det är så svårt att arbeta med skolutveckling eftersom vi tänker och gör så olika. Det gäller att ha ryggen fri. För mycket prat och för litet verkstad., Tänk att man aldrig kan få gå på djupet med en fråga. Det är viktigt att skydda verksamheten från uppdragsregnet genom att hålla upp ett uppdragsparaply. Det är svårt att introducera nya saker då många reagerar med motstånd utifrån känslan att det kommer något nytt som ska göras och man knappt har tid med det man redan gör. Vi är många som känner att det blir småduttar av olika saker som vi inte alltid förstår syftet bakom och framförallt inget som vi efterfrågat. Tiden räcker inte till för allt som ska göras! Det pedagogiska ledarskapet hinner man inte med!

3 VARFÖR GÖR VI DET VI GÖR NÄR DET SOM HÄNDER HÄNDER? Tradition Tips, lösningar eller krav från andra Meningsskapande och vägledande pedagogisk helhetsidé Hålla ryggen fri

4 Vägledande helhet? Helhet Händelse Händelse Agerande

5 Förändringsprocesser Implementering Lärande Motstridiga uppfattningar Rätt -fel Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss att tänka till en gång till Motstridiga uppfattningar Olika uppfattningar: Bidrag till variationen som underlag för gemensamt lärande

6 Variation Låt tusen blommor blomma Variation ett problem harmoniträsk Variation för att förstå sin egen förståelse och sitt eget görande Variation som utmaning av det egna tänkandet eller görandet Variation som underlag för att upptäcka mönster som grund för lärande

7 Lärandebaserad utveckling Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Lärarförbundet Myndigheter (VERVA, Skolverket, Skolinspektionen, SKL, ) Politiker

8 Forskning Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2013)

9 Låt proffsen vara proffs Socialdemokraterna vill etablera en ny syn på välfärdsprofessionerna. Deras kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägledande för att höja kvaliteten i välfärden. Vi vill ge professionerna större autonomi men också högre krav på att professionerna ständigt utvecklar sin verksamhet. I forskarvärlden har New Public Management kritiserats men det finns inte ett färdigt svar på hur styrningen ska se ut istället. Socialdemokratin vill ha en dialog med forskningen om detta. Därför vill jag bjuda in dig till ett rundabordssamtal med ett tiotal forskare från olika discipliner som har studerat styrning av välfärden och olika välfärdsprofessioners förutsättningar i yrket.

10 Budgetpropositionen En särskild utredning bör undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management samt utforma en nationell strategi för idéburen välfärd. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande."

11 Skolverket Kollegialt lärande, kollegiala lärande samtal Analysen handlar framför allt om att vi ska hitta orsaker som förklarar måluppfyllelsen och att se vad som behöver förbättras. Om vi inte nått ända fram vad beror det på? Vad har vi lärt oss? Hur ska fortsättningen se ut?

12 Man studerar något som har hänt i relation till något som man vill uppnå för att fördjupa sin förståelse av samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör samt dra lärdomar om hur man kan bli allt bättre på att uppnå det man vill uppnå.

13 Analys och systema.sk kunskapsbildning Variation i process? Variation i resultat! Sambandet mellan process och resultat

14 Analys och systema.sk kunskapsbildning på pedagognivå Pedagogers arbetssätt? Barns kunskapsbildning och utveckling! Bakgrundsvariabler Sambandet mellan process och resultat

15 Utveckling av förskola och skola Pedagoger och ledare beforskar sin egen vardagsverksamhet Barnens engagemang, lärande och trivsel fokuseras Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt Utmana gällande föreställningar Fördjupad förståelse Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar (PBS, Timperley, Schildkamp, )

16 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé - > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar u9ormningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! - >? ligger.ll grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- Organisa1onen skapar förutsä?ningar för - > påverkar u9ormningen av <- Utvecklings- Organisa1onen - >

17 Arbets- resp Utvecklingsorganisa.onslogik Eleven är problemet inte den pedagogiska verksamheten Det är inte eleven som är problemet, det är verksamhetens förmåga a? möta behoven. Hjälp varje människa där hon är och inte där du önskar a? hon ska vara

18 Arbets- resp utvecklingsorganisa.on

19 Utvecklingsorganisa1onen Lärande besök Learning studies Ak1onsforskning Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och barns utveckling - > Lärgrupper Lärande samtal Utmanande möten

20 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Föreläsning Böcker etc. Föreställningar förståelse lärdomar Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör! lärdomar Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

21 Tips?-! + Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

22 En helhetsidé består av.. en vision som beskriver vad man vill uppnå med verksamheten och en verksamhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man ser som särskilt viktigt att uppnå visionen och verksamhetsidén är relaterade till varandra på ett medvetet sätt

