Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

Transkript

1 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

2 Entlediga docenten från hans docentur och låt honom i stället tjänstgöra på ett högstadium så att han med egna ögon och öron får uppleva vilka initiativlösa,ansvarslösa och djupt odemokratiska samhällsmedborgare den socialdemokratiska spjutspetsskolan har skapat. Heja Björklund!!!!

3 Jag vill tacka dig för ditt inlägg i SvD kring regeringens skolpolitik, som får stå oemotsagd i det offentliga rummet. Du lyfter genialt fram den paradoxala situationen där forskning avfärdas och skolans utveckling styrs av personligt tyckande och tilltro till enkla lösningar som svar på komplexa problem. Jag vet att det är mycket svårt att få utrymme på tidningarnas debattsidor när det gäller att kritisera och diskutera dagens skolpolitik, hoppas detta är början till en förändring.

4 SuperNanny Jesper Juul Ett par månader innan min dotters 2-års dag kom mitt första riktiga möte med timeouten eller i detta fallet skampallen. Förskolelärarna på hennes dagis hade satt min dotter på en pall för att hon bitit ett annat barn!?!?!? Först blev jag bara perplex och fick tunghäfta men sedan bokade jag in ett möte med hennes kontaktperson där jag förklarade att vi inte står bakom denna typ av metod på vårt barn. Chockerande nog fick jag höra att det var denna typen av behandling de fick lära sig på kurser och föreläsningar genom kommunen! Genom kommunen??? Hjälp tänkte jag, det här är mycket större och värre än EN auktoritär förskolelärare på ett litet dagis i X-stad. I min naivitet hade jag ingen aning om att detta är ett stort nationellt (ja, internationellt också förstås, men i Sverige??? va?) problem. Ett land med Astrid Lindgren som husgud och en kvinna som Ellen Key som skrivit bland annat Barnets århundrade... Det är för mig ofattbart och ogreppbart att detta händer 2009.

5 Skolutveckling? Centralistiskt perspektiv : Mål, planer, utvärdering, inspektioner. Aktörsperspektiv: När vi stöter på problem i vardagsverksamheten Erfarenhetslärande

6 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

7 Skolutveckling och ledarskap handlar om problemlösning i vardagsarbetet

8 Skolutveckling Implementering Initiering Implementering Institutionalisering Spridning Lärande Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfattningar Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss att tänka till en gång till Motstridiga uppfattningar Bidrag till variationen som underlag för gemensamt lärande

9 Trygghet som grund för lärande Inledningsvis en upplevelse av kompetensbrist Känna varandra Rätt-fel, bra dåligt -> variation som grund för lärande

10 Systematisk kunskapsbildning Variation i process? Variation i resultat Bakgrundsvariabler! Sambandet mellan process och resultat

11 Stöd: Varför gör vi det vi gör när det som händer händer Tradition Risk: Traditionella lösningar återskapar problemen Tips, lösningar eller krav från andra Risk: Passar Meningsskapande och vägledande inte helhetsidé in i det egna Risk: För undervisningsmönstret svårt

12 Vägledande helhet? Helhet Händelse Händelse Agerande

13 Skollagen: Allt arbete i skolan ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att ta del av vetenskaplig kunskapsbildning Att vara medaktör i den vetenskapliga kunskapsbildningen om lärande och undervisning

14 Mönster i forskningen om skolutveckling Lärande organisationer Lärande gemenskaper Lärande nätverk

15

16 Research questions How does a system with poor performance become good? How does a good system become great? What interventions move a system from poor to fair to good to great to excellent? Which aspects of the school system improvement journey are universal and which are contextspecific? How does a system ignite and sustain system improvement?

17 McKinsey: How the world s most improveed school systems keep getting better 20 länder världen över som förändrats i positiv riktning under en sexårsperiod Poor Fair Good Great - Exellent A system can make significant gains from wherever it starts and these gains can be achieved in as short as six years Each stage of the school system improvement journey is associated with a unique set of interventions, from poor to fair to good to great to excellent

18

19 The engine of sustained and continuous improvement from good performance onwards is collaborative professional practice Collaborative practice is school professionals working with each other to improve their practice Study groups, professional learning communities using research and data Teachers visiting each other's class rooms Teachers doing demonstration lessons together and jointlesson-planning Teachers mentoring and coaching each other and working with specialist coaches and principals on instructional practice Schools, subject groups, or system developing a consensus model of good practice Teacher and leaders reviewing student performance data together and jointly developing solutions

20 Skolutveckling och styrning på systemnivå Dålig Ganska bra Bra Mycket bra Utmärkt Tät central kontroll Minimera variationen i arbetssätt mellan lärare och skolor och mellan skolor Vida riktlinjer för undervisning och lärprocesser Kreativt innovationsarbete leds av medarbetare på skolan

21 Internationell forskning Hattie (2009) Syntes av studier: The remarkable feature of the evidence is that the biggest effects on student learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers. (p. 22)

22 Timperley 2007 Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på barnens lärande. Kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. Aktivt skolledarskap. Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan.

