Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07"

Transkript

1 Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Marianne Stålhane

2 Ja, men förstår du inte att du måste gå i skolan. Varför måste man gå i skolan? För att lära sig saker och ting förstås. Vad då för saker, undrade Pippi. Allt möjligt, sa polisen, en hel massa nyttiga saker, multiplikationstabellen till exempel. Jag har klarat mig bra utan någon pluttifikationstabell i nio år, sa Pippi. Och då går det nog i fortsättningen också. Ja, men tänk så tråkigt det blir för dej att vara så okunnig. Tänk när du blir stor en gång, och någon kanske kommer och frågar dej vad huvudstaden i Portugal heter och du då inte kan svara. Jag kan visst svara, sa Pippi. Jag bara svarar så här: Om du är så förtvivlat angelägen om att få veta, vad huvudstaden i Portugal heter, så skriv för all del direkt till Portugal och fråga! Ja, men tror du inte du skulle tycka det var tråkigt, att du inte själv visste det? Kan väl hända, sa Pippi. Jag skulle väl ligga vaken ibland om kvällarna och undra och undra: Vad i all sin dar heter huvudstaden i Portugal? Men man kan ju inte få ha roligt jämt, sa Pippi och ställde sig på händerna ett tag. (Ur Pippi Långstrump av Astrid Lindgren) 2

3 INLEDNING Pippi gav skolan en chans under endast en dag och red sedan hem igen på sin prickiga häst med orden: Det är alldeles för mycket äpplen och igelkottar och ormar och sånt där. Jag blir precis yr i huvet. Man kan väl säga att Pippi är ett typiskt inifrånstyrt lustbarn som passar dåligt in den lydnadskultur som råder i skolan där Tommy och Annika och deras klasskamrater snällt framlever sina dagar. Och där fröken hela tiden frågar efter sådant som hon redan vet svaret på. Något tillfredsställande svar på frågan om varför man ska gå i skolan fick Pippi inte. Utifrån läroplanen (Lpo 94) blir svaret i korthet att skolan finns för att den ska: Ge kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för varje samhällsmedlem. Lägga grund för fortsatta studier. Förmedla och förankra vårt samhälles grundläggande värderingar. Främja utveckling av empati och medmänsklighet. Utveckla förmågan att påverka, ta ansvar och arbeta i demokratiska former. Något mer kontroversiell är Illeris (2007) beskrivning av skolan som återskapare av den rådande samhällsordningen, d.v.s. att anpassa individerna till det kapitalistiska systemet. Skolan har här en viktig roll när det gäller att sortera individerna efter rådande strukturella och ideologiska förhållanden. Man kan väl också i någon mån tillskriva skolan ett visst förvaringssyfte för någonstans måste barnen och ungdomarna vara innan de blir till nytta (och lönsamma) i samhället. Om man lämnar de övergripande målen och inriktar sig på det som händer i själva lärprocessen ute i klassrummen kan man få syn på lärares strategier och därigenom de inlärningsteorier som genomsyrar arbetet med eleverna. Samhället utvecklas och förändras och därigenom individerna och det är därför nödvändigt att även skolan och dess arbetsformer förändras. Scherp (2003) skriver: Att eleverna blivit annorlunda anges av lärare som den viktigaste problemskapande utvecklingsanstiftande faktorn. (sid.9) Enligt Scherp (2007) kan man se följande utveckling i den svenska skolan: Det tidigare dominerande förmedlingspedagogiska arbetssättet bygger på behavioristisk inlärningsteori där läraren förväntas förmedla och eleven konsumera, memorera och återge. Repetition är A och O. Men i dagens samhälle är det viktigt att vara aktiv och självständig. Samt att ha god samarbets- och problemlösningsförmåga och att kunna ta ansvar. Utvecklingen måste därför gå mot mer elevaktiva arbetssätt, vilket också tydliggörs i läroplanen. Elevaktiva arbetssätt bygger på konstruktivistisk teoribildning om lärande. Centralt här är att eleverna utmanas i sin föreställningsvärld. Kreativt tänkande genom problemlösning leder till lärande och utveckling på ett djupare plan.viktigt för läraren är att vara en aktiv handledare och att knyta an till elevernas frågor och erfarenheter. Samt att bidra till att eleverna utvecklar och förändrar sina föreställningsmönster för att uppnå fördjupad förståelse. Scherp har i sin forskning urskiljt tre olika undervisningsmönster: Den elevaktiva, den traditionellt förmedlingspedagogiska och ett arbetssätt som till det yttre är elevaktivt, men som till sitt innehåll kännetecknas av verksamhet där eleverna söker svar på frågor de inte ställt själva. Den betecknas som det svarsletande arbetssättet. Illeris (2007) beskriver hur en viss påverkan ger olika resultat för olika individer. Varje individ har sina unika tankestrukturer och det är därför lika viktigt att ta reda på vad eleverna redan vet som att planera vad de ska lära sig. Detta stämmer överens med den 3