23 Skolan som många av oss minns den.

24

25

26

27

28 Verksamhetsidé Centrum Öst Alla ska lyckas Tron på det kompetenta barnet

29 På våra förskolor ska barnen uppleva. Trygghet genom att få vara sig själv och där vi alla tillåts vara olika Glädje tillsammans med andra Delaktighet och inflytande i vardagen

30 På våra förskolor är pedagogens roll att. se möjligheter och vara flexibel vara engagerad, lyhörd och närvarande sprida arbetsglädje och humor genom gemensam reflektion skapa förståelse och sammanhang vara medforskande

31 Pedagogerna ska stimulera barnens. nyfikenhet, inspiration och lust att lära tro på sin förmåga och kompetens

32 Det gör pedagogerna genom att skapa utmanande och kreativa lärmiljöer ha utvecklande samtal som präglas av lyhördhet och öppen dialog vara medupptäckande som präglar samspelet mellan barn och pedagoger

33 Lärfrågor 1.Hur kan vi på eh lusiyllt säh få barnen ah våga ställa en hypotes och sedan reflektera 2.Hur kan vi skapa utmanande lärmiljöer inne och ute för ah s1mulera barnens nyfikenhet kring naturvetenskap? 3.Hur utmanar vi de yngre barnen i våra lärmiljöer och hur gör vi för ah reflektera med de yngsta barnen? 4.Hur ser och fångar vi naturvetenskap i vardagen och kommunicerar deha med barnen för ah hålla kvar deras intresse? 5.Hur jobbar vi för ah "alla ska lyckas"? Vad innebär det för oss i vår vardag? 6.På vilket säh kan vi vara medforskande? En balans mellan ah lyssna in och driva framåt?

34

35 SuperNanny Jesper Juul E? par månader innan min do?ers 2- års dag kom mi? första rik.ga möte med.me- outen eller i de?a fallet skampallen. Förskolelärarna på hennes dagis hade sa? min do?er på en pall för a? hon bi.t e? annat barn!?!?!? Först blev jag bara perplex och fick tunghäua men sedan bokade jag in e? möte med hennes kontaktperson där jag förklarade a? vi inte står bakom denna typ av metod på vårt barn. Chockerande nog fick jag höra a? det var denna typen av behandling de fick lära sig på kurser och föreläsningar genom kommunen! Genom kommunen??? Hjälp tänkte jag, det här är mycket större och värre än EN auktoritär förskolelärare på e? litet dagis i X- stad. I min naivitet hade jag ingen aning om a? de?a är e? stort na.onellt (ja, interna.onellt också förstås, men i Sverige??? va?) problem. E? land med Astrid Lindgren som husgud och en kvinna som Ellen Key som skrivit bland annat Barnets århundrade... Det är för mig ofa?bart och ogreppbart a? de?a händer 2009.

36 Elever Lärdomar från skolor med mer tradi1onellt undervisningsmönster Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är e? effek.vt sä? a? lära sig. Lek.onerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar. Regelbundna prov och diagnoser behövs. Strukturerade genomgångar där jag får anteckna. Nivågruppering, stöd, läxhjälp. Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?). Lärare Presentera inlärningsstoffet i mindre delar. Mi? eget u9ormade studiematerial. A? eleverna noga följer med när läraren går igenom nya moment och antecknar det som skrivs på tavlan. Arbeta målmedvetet och ak.vt med övningsuppgiuer under lek.oner och fråga läraren om oklara saker. Göra läxorna och gärna litet mer. Repe..on där många delmoment finns med. Visa a? jag inte slösar bort deras.d på kring- snack.

37 Elever: Lärdomar från skolor med mer elevak1v undervisning A? ta det som hänger ihop oavse? ämne ger en högre mo.va.on som underlä?ar lärandet. Man blir inte mo.verad av a? höra a? något kommer på skrivningen utan man blir mo.verad av a? ställas inför e? problem. När man märker a? man inte har.llräckliga kunskaper för a? kunna lösa problemet blir man mo.verad a? lära sig det. Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hi?at lösningen men om man i en basgrupp försöker hi?a lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hi?a informa.onen själva då måste jag bearbeta min hjärna för a? kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar. Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna. Man behöver tänka själv. Istället för a? man har en lärare som står och pratar hela.den ger man.d.ll diskussion, reflek.on och bearbetning som gör a? man lär sig bä?re. I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fa?at rä?. Man lär av varandra. Man har e? samarbete med lärarna.