23 Slutsatser från PBS-nätverket Ett lärandeinriktat ledarskap bidrar till ett ökat förtroende mellan medarbetare ledning. Förverkligandet av en lärandekultur ökar trivseln bland medarbetare och ledare Förbättrat samtalsklimat. Mer inriktade på att förstå och lära av varandra. Förverkligandet av en lärandekultur bidrar till att man i högre grad upplever sig lyckas med att bidra till barnens lärande och utveckling vilket bekräftats vid undersökningar.

24 Förmåga att omsätta resurser till goda betyg 30 Differens mellan PBSkommuner och övriga PBS-grupp 2 PBS-grupp År

25 Medelvärdesförändringar Skala 1-5 Medelvärde 2006 Förändring skolområde 1-2 Förändring skolområde 3-6 Lärandekultur Medskapande Lärande orienterat PBSledarskap Inre motivation som grund för barns lärande 3,55 0,01 0,21 3,50-0,13 0,22 3,32 0,08 0,36 Meritpoäng år 9 201,25-1,35 11,18

26 Lärarförbundet: Skolans utmaningar 4. En forskningsbaserad skola

27 Einstein: Vi behöver nya sätt att tänka för att lösa problem som orsakats av gamla sätt att tänka.

28 Louise Stoll & Karen Seashore Louis 2007 It is extremely difficult to develop learning communities.

29 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé -> Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar utformningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! ->? ligger till grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten -> vägleder och utvecklar Arbets- Organisationen skapar förutsättningar för -> påverkar utformningen av <- Utvecklings- Organisationen ->

30 Lärande samtal Dialog Diskussion Debatt

31

32 Lydnadskultur - Görandekultur

33 Ansvarskultur - Lärandekultur

34 Intervju med föreställningskarta

35

36 Scanias ledarskapsprinciper 1. Samordna men arbeta självständigt, 2. Arbeta med detaljerna och förstå sammanhanget, 3. Agera nu, tänk långsiktigt, 4. Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande, 5. Stimulera till engagemang genom delaktighet.

37 Skolledarskapet Från att planera och organisera lärares görande till Att leda det gemensamma lärandet om undervisning och lärande Fördjupa den gemensamma förståelsen av uppdraget

38 Skolledarskapets hur? Skapa organisatoriska förutsättningar för lärande, ex lärgrupper Befinna sig där vardagsfrågorna diskuteras Agera lärande i mötet med medarbetarna, bidra med helheten

39 Hur ska samspelet mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation se ut för att det faktiska pedagogiska arbetet ska överensstämma med den pedagogiska helhetsidén, verksamhetsidén?

40 Arbets- resp utvecklingsorganisation

41 Sanktioner Lust att lära.73 Arbetsro Meningsfullhet.84 Medskapande

42 Organisationer som instrument för styrning och kontroll En organisation skapas (av dess huvudmän) och designas som ett instrument för att uppnå vissa bestämda syften Organisationen ses som ett system av resurser, som skall användas så effektivt och rationellt som möjligt för att uppnå nyttomaximering Medveten kalkylering med explicita mål föregår handling. Organisationen måste planeras, styras och kontrolleras, och forskningens roll är att utveckla och utvärdera instrument för detta. Stark fokus på det explicita och konkreta

43 Organisationer som sociala system av mening och innebörd Organisationer är sociala gemenskaper som hålls samman av gemensam förståelse av verksamheten: uppgift, roller och arbetssätt. Myter och moderörelser har betydelse för val av strategier och metoder. Handlingar (inte planer) är centrala. Människor handlar i enlighet med sin förståelse av verkligheten. Överväganden kan föregå handling, men lika viktiga är reflektioner efter handlingen. Att leda och organisera innebär att få till stånd lärprocesser, där de gemensam förståelse utvecklas och förändras. Förtroende ersätter till betydande del kontroll. Fokus på den subjektiva verkligheten

44 Utvecklingsorganisationen Lärande besök Learning studies Aktionsforskning Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och barns utveckling -> Lärgrupper Lärande samtal Utmanande möten

