Anser elever att de är medskapande?
|
|
- Stig Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anser elever att de är medskapande? Inledning Jag heter och arbetar som lärare i år två på Sunnerstaskolan i Uppsala. Tillsammans med en grupp kollegor i min kommun går jag en kurs i PBS, problembaserad skolutveckling, under ledning av Karlstads universitet, och den delkurs som vi går just nu heter elevers medskapande i lärprocesser. I Lpo 94 under rubriken 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, står det att skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Där står också att alla som arbetar i skolan skall främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön, samt att läraren skall se till att alla elever oavsett kön, social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Detta inflytande ska öka med stigande ålder och mognad. Detta mål är naturligtvis vi lärare väl medvetna om och funderar mycket kring, men är eleverna medvetna om detta mål i läroplanen? Hur bra, eller mindre bra är vi på att berätta om vad, hur och varför för eleverna? På vår skola diskuterar vi ständigt hur detta ansvar och inflytande ser ut och skulle kunna se ut och vilken omfattning som är rimlig. Om detta är otydligt för oss lärare så är det antagligen än mer otydligt för eleverna. Efter att ha läst Scherp (2007) och Illeris (2007) ville jag försöka att få syn på om elever på vår egen skola har någon känsla av att de är medskapande i sina lärprocesser och om de tycker att de har någon chans till inflytande. Vill de vara medskapande, och i så fall på vilket sätt? 1
2 Jag bestämde mig för att fråga några elever, utan förförståelse för frågorna för att försöka att undvika svar som de skulle tro att jag förväntade mig. Sammanlagt intervjuade jag fem elever från min egen skola, i år tre och fyra, ur tre olika klasser. Klasslärarna hjälpte mig med urvalet. Jag känner inte eleverna sedan tidigare och känner inte heller till hur deras respektive lärare arbetar med ansvar och delaktighet, men var i den här undersökningen intresserad av elevernas egna upplevelser av medskapande. Nästa steg skulle kunna vara att intervjua deras lärare för att höra deras tankar och intentioner om detsamma. Jag skrev ett brev med en förfrågan om tillåtelse att intervjua barnen, ställt till föräldrarna, men förutom det var barnen oförberedda på vad det skulle handla om. Undersökningen Här kommer mina frågor samt exempel på svar från eleverna. Jag kallar dem A B C D E, varav E går i år tre och de övriga i år fyra 1. Vad får du vara med och bestämma om i skolan? A: I klassrummet får man ge förslag ex vid klassråd och eget arbete. På raster måste man bestämma tillsammans och komma överens. B: Vi får välja arbetsområde och på vilket sätt vi ska forska. C: Läraren bestämmer oftast vad vi ska arbeta med, men under eget arbete kan jag välja själv. D: Vi kan bestämma vad vi ska lära oss inom ett bestämt område. Vi bestämmer själva hur texten ska vara, hur vi ska redovisa, hur vi lägger upp arbetet. Jag måste själv ansvara för tempot i arbetet. E: På rasterna. I skolarbetet bestämmer fröken. Jo förstås när vi jobbar i grupper och när vi har eget val efter krysschema. 2. Hur kan det se ut när du är med och bestämmer vad du ska lära dig? A: Det är redan bestämt, men lite kan man få bestämma. B: Jag vet inte, jag gör nog inte det. 2
3 C: Jag får bestämma hur jag ska lära mig tex geografi. Läraren frågar hur jag vill och hur jag tycker att det ska vara. D: Läraren berättar om arbetsområdet, vad vi får bestämma om och att hon vill följa processen så hon ser att det går bra. Hon ger tips under arbetet om det behövs. E: När det är fritt brukar jag välja. Matte och skrivstil är mina favoriter. 3. Hur bestäms saker i din klass? A: Vi ger förslag till läraren och röstar. B: Läraren bestämmer. C: Läraren ger alternativen och sedan väljer man. Hon ser till att allt kommer igång. D: Läraren startar upp och sedan fortsätter man själv. E: Handuppräckning. Läraren frågar vilka som vill och sedan röstar vi. 4. Vad skulle du vilja vara med och bestämma om? A: Jag skulle vilja bestämma mer om maten. B: Jag tycker att det är bra som det är. C: Jag tycker att jag får bestämma lagom mycket. D: Inte så mycket. Det är roligt i skolan. Jag får lagom utmaningar. Min fröken lyssnar och jag kan påverka om jag vill. E: Jag skulle vilja bestämma mer på fritids. 5. När lär du dig bäst i skolan? A: När det är tyst. När jag får arbeta i egen takt, beroende på ämne förstås. Det gäller särskilt matte. B: När jag förstår och när det är tyst. C: När läraren säger, bestäm själv. Det stärker mitt självförtroende. Förut hade jag dåligt självförtroende, men läraren har fått mig att tänka själv och se att jag klarar av det. D: På morgonen när jag är pigg och mätt. E: När jag får jobba med en stencil utan hjälp. 3