38 Lärare: Lärdomar från skolor med mer elevak1v undervisning A? skapa en arbetsmiljö i klassrummet som befrämjar e? analy.skt och reflekterande arbetssä?. Vardagsanknytning. A? vara intresserad av elevernas värld och utgångsbegrepp, för a? kunna anknyta.ll dessa och utveckla dessa. Inte skapa åt eleverna utan med dem. A? möta eleverna där de är i si? tänkande. Det måste finnas en fråga hos eleven. Eleverna måste bjudas in.ll samtal, dialog och diskussion i undervisningssitua.onen. A? ordna möten mellan eleverna och världen utanför skolan A? låta eleverna formulera sina egna frågor och använda dem som utgångspunkt för momentet. Ibland har elever lä?are a? förstå elevers förklaringar än lärarens.

39 Helhetsidé En helhetsidé stakar ut inriktningen inför fram.den och skapar handlingsberedskap. Den ger mening, iden.tet och energi i arbetet. Avgränsar den berikande varia.onen Ger kon.nuitet och arbetsro Utgångspunkt för prioriteringar Har betydelse för vilken effekt man kan få av olika insatser Tidsbesparande Länk mellan uppdraget och vardagsverksamheten Utgångspunkt för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisning

40 Kvalitet och helhetsidé En förskolas helhetsidé är den förskolans kvalitetsdefinition. Kvalitet: Att förverkliga sin helhetsidé i vardagspraktiken. Kvalitetsarbete: Hur man utvecklar sin helhetsidé och hur man blir allt bättre på att förverkliga sin helhetsidé i vardagspraktiken.

41 Hur arbeta fram en gemensam helhetsidé? Enkät.ll samtliga medarbetare där man markerar sina vik.gaste lärdomar om hur man bidrar.ll barns lärande och utveckling u.från e? antal alterna.v. Resultatet sammanställs och bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. Var och en skriver ned sina tre vik.gaste lärdomar om hur man bidrar.ll barns lärande och utveckling. Lärdomarna kategoriseras och bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. Parvisa intervjuer med hjälp av föreställningskartor. Föreställningskartorna bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. Resultatet av de lärande samtalen sammanställs och utgör underlag för samtal om och u9ormning av skolans pedagogiska helhetsidé.

42 Samtal med föreställningskarta

43 Föreställningskarta En grafisk representation av en individs föreställningsvärld En hjälp för att synliggöra en individs föreställningar om ett fenomen.

44

45 Att sätta igång tankeprocessen Vad innebär det för dig att vara lärare? Vad innebär lärararbete för dig? Om jag kom ny till skolan och ville få hjälp av dig om hur man bör vara som lärare för att vara framgångsrik vad skulle du säga då?

46 Nyckelord Den intervjuade skriver på post-it-lappar och placerar dem på ett blädderblockspapper. Om möjligt ordnar, prioriterar, binder ihop och/ eller grupperar dem på ett sätt som bildar mening...

47 Förtydligande av nyckelorden Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären: Du har skrivit.. hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Kan du utveckla det litet mer? Hur menar du? osv. Är det så här du menar..?

48 Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna

49 Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera

50 Vad kan man använda föreställningskartor till? Hjälpa en individ att tydliggöra och synliggöra sin förståelse av ett fenomen. Underlag för ett gemensamt samtal om lärande och undervisning i ett arbetslag -> Skapa en gemensam helhetsidé där medarbetarna är medskapande Förstå hur elever tänker innan man börjar lära om ett område. Som grund för ett utmanande möte För att följa upp elevers kunskapsutveckling. Examination Underlag för lärares eget lärande om lärande och undervisning.

51 Strukturerade lärande samtal

52 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

53 Lärgrupper behöver en lärledare för att de lärande samtalen inte ska stanna vid erfarenhetsutbyte. Samtalen behöver ledas och fördjupas av någon med särskilt ansvar för och kunskap om lärprocessen i gruppen.

54 Kännetecken Målet med ett lärande samtal är inte att komma överens utan att lära utifrån de olika lärdomar och erfarenheter som finns i gruppen. Ta vara på variation som underlag för gemensam kunskapsbildning. Variation inte rätt-fel. -> Gemensamt skapa next practice inte ta över best practice.