45 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Hinder Föreläsning Böcker etc. Organisatoriska hinder 78% Arbetsbelastning 73% Bristande egen förmåga 31% Bristande stöd från skolledningen 28% Negativ inställning bland arbetskamrater 24% Oro för kvalitetskontroller 21% Föreställningar förståelse lärdomar Handling Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

46 Lärområden Hur ökar vi barnens vilja till inflytande? Hur når vi skolkande och omotiverade elever? Hur kan vi arbeta ämnesövergripande? Hur skapar vi lektioner som lockar eleverna? Hur kan vi lära barnen att hantera konflikter? Hur får vi gemensamma regler att följas av alla? Hur klarar vi individualiseringen i heterogena grupper? Hur driver vi den pedagogiska utvecklingen vidare? Hur får vi våra elever att ta ett större eget ansvar när man arbetar elevaktivt?

47 Tips?-! + Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

48 Styrningsformer Styrning och ledning av första ordningen genom direkt övervakning, Styrning och ledning av andra ordningen genom planer och rutiner samt Styrning och ledning av tredje ordningen består av gemensamma föreställningar och förståelser som medarbetare använder för att förstå en situation och som underlag för beslut och handling. (Perrow)

49 Helhetsidé Handlingsplaner Utveckling sområde Utveckling sområde Utveckling sområde Utveckling sområde Helhetsidé Utvecklings område Utvecklings område Utvecklings område Utvecklings område Helhetsidé

50 Citat Dersom man ikke har en visjon, holdning eller begrep om hvor man vil, roper lærerne på regler og rutiner, Hans-Åke Scherp

51 Två kolliderande perspektiv Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning Lust att lära Ökade krav Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld Bygga upp en förtroendefull relation Fler centrala prov Ökad betoning av betyg, Tydliga betygskriterier Ordningsbetyg Dialog Ökad kontroll Förståelsefördjupande lärprocesser Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget Inspektioner Uppifrån preciserade mål Medarbetare som medskapare Medarbetare som utförare

52 Skolan som många av oss minns den.

53

54 Jag behöver bli bättre på att eller Jag undrar över Ämnesundervisning Utgå från elevernas Utgå från tänkande och Tydliggöra elevernas förståelse kunskaps eller mognadsnivå Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Tydliga krav Inifrånmotivation, inifrånstyrning Lärobokens struktur styr lärområdet Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Medskapande och meningsskapande läroplanen samt elevernas frågor Gemensam inre värdegrund Ämnesöverskridande lärområden Vi har kommit dit i boken., Fröken har sagt att, eller I kursplanen står det att Utgå från elevernas tänkande och förståelse Sanktioner Tydligt formulerade regler Utföra, göra Vad/hur har du gjort? Föreställningar, lärande Vad/hur har du lärt? Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Knyta an till elevernas föreställningar Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning

55 Utifrånmotivation, utifrånstyrning Ämnesundervisning Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Lärobokens struktur styr lärområdet Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Vi har kommit dit i boken., Fröken har sagt att, eller I Diagnostisera elevernas kursplanen står det att kunskaps- och/eller mognadsnivå Sanktioner Tydligt formulerade regler Utföra, göra Vad/hur har du gjort? Tydliga krav

56 Skolledare Lärare Elever Process 1 Lär- och utvecklingsmiljö Organisationsstruktur Styrning 3 Lär- och utvecklingsmiljö Arbetsorganisation Ledning 5 Lär- och utvecklingsmiljö Arbetssätt Organisation Schema... Resultat 2 Föreställningar om... ledarskap... undervisning 4 Föreställningar om... lärande... undervisning 6 Föreställningar om... sig själv... omvärlden... olika ämnesområden Kompetenser Egenskaper Kompetenser Egenskaper Kompetenser Egenskaper

57 Elever Lärdomar från skola A Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig. Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar. Regelbundna prov och diagnoser behövs. Strukturerade genomgångar där jag får anteckna. Nivågruppering, stöd, läxhjälp. Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?). Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

58 Lärdomar från skola B Elever: Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet. Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det. Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar. Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna. Man behöver tänka själv. Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre. I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra. Man har ett samarbete med lärarna. Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

59 679 förskollärares viktigaste lärdomar om hur de på bästa sätt kan bidra till barnens lärande och utveckling Bygga goda relationer 97% Knyta an till barnens frågor Möjlighet att välja lek 87% Ge barnen återkoppling 71% Ge möjlighet att påverka innehållet 65% Utmana barnens föreställningar 61% Grupparbete 59% Tydlig struktur arbete/lek 52% Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

