Skolledaren som hjälte

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skolledaren som hjälte"

Gunnel Abrahamsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Trendspaning Skolledaren som hjälte Peter Fowelin Skolforum okt 2015

2 Presentation Peter Fowelin

3 Case: Rektors pedagogiska ledarskap Min samlade slutsats är att det finns ett starkt behov av att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap. Exakt vad pedagogiskt ledarskap innebär finns det inget entydigt svar på, men det tolkas ofta som en uppmaning till ett direkt och klassrumsnära ledarskap från rektorns sida. Källa: Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:12) skriven av Olof Johansson, professer och chef för Centrum för skolledarutveckling i Umeå, s.11 resp. s. 31.

Exakt vad pedagogiskt ledarskap innebär finns det inget entydigt svar på, men det tolkas ofta som en uppmaning till

4 Vad är pedagogiskt ledarskap? Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.

de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och

5 Skolverket om rektors pedagogiska ledarskap Skolinspektionens erfarenheter visar att alltför många rektorer saknar kunskap om den undervisning som bedrivs i klassrummen och om elevernas lärande. Mer än varannan rektor gör inte tillräckliga insatser för att följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas. Var tredje lärare i åk 7-9 uppger i TALIS att de aldrig fått återkoppling på sin undervisning från rektorn. Genomsnitt i undersökningen är 13 procent.

Mer än varannan rektor gör inte tillräckliga insatser för att följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att

6 Pedagogiskt ledarskap i förskolan Förskolechefen har som pedagogisk ledare ett övergripande ansvar för att verksamheten bedrivs utifrån läroplansmålen och uppdraget i sin helhet. Källa: J Brodin & K Renblad Perspektiv på kvalitet i förskolan

verksamheten bedrivs utifrån läroplansmålen och uppdraget i

7 Skolledaren som lösningen på samhällets problem Några belägg för att det skulle gå att identifiera det mest framgångsrika skolledarskapet går inte att finna. Det är dock inte unikt för skolans område utan är helt i linje med den mycket omfattande forskningen om ledarskap som rapporterats över åren i den internationella forskningslitteraturen. (s 30) det är mer realistiskt att beskriva skolledarskap som ett samproducerat fenomen än som ett individuell chefsbeteende. (s 115)

Det är dock inte unikt för skolans område utan är helt i linje med den mycket omfattande forskningen om ledarskap som

8 Vad är ledarskap? Heroiskt ledarskap Betoningen på chefer som ledare som utlöser beteende bland efterföljare dominerar i sättet att se på ledarskap. Postheroiskt ledarskap Goda utfall är ett resultat inte av enskilda chefers heroiska handlingar utan snarare av de samlade ledaransträngningarna av åtskilliga efterföljare, många utan chefstitel.

efterföljare dominerar i sättet att se på ledarskap.

9 Innovationschef men hur? Grundläggande är att se till att arbetsplatsen är professionell och att medarbetarna har utrymme att utföra sitt professionella arbete och lita på att de gör det! Några konkreta råd: se alla i organisationen som potentiella medledare utvecklingsarbetet ska ägas av dem som verkar i organisationen se organisationen som ett formbart verktyg höj lägstanivån i stället för att ytterligare vässa de mest kunniga

sitt professionella arbete och lita på att de gör det!

10 Hur sker förändring? Förståelseskapande management Alla agerar vi som gör utifrån hur vi förstår den uppgift vi är satta att sköta. Den centrala uppgiften för varje ledare är att få till stånd de lärprocesser genom vilka medarbetarna utvecklar en förståelse av verksamheten och sina egna speciella uppgifter. Detta görs bäst genom handlingsinriktade metoder, såsom dialogaktiviteter och utbildningsformer som har starka inslag av aktiv handling för medarbetarna.

Den centrala uppgiften för varje ledare är att få till stånd de lärprocesser genom vilka medarbetarna utvecklar en

11 Hur ska en bra skolledare vara? Skolledaren har kunskap om vardagsverksamheten genom att hon eller han är såväl mentalt som fysiskt närvarande i densamma. Skolledaren har en tydlig viljeinriktning i och med att hon eller han vet var hon eller han själv står och utgår från det. Skolledaren utgår från en "meningsbärande helhetsidé" som skapats gemensamt på skolan. Skolledaren har en stark inifrånmotivation som yttrar sig i ett engagemang för helhetsidén. Skolledaren samverkar med medarbetarna på ett sätt som främjar lärande och fördjupad förståelse av uppdraget. Skolledaren sätter tydliga gränser för hur många och vilka utvecklingsområden som ska prioriteras. Källa: Hans-Åke och Gun-Britt Scherp i forskningsrapporten Lärande och skolutveckling

Skolledaren utgår från en "meningsbärande helhetsidé" som skapats gemensamt på skolan. Skolledaren har en stark inifrånmotivation som yttrar sig i ett engagemang för helhetsidén.