4 Litteratur Vad läser jag då i litteraturen om medskapande och att arbeta elevaktivt? Läroplanen som jag redan refererat till talar sitt tydliga språk om att eleverna ska vara medskapande i sina lärprocesser i ökande progression men inte hur. Varför vill lärare och skolledare skapa en mer elevaktiv skola? I rapporter från EUkommisionen och Skolverket betonas betydelsen av ett kontinuerligt lärande från det man föds till dess att man dör, i såväl skolsammanhang som yrkesliv. (Scherp, 2007) Att utveckla förmågan till livslångt lärande, dvs att kunna ta tillvara på vardagssituationer som grund för kontinuerligt lärande, blir därför viktigt. I elevaktiva lärprocesser tränas förmågan att skapa meningsbärande strukturer ur oordning och att kunna dra slutsatser utifrån dessa som kan tillämpas i nya situationer. I detta avseende skulle den elevaktiva skolan vara en god lärmiljö för utveckling av baskunskaper i livslångt lärande. Denna kompetens behöver kombineras med en förstärkt vilja till livslångt kontinuerligt lärande, att fortsätta ställa frågor om det man inte vet. En skola där elevernas frågor och undringar i hög grad tas som utgångspunkt för lärandet kan tänkas upprätthålla och förstärka denna ursprungliga nyfikenhet. Lärare och skolledare upplever att elever är mer omotiverade och okoncentrerade och upplevs ställa högre krav på meningsfullhet i nusituationen än vad man gjort tidigare. Genom att skapa en tydligare koppling mellan elevernas värld och lärandet i skolan, är det möjligt att åstadkomma mer av förståelsefördjupande och meningsskapande lärprocesser i nuet.(scherp, 2007) Scherp drar slutsatsen att inifrånmotivation blivit allt viktigare som drivkraft för lärande. I Scherps resultatredovisning av sin undersökning beskriver han tre undervisningsmönster, traditionell förmedlingspedagogik, elevaktiva arbetssätt och självständigt svarsletande. Lärarna i undersökningen sökte nya arbetsformer för att komma tillrätta med elevernas bristande motivation, och gick då från traditionell förmedlingspedagogik till mer elevaktiva arbetssätt och självständigt svarsletande (där eleverna sökte svar på frågor som de själva aldrig ställt). När förändringarna inte gav väntat resultat fördjupade en del lärare sin förståelse för elevaktiva arbetssätt medan andra återgick till mer traditionella undervisningsformer. I Scherps rapport om skolutveckling, (Scherp, 2007) betonar såväl skolledare som lärare betydelsen av en gemensam pedagogisk inriktning av verksamheten. Om man har 4
5 en vägledande helhetsidé kan medarbetare i högre grad själva göra bedömningar av hur man ska hantera olika vardagssituationer. Scherp talar om ett inifrånperspektiv respektive utifrånperspektiv på ledning, styrning och lärande som två helheter som i hans forskningsprojekt lyfts fram som särskilt betydelsefulla helheter i samband med skolutveckling. Andra typer av helheter som förefaller relevanta inom skolan är: uppdraget, ideologi och värdegrund, skolans vision eller verksamhetsidé, lärdomar om lärande och undervisning, synen på eleverna, tradition och formella strukturer. Han skriver också att delar utifrån olika helheter kan lösa ett och samma vardagsproblem samtidigt som de bidrar till att utveckla den helhet som de ingår i. Han ger exempel på att man kan få elever att ägna sig åt lärande både genom hot om sämre betyg och genom att knyta an till elevernas livsvärld och angelägna frågor, eller påverka arbetsinsatser genom att ställa högre krav eller främst skapa ökad lust att lära. Vilket val man gör leder till olika helheter. För att illustrera elevers lärmiljö visar Scherp en metafor, näringskedjan, där olika delprocesser är ömsesidigt beroende av varandra och tillsammans bildar en helhet. Om en del i näringskedjan eller ett samspel mellan delarna i näringskedjan förändras, inverkar det på de övriga delarna och interaktionerna i kedjan. Öquist ( Öquist, 1998) säger att skolans stora problem och dess verkliga utmaning är att ersätta passiv konsumtion av kunskap med ett meningsskapande, reflekterande mentalt arbete. Enligt konstruktivistisk teori behöver lärare i högre grad skapa utmanande möten mellan elevernas erfarenhetsvärld och de ämneskunskaper som skolan bidrar med, för att öka elevernas förståelse av sin omvärld. Det betyder att elever utöver att påverka och planera när och var de ska arbeta med förelagda uppgifter, även måste få inflytande över vad och hur man ska arbeta. (Scherp,2007) I Illeris bok om lärande, (Illeris, 2007) skriver han att barn fram till en ålder av elva till tretton år oftast är inställda på att det är vuxna som bestämmer och utformar deras lärande. Redan i förskolan och de första åren i grundskolan är barnen hänvisade till att utvecklas inom de ramar som sätts av vuxna. Detta måste de acceptera som ett grundvillkor även om de naturligtvis kan streta emot när de känner sig begränsade eller inte förstår meningen med det som händer. Barn är också beredda på att acceptera 5
