Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Eva Lanteli, projektledare

Transkript

1 Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram Eva Lanteli, projektledare

2 Vad har Skolinspektionen granskat? Helhet och sammanhang i utbildningen utifrån examensmålen Lärares samarbete Rektors ledarskap 34 gymnasieskolor 3 program: BA, BF och VO Intervjuer och dokumentstudier Bakgrund 2

3 Helhet och sammanhang? Med helhet avses att eleven får möjlighet att se den specifika kunskapen som en del i ett större sammanhang. Att läsa för förskolebarn handlar till exempel inte bara om att läsa, utan är en del av en större helhet som handlar om hur pedagogen skapar trygghet, väcker lust och nyfikenhet att utvecklas och hur läsningen bildar en del i en helhet av barnens utveckling och lärande. Bakgrund 3

4 Helhet och sammanhang? Med sammanhang menas att eleverna har möjlighet att sätta konkreta och specifika kunskaper i ett större perspektiv. Att exempelvis se den konkreta kunskapen måla ett tak ur ett miljöperspektiv för att på så sätt få en djupare och bredare förståelse för yrket och av yrkeskunnandet Bakgrund 4

5 Får eleverna helhet och sammanhang i sin utbildning? - Lärarna samverkar inte i tillräcklig grad - Rektor prioriterar inte lärares samverkan Övergripande resultat 5

6 Vad visar resultaten? Helhet och sammanhang behöver i högre grad prägla undervisningen på yrkesprogrammen. Rektor behöver i högre grad inspirera lärare att samarbeta. Samverkan mellan skolförlagd utbildning och arbetsplatsförlagt lärande behöver utvecklas för att förbättra elevernas upplevelse av helhet och sammanhang i utbildningen. Resultat 6

7 Undervisningen utgår sällan från examensmålen 18 av 34 granskade skolor utgår ej från examensmålen Centrala innehållet och kunskapskraven Undervisningen utgår sällan från examensmålen 7

8 Samarbete över ämnesgränserna förekommer Temaarbeten vanligt förekommande Ämnesintegrering/Infärgning vanligt Många goda exempel Undervisningen utgår sällan från examensmålen 8

9 Samverkan kan förekomma i olika former Delat mentorskap Kollegialt lärande Undervisningen utgår sällan från examensmålen 9

10 ..men är inte ett etablerat arbetssätt Individberoende Främst i åk 1 och 2 Brist på systematik och regelbundenhet Undervisningen utgår sällan från examensmålen 10

11 Förväntningar och attityder har betydelse för lärares arbetssätt Kultur och tradition? Yrkeskunnande = anställningsbar? Specifika och generella kunskaper Höga förväntningar Gott socialt klimat har betydelse Undervisningen utgår sällan från examensmålen 11

12 Rektor behöver inspirera lärare att samarbeta mer 25 av 34 skolor Organisatoriska problem Upplevelse av tid ett problem Rektor som inspiratör och pedagogisk ledare viktig faktor Rektor behöver prioritera lärares samarbete 12

13 Strukturella problem Användning av satellitlärare Omsättning på rektorer och personal Rektor behöver prioritera lärares samarbete 13

14 Samverkan mellan skola och APL behöver utvecklas 18 av 34 skolor - bättre rutiner för samverkan mellan skola och arbetsplatser 12 av 34 skolor - säkerställa god handledarkompetens Skillnader mellan skolor och program Samverkan mellan skola och APL behöver utvecklas 14

15 Framgångsfaktorer - vad som främjar helhet och sammanhang i yrkesutbildningen 8 av 34 skolor Examensmålen - tydlig utgångspunkt för undervisningen Rektor inspirerar lärare till ökat samarbete Flertalet undervisande lärare ingår i samma arbetslag Rektor har avsatt särskild tid för lärares samverkan Framgångsfaktorer 15

16 forts. framgångsfaktorer Flexibilitet i schemaläggningen Välplanerad APL Utvecklingsarbetet har ett tydligt elevfokus Framgångsfaktorer 16

17 Vad behöver göras? Ge tidsmässiga och organisatoriska möjligheter Arbeta med förhållningssätt och attityder både struktur och kultur långsiktigt olika ansvarsnivåer Slutsatser 17

18 Nytt kolla-verktyg Kolla helheten i yrkesprogrammen 18