12 En forskningsbaserad modell Robinsons har fem forskningsbaserade faktorer som behöver finnas med för att ledarskapet ska bli effektivt på en skola. Den viktigaste är: leda lärarnas lärande och utveckling. Skolledaren ska en djupgående kunskap om undervisning och lärande och använda dessa kunskaper i aktiv, utmanande dialog med pedagogerna, bl.a. med hjälp av en metod hon kallar öppen för lärande-samtal.

Den viktigaste är: leda lärarnas lärande och utveckling.

13 Pedagogiskt ledarskap vs administrativa arbetet Sverige tillhör ett fåtal länder enligt TALIS där rektorerna använder mer än hälften av sin arbetstid till administration. [ ] De mindre erfarna rektorerna lägger mer tid på administration och mindre tid på det pedagogiska uppdraget än de mer erfarna rektorerna.

14 Skolledaren som... hjälte eller lydig tjänare?

15 Och vem vill jag vara? Hjälten? Eller den som gör det tillsammans?

16 Utmaningen pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Och hur får ni tid till det? Indirekt pedagogiskt ledarskap = utforma förutsättningar för undervisning och lärande Direkt pedagogiskt ledarskap = leda skolans kärnprocesser genom t.ex. klassrumsbesök, återkoppling till lärare på deras undervisning m.m. Källa: SOU 2015:12

Indirekt pedagogiskt ledarskap = utforma förutsättningar för undervisning och

17 Om kopplingen mellan kollegialt lärande och pedagogiskt ledarskap Det allra effektivaste rektorn kan göra som pedagogisk ledare är ( ) att ge lärarna möjlighet till kollegialt lärande. Källa: Ur intervju med Per Kornhall, skolstrateg, författare och expert åt EUkommisionen i Skolporten nr 4/2014

lärarna möjlighet till kollegialt lärande.

18 Effekt av olika förbättringsinsatser Typ av träning Teoretisk utgångspunkt 5-10 % Praktik % Kollegialt lärande och s.k. peer coaching Effekt i klassrummet % Källa: Bruce Joyce m.fl. Models of teaching (2000) Bruce Joyce & Beverly Showers: Student achievement through staff development (2002)

ik 10-15 % Kollegialt lärande och s.k. peer coaching Effekt i klassrummet 80-90 % Källa: Bruce Joyce m.

19 Organisera för pedagogisk utveckling Vikten av att rektorn skapar förutsättningar för lärare att utveckla skolan tillsammans blir tydlig ( ) Av intervjuerna med lärare och rektorer framgår att det är viktigt att skolans ledning beslutar om tid för samarbete för att det ska bli av och för att lärare ska delta. Rektorer behöver prioritera att arbeta med kollegialt lärande och skapa förutsättningar i organisationen för att lärare ska kunna utveckla sin undervisning tillsammans.

beslutar om tid för samarbete för att det ska bli av och för att lärare ska delta.

20 Uppskattande skolvandring à la Tom Tiller en modell för klassrumsobservationer 1. Observation av olika stadier/årskurser (tre lärare) 2. Observationskriterierna utarbetas tillsammans med lärarna med utgångspunkt i skolans och de olika stadierna pedagogiska utvecklingsmål 3. Förberedande samtal med de tre lärarna 4. Fem minuter per observation, sex-sju observationer under en period 5. Uppföljande samtal Källa: Tom Tiller och Siw Skrøvset i Uppskattande ledarskap i skolan (2012)

Observationskriterierna utarbetas tillsammans med lärarna med utgångspunkt i skolans och de olika stadierna pedagogiska

21 Kontaktuppgifter: Peter Fowelin E-post: Webb: Tfn: Bilderna i denna presentation är från: PictureWorld Business

Relevanta dokument

Regionala lärprocesser för skolledare

Regionala lärprocesser för skolledare i samarbete mellan Örebro universitet/ruc, Region Örebro län och länets kommuner Lärprocess 1: 12 deltagare september, 2016 maj, 2017 Lärprocess 2: 14 deltagare September,