6 förklaringar om att lärande på ett visst område kan vara bra eller väsentligt för dem senare i livet, även om de inte kan överblicka detta för till fället. Han säger också att det är fundamentalt för förståelsen av det lärande som äger rum i skolan att man inser att skolgång i grunden är ett samhälleligt tvångsförhållande. Detta förhållande genomsyrar allt lärande. Hur elev- och lärarroller fungerar i praktiken har fångats i begreppet den dolda läroplanen. I Danmark har Mette Bauer och Karin Borg sammanfattat den dolda läroplanen så här: Elevrollen innebär att eleven ska lägga band på sig motoriskt och verbalt. Det innebär att eleven ska kunna sitta stilla under en längre tid, vara tyst och helst bara prata på lärarens uppmaning, att eleven ska vara självgående under långa perioder när det gäller att lösa uppgifter och att kunna behålla denna självdisciplin trots kamraternas närvaro och störningsmoment av olika slag, att med kort varsel kunna anpassa sig efter skiftande auktoritetsformer och pedagogiska strategier. Samtidigt ska eleven kunna uthärda enformigt arbete, kunna prestera på egen hand i konkurrens med andra elever, vara uppmärksam på läraren och på de ämnesaktiviteter som i hög grad är främmande för elevens eget livssammanhang, kunna bortse från egna behov och de egna erfarenheter som eleven har med sig från sin familj och sitt fritidsliv. (Bauer & Borg 1886:29) Steinar Kvale (Illeris, 2007), som här skriver om äldre elever, menar också att skolans bedömning har stor betydelse för den enskildes utbildnings- och yrkesmöjligheter. Det finns ett som han kallar betygsbeteende och gör följande sammanfattning: Det råder en avgrundsdjup klyfta mellan det beteende som eleverna idag officiellt önskar sig som ett resultat av utbildningen och det beteende som premieras i en skola baserad på urval genom betyg. Betygsättningen befrämjar disciplin och inte självständighet, den befrämjar konkurrens på bekostnad av samarbete, den befrämjar en lönsamhetsorientering i stället för ett lustfyllt förhållningssätt till lärande och den befrämjar en ytlig anpassningsinlärning till skillnad från en kreativ läroform. (Kvale 1980:189.) 6
7 Illeris, Bauer&Borg och Kvale beskriver här, som jag ser det, omständigheter som påverkar och försvårar elevers möjlighet till medskapande i sina lärprocesser. Diskussion Eleverna i undersökningen visade förvåning över frågorna. De verkade inte ha funderat över de här sakerna. Mitt intryck är att de som Illeris säger är inställda på att det är de vuxna som bestämmer och utformar deras lärande. De säger också att de är nöjda med hur det är, och att det är helt okej att de vuxna bestämmer. Två av eleverna beskriver dock att de kan påverka inte bara när utan också en hel del om både vad och hur. De har även reflekterat över hur det påverkar deras lärande. Den ene av dem beskriver hur hon fått bättre självförtroende av att läraren låtit henne ta eget ansvar över sina lärprocesser. Den andre säger att läraren lyssnar och att han kan påverka om han vill. Han tycker att får lagom utmaningar och tycker att det är roligt i skolan. Eleverna C och D ger uttryck för att de har reflekterat över sitt arbetssätt i skolan och över sin interaktion med läraren. Gemensamt för dem alla är att de verkar nöjda med skolan. Min slutsats är att eleverna inte är medvetna om strävansmålet i läroplanen om elevernas ansvar och inflytande, men att ett par av eleverna ansåg att de var medskapande till en del fastän de inte tänkt på det sättet och i de termerna tidigare. Jag tror att det krävs av oss pedagoger en större tydlighet redan från det att barnen är små om varför vi gör det vi gör, och hur. Vi behöver visa eleverna vad som är viktigt i lärprocessen, och att medvetandegöra dem om målen. Både kortsiktiga mål, men även mer långsiktiga så att de förstår vart vi är på väg. Vi måste nog våga släppa taget om kontrollen över mängden ämneskunskaper till förmån för förmågor och processer. Vår största utmaning är nog som Öquist säger att ersätta passiv konsumtion av kunskap med ett meningsskapande, reflekterande mentalt arbete. Som jag pekade på i litteraturdelen så finns det en rad faktorer som drar i en annan riktning, eller är en del av en annan helhet. Dels den för eleverna kända skolkulturen, en skola där de går av tvång och där en dold läroplan råder, (även om den ser olika ut i olika skolor), och där de kanske ska bedömas 7
8 efter kriterier som befrämjar lönsamhetsorientering istället för ett lustfyllt förhållningssätt till lärande, och dels att de faktiskt inte vet om att det är meningen att de ska tränas i att ta ökat ansvar för sitt lärande successivt genom skoltiden. En vilja till livslångt lärande, med motivation och inifrånstyrning, det är väl dit vi vill och kan och ska! LITTERATUR Scherp, H-Å. & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Karlstad: Karlstads universitet Illeris, K. (2007). Lärande. Studentlitteratur. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Skolverket och CE Fritzes AB 8
Att påverka lärande och undervisning
Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merstarten på ett livslångt lärande
starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merSammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merElevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.
EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor
Läs merUppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007
Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merIdén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet
Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs merKvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators
Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs mer"Siri och ishavspiraterna"
"Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08
Läs merEktorpsskolans lokala arbetsplan
EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger
Läs merMONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merVarför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07
Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Marianne Stålhane Ja, men förstår du inte att du måste gå i skolan. Varför måste man gå i skolan? För att lära sig saker och ting förstås. Vad då för
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merFoto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet
Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet Alla ska lyckas Utbildningsverksamhetens syfte är att ge alla barn det som de behöver för att lyckas i livet.
Läs merDaggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merGrafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem
FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs meripad strategi i förskolan
ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef
Läs merFritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på
En plats att utvecklas på Fritidshem i Uddevalla vår Helhetsidé Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800 kap
Läs merCarina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem
Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun Lärande i fritidshem 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Rektors roll och ansvar s. 3 3. Metod s. 3 4. Syfte s. 3-4 5. Grundfrågor s. 4
Läs merInnehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Läs merFritidshemsnätverk 24/11-16
Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merTORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merEnkät till skolledare
Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med
Läs merMåldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun
Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merGemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012
Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merAnsvar Självkänsla. Empati Samspel
Ansvar Självkänsla Empati Samspel Reviderad version 2018-07-02 Gäller läsåret 2018-2019 Våra förutsättningar: Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan och förskoleklassen,
Läs merI den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.
I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun. Vill du veta mer kan du kontakta rektorn på respektive skola i Habo.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merVISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN
VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merÄventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik kan utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merInriktnings- och effektmål för barn- och utbildningsnämnden 2016.
Inriktnings- och effektmål för barn- och utbildningsnämnden 2016. Inriktningsmål Effektmål Övergripande mål för alla verksamheter inom barnoch utbildningsförvaltingen. A.1. Attraktiva förskolor och skolor
Läs merAtt leka sig in i skolans värld
Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det
Läs merVerktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Läs merMÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt
MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA För de allra flesta barn i Sverige är förskolan den första skolform de kommer i kontakt med. Det är i förskoleåldern
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Ledarskapets och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling
Läs merÄlta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola
Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merMEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
Läs merSpecialförskolan Galaxens verksamhetsidé
Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merVÅGA VISA frågebank vid observation på skola
1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje
Läs mer2. Övergripande mål och riktlinjer
2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merUtbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3
Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merStoryline och entreprenörskap
Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan
Läs merMåldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun
Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se
Läs merDiskussionskort EL, SSA och Hälsa
Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Fsk Gsk Gy Från 10 minuter 2-5 personer Kortleken innehåller öppna frågor och det finns inget rätt eller fel. Här gäller det att vara så öppen och modig
Läs merATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se
ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar
Läs merAlla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål
www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.
Läs merFörskolan Klockarängens Arbetsplan
Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merFritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på
En plats att utvecklas på Fritidshem i Uddevalla vår Helhetsidé Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800 kap
Läs merBackeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merDatum: 2015-01-18 För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan
Strategi för lärplattan i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av lärplattan i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar:
Läs merHej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!
Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse
Läs merMotivation för matematik
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,
Läs merVERKSAMHETSPLAN (Styrplan)
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merInformation om skolval till förskoleklass
Information om skolval till förskoleklass 2019-01-15 Agenda Presentation av personal Information om skolan Information om skolvalet Personalen i förskoleklasserna informerar om arbetet i förskoleklass
Läs merFörslag till intervjufrågor vid observationer
Förslag till intervjufrågor vid observationer Förslag till intervjufrågor vid observationer Här presenteras förslag på intervjufrågor som ringar in målområdena och ger underlag till det som ni ska beskriva
Läs merArbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016
150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merOm man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt
Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Höstterminen -07 Kursansvarig Inger Brännström Johansson Annika Ehn-Magnusson 1 Inledning
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merVi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.
Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
Läs merÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?
ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merVerksamhetsplan för Ringarens förskola
Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett
Läs merResultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs mer