55 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

56 Nytt agerande Vad skulle slutsatserna få för konsekvenser för agerandet? Vilka erfarenheter ligger bakom dessa slutsatser? Erfarenheter Förståelse av uppdraget Vilka reflektioner har du haft innan du dragit dina slutsatser? Slutsatser/ lärdomar Vilka ytterligare reflektioner kan man göra utifrån dessa erfarenheter? Reflektioner Kan man tänka sig några andra slutsatser utifrån reflektionerna? Vad finns det för forskning som stöder respektive motsäger slutsatserna? På en annan skola har man dragit helt andra slutsatser hur kan det komma sig? Forskning, andras erfarenheter

57 Förståelse av uppdraget Nytt agerande 1. Erfarenheter 5. Planering 2. Reflektioner Helhetsidé 4. Slutsatser/ lärdomar 3. Forskning, litteratur, föreläsningar, andras erfarenheter Hans-Åke Scherp

58 Erfarenheter och lärdomar om hur man får en hög kvalitet i utvecklingsorganisationen

59 Stöd till lärledarna Tydligt mandat från skolledningen Kontinuerliga träffar mellan lärledare och skolledare Lärande möten mellan lärledare från olika skolor Fortsatta möjligheter att fördjupa sitt eget lärande om hur man leder systematisk kunskapsbildning Någon som visar intresse för lärandet och efterfrågar vad vi gör och vad det leder till.

60 Lärprocessen i lärgrupperna Fredad och öronmärkt tid Regelbundenhet (1g/mån) minimum 2 timmar helst halvdagar. Ägna sig åt en och samma lärfråga under lång tid (ungefär 1 år) Gemensamt och angeläget lärområde som springer ur pedagogernas vardag Frågan behöver ligga på den pedagogiska arenan Lärfrågan ska ligga inom den egna påverkanssfären Strukturerad lärprocess Lärandefokus istället för görandefokus Kontinuerlig dokumentation av lärprocessen Fokus på sambandet mellan process och resultat Hålla lärprocessen levande mellan träffarna genom åtaganden såsom att samla in underlag för nästa lärgruppsmöte.

61 Lärande samtal Tempot. Reflektion och eftertanke kräver tid och kan inte påskyndas hur mycket som helst Betydelsen av att få input som utmanar och väcker nyfikenhet Vad kan förklara våra olika slutsatser och erfarenheter istället för summering av olika slutsatser och lärdomar Lärprocessen avslutas när man omsatt och prövat sina formulerade lärdomar i vardagspraktiken Se olikhet och variation som underlag för kunskapsbildning istället för rätt fel Haka i nya lärområden och lärprocesser till tidigare lärområden och lärdomar. Se progression i det man gör.

62 Kongruens i synen på ledning, styrning och skolutveckling mellan olika nivåer i skolhierarkin Utvecklingsledare och skolledare som bär perspektivet uppåt i hierarkin Stöd på alla nivåer i kommunen På förvaltnings- och politikernivå behöver man skapa en helhetsidé om styrning och ledning Inte bygga upp motstridiga parallellsystem såsom kvalitetsarbetet som inte ligger i linje med lärandeperspektivet på skolutveckling På varje nivå lär man inom sin egen nivå istället för att kontrollera underliggande nivå

63 Skolledarskapet Ledningsfilosofin i samklang med ett lärandeperspektiv på skolutveckling Synliggör de lärdomar och pågående lärprocesser kopplat till vardagshandlingar Aktiv och drivande i kombination med nyfiken och lyhörd Har själv ett naturligt lärande förhållningssätt i vardagsarbetet Använder själv lärande samtal Gemensam planering med lärledarna Har förtroende för medarbetarnas lärande

64 Deltar i analysen av resultaten tillsammans med lärledarna eller i lärgrupperna Lärande medarbetarsamtal Följer upp lärdomar från lärgruppsarbetet vid medarbetarsamtalen. Koppla ihop nya lärdomar med tidigare lärdomar så att man får en lärspiral Betonar medarbetarnas inre motivation som drivkraft i arbetet

65 Gemensam helhetsidé Som grund för prioriteringar av arbetsinsatser och vilka projekt man ska gå in i Kontinuitetsskapande Kopplad till gemensam förståelse av uppdraget Genomtänkt gemensam helhetsidé att vila mot. Det hjälper oss att transformera utifrånkommande utvecklingspropåer så att de blir våra frågor och därigenom mer angelägna. Om den bärande idén inte finns så blir skolarenan ett öppet slagfält för olika intressenter och även för insatser utifrån icke uttalade motstridiga helhetsidéer. Vardagen ockuperas av omedvetna och medvetna aktiviteter som förhindrar skolutveckling

66 VISKA-modellen för utveckling Hjälp att sortera olika frågor Väsentligt att man tydliggör och får till en balans mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation AO s och UO s ömsesidiga beroende av varandra

67 Kontinuitet Genom att dokumentera och använda centrala begrepp så att verksamheten inte urvattnas Medvetandegöra och tydliggöra valet av perspektiv kopplat till forskning. Fördjupa förståelsen av en lärande organisation på samtliga nivåer. Saknas en övergripande organisatorisk motor (inte eldsjälar) i organisationen stannar det. Genom årliga lärstämmor