60 1 460 grundskollärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Bygga goda relationer 95% Knyta an till barnens frågor 85% Ge barnen återkoppling 81% Tydlig struktur 71% Ge möjlighet att påverka innehållet 67% Knyta an till omvärldshändelser 51% Utmana barnens föreställningar 47% Tydliga krav och betygskriterier 46% Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

61 220 gymnasielärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Bygga goda relationer 94% Knyta an till elevernas frågor 78% Ge eleverna återkoppling 76% Tydlig struktur 68% Tydliga krav och betygskriterier 64% Knyta an till omvärldshändelser 60% Ge möjlighet att påverka innehållet 57% Utmana elevernas föreställningar 50% Tydliggöra kursplanemålen 43% Ge möjlighet att välja arbetssätt 42% Ägna tid åt repetition 18% Regelbundna prov och diagnoser 17% Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

62 Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande Skolledare % God relation Knyta an till barnens livsvärld och frågor Utmana föreställningar Ge återkoppling Påverka innehållet Knyta an till omvärldshändelser Påverka arbetssätt Tydliggöra kursplanemålen Grupparbete Tydlig med krav och betygskriterier Tydlig struktur Färdighetsträning Dela upp i delmoment 9 28 Att hålla sig i bakgrunden 6 20 Repetition 3 18 Regelbundna prov och diagnoser 2 9 Enskilt arbete eller enskild lek 1 8 Lärare %

63 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

64 Vision: Ansvar, självförtroende, kreativ, ömsesidig respekt Pedagogisk helhetsidé:. Relevans (verklighetsanknytning, individanpassning, ta tillvara på elevens erfarenheter). Medskapande (inflytande, samspel, delaktighet). Förtroendefull relation (ömsesidig respekt, lyhörd, dialog, öppenhet förståelse för varandra, mänskliga möten Pedagogiska verksamheten Variation, Elevaktiva arbetssätt Flexibilitet, Våga fråga Lärstilar, Undersökande arbetssätt Arbetsorganisationen: Arbetspassens längd? Lokaler? Tysta läsrum Rimlig gruppstorlek? Utrustning? Arbetsmiljö? Struktur: Tydlighet, rutiner skapar förutsättningar för påverkar utformningen av Utvecklingsorganisationen Kompetens?

65 Katrinelunds vision: En personlig skola med trygg atmosfär med människor som ges förutsättningar att möta framtiden med kunskaper, tillförsikt och nyfikenhet.

66 Katrinelunds pedagogiska helhetsidé Vårt arbete präglas av att: Vi intresserar oss för och försöker förstå elevernas tänkande och förståelse. Vi skapar intressanta lektioner genom att utmana elevernas föreställningar Vi vågar utmana oss själva för att ständigt lära och utvecklas. Vi utvecklar verksamheten genom forskning utifrån vårt vardagsarbete. (modell-/forskar skola)

67 Skolinspektioners effekt ej förändrade mer positiva mer negativa 46 % 25 % 29 %

68 Miraklet i Marion (Virginia) Harwood Manufacturing corporation, klädföretag på 30-talet starkt utsatt för marknadens svängningar. Förändring och omorganisation skapade kraftig produktionssänkning, arbetsmoralen sjönk, utåtriktad aggression och fientlighet mot arbetsledningen. Ägarskifte till sönerna och 1939 kom Kurt Lewin att samverka med fabriksledningen ang. ledarskap beslutfattande i grupp Bröt med traditionen och vände sig inte till någon ny teknologi eller någon ny modell Frågade sig varför människor arbetade som de gör och inriktade sig på dynamiken människor, arbete och ledning emellan.

69 Grupp 1. Informerades om att förändringar skulle göras och varför Grupp 2. Grupp 3. Valde representanter som sammanträde med ledningen. Information kring nödvändigheten till förändring. Här deltog alla i sin helhet. Diskuterade tillsammans om situationen och kommande behov.

70 Metoden Grupp 1. Informerades om att förändringar skulle göras och varför - 35% Moralen försämrades, fientlighet mot ledningen och företaget. Inskränkte sitt arbete och vägrade på olika sätt att arbeta och ingå i nya arbetslag. Ett antal slutade.

71 Metoden Grupp 2. Valde representanter som sammanträde med ledningen. Information kring nödvändigheten till förändring. månad Arbetsmoralen hög. Nivån ikapp efter 14 dagar och i slutet av månaden högre, ingen slutade

72 Metoden Grupp 3. Gruppen deltog i sin helhet. Diskuterade tillsammans om situationen och kommande behov. Andra dagen hade de uppnått den tidigare produktionsnivån och steg till den högsta nivån någonsin. Ingen slutade, arbetsmoralen var en återspegling kring att vara ett lag.