68 Skolledarskapet Ledningsfilosofin i samklang med ett lärandeperspektiv på skolutveckling Synliggör de lärdomar och pågående lärprocesser kopplat till vardagshandlingar Aktiv och drivande i kombination med nyfiken och lyhörd Har själv ett naturligt lärande förhållningssätt i vardagsarbetet Använder själv lärande samtal Gemensam planering med lärledarna Har förtroende för medarbetarnas lärande

69 Deltar i analysen av resultaten tillsammans med lärledarna eller i lärgrupperna Lärande medarbetarsamtal Följer upp lärdomar från lärgruppsarbetet vid medarbetarsamtalen. Koppla ihop nya lärdomar med tidigare lärdomar så att man får en lärspiral Betonar medarbetarnas inre motivation som drivkraft i arbetet

70 Gemensam helhetsidé Som grund för prioriteringar av arbetsinsatser och vilka projekt man ska gå in i Kontinuitetsskapande Kopplad till gemensam förståelse av uppdraget Genomtänkt gemensam helhetsidé att vila mot. Det hjälper oss att transformera utifrånkommande utvecklingspropåer så att de blir våra frågor och därigenom mer angelägna. Om den bärande idén inte finns så blir skolarenan ett öppet slagfält för olika intressenter och även för insatser utifrån icke uttalade motstridiga helhetsidéer. Vardagen ockuperas av omedvetna och medvetna aktiviteter som förhindrar skolutveckling

71 VISKA-modellen för utveckling Hjälp att sortera olika frågor Väsentligt att man tydliggör och får till en balans mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation AO s och UO s ömsesidiga beroende av varandra

72 Kontinuitet Genom att dokumentera och använda centrala begrepp så att verksamheten inte urvattnas Medvetandegöra och tydliggöra valet av perspektiv kopplat till forskning. Fördjupa förståelsen av en lärande organisation på samtliga nivåer. Saknas en övergripande organisatorisk motor (inte eldsjälar) i organisationen stannar det. Genom årliga lärstämmor

73 Det största hindret i arbetet som lärledare Svårt att leda lärande samtal och lärprocesser med kollegor Bristande stöd från skolledningen Bristande intresse från kollegorna Styrsystemet i kommunen bygger huvudsakligen på kontroll och inte lärande som grund för skolutveckling Ingen gemensam pedagogisk inriktning

74 Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv Skolan formulerar en egen helhetsidé utifrån medarbetarnas och skolledarnas viktigaste lärdomar om lärande och undervisning.-> Undersöker vilket vetenskapligt stöd man har för sina lärdomar och hur det stämmer med beprövad erfarenhet. -> Överensstämmelse med skolans uppdrag och kommunala prioriteringar? ->

75 Skapar lärgrupper för att lära om hur man i allt högre grad ska kunna förverkliga sin helhetsidé i vardagspraktiken. Att förstå samband mellan det man gör och vad man uppnår med det man gör. -> Undersöker och dokumenterar hur väl man lyckats förverkliga sin helhetsidé. -> Undersöker och dokumenterar hur väl man lyckats förverkliga lärdomar från föregående läsår. ->

76 Dokumenterar innevarande läsårs lärdomar om hur man ska kunna förverkliga helhetsidén i vardagspraktiken. Samtliga skolor i kommunen skickar in årets lärdomar samt bedömningar av hur väl man lyckats förverkliga föregående års lärdomar till skolförvaltningen. Skolförvaltningen anordnar en lärstämma under en dag i juni där samtliga medarbetare och skolpolitiker deltar och tar del av varandras lärdomar.

77 Utifrån lärstämman sammanställer skolförvaltningen årets lärdomar och förverkliganden. Skolledare och politiker träffas för att utifrån lärstämman dra lärdomar och slutsatser om hur man kan stödja det fortsatta kvalitetsarbetet på skolorna och vilka områden man skulle vilja ha ytterligare hjälp med att utveckla och vilket underlag man behöver för att kunna ta sitt politiska ansvar.

78 Dokumentation av kvalitetsarbetet på skolnivå Kvalitet definieras i helhetsidén Årets nya lärdomar om lärande och undervisning för att bidra till allt bättre kvalitet i elevernas lärande och utveckling. Årets förverkligande i vardagsverksamheten av helhetsidén och tidigare lärdomar. Beskrivning av hur kvalitetsarbetet är organiserat för att kontinuerligt komma fram till nya lärdomar om lärande och