4 konstruktivistiska teorins kunskapsbegrepp, där kunskap är något som varje individ skapar utifrån mötet med omvärlden (Scherp 2007). Gustavsson (2002) beskriver motsättningen mellan ett förmedlingspedagogiskt och ett progressivistiskt synsätt på skolans verksamhet. Han menar att det är en klassisk motsättning i skoldebatten som fortfarande är aktuell. Emellertid framhålls att kunskapsbegreppet fortfarande är oreflekterat. Enligt Scherps forskningsresultat är den vanligaste handlingsstrategin för lärare att finnas till hands samt att förmedla kunskap. Den minst förekommande strategin är att handleda och samtidigt utmana elevernas föreställningar, vilket är den strategi som skulle överensstämma bäst med grundprinciperna för elevaktivt lärande (Sherp 2007). Folkesson m.fl. (2004) beskriver hur svårt det är för praktiker (lärare) att ta till sig nya forskningsrön och på grund av dessa förändra sitt handlande. Lärare känner inte igen sig i det som beforskats. Att undervisa är ett väldigt komplext arbete och forskningen inriktas på avgränsade områden som inte känns relevanta och inte ger tillräckligt underlag för praktisk handling. Forskningen ger dem helt enkelt inte svar på de frågor de ställer. Den upplevs inte som omedelbart nyttig eller användbar för lärares yrkesutövning. (sid.118) Trots att samhället utvecklats så att det ställer nya krav på individerna finner man alltså fortfarande mycket av den gamla förmedlingsmodellen i skolan. Gunilla Dahlberg skriver i inledningen till boken Att fånga lärandet av Wehner-Godée (2000) har det visat sig relativt lätt att på ett teoretiskt plan ta till sig en syn på barn som aktiva och kompetenta och en syn på pedagogiken som reflekterande, medan det i den pedagogiska praktiken visat sig vara svårt att erövra en ny syn på barn, kunskap och lärande. (sid.8) Förenklat kan man kalla det förmedlingspedagogiska arbetssättet utifrånstyrning och det elevaktiva arbetssättet inifrånstyrning. Kan man då i elevernas sätt att tala om skolan urskilja inifrån- eller utifrånstyrning? Genom att fråga några elever på den skola där jag arbetar om deras tankar om varför skolan finns, tänkte jag mig att finna spår i ena eller andra riktningen. Grovt skissat som skolan finns för mig och mina behov/frågor just nu eller skolan finns för någon annans behov/frågor och jag har bara nytta av den i framtiden. INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE Jag genomförde intervjuer med tio barn, men betraktade den första intervjun som övningsintervju. Kvar blev alltså nio barn: tre i förskoleklass, tre i år 1 och tre i år 2. För att inte behöva störa några lektioner intervjuade jag barnen under fritidstid. Jag valde barn som jag visste skulle tycka om att berätta om sina tankar, såväl svenska barn (fyra) som barn med utländsk bakgrund (fem). Eftersom fler än hälften av barnen inte kunde läsa och skriva obehindrat, använde jag mig av en anpassad föreställningskarta utan de vanliga post-it-lapparna. Jag ställde vissa nyckelfrågor och skrev ner det barnen sa, samt försökte få fördjupad förståelse genom ytterligare frågor. Jag gick också igenom och sammanfattade det barnen hade sagt. Ett A3- papper låg framför oss på bordet hela tiden och barnen kunde se hur kartan växte fram. För att barnen skulle lotsas in i området skola tittade vi på bilder i några böcker, sedan ledde jag in samtalet på skolan: att vi var i en skola, att alla barn går till skolan varje dag osv. Jag gjorde också klart för barnen att det inte fanns något rätt svar på mina frågor utan att jag var intresserad av deras tankar och funderingar. Föräldrarna informerades muntligt eller genom ett litet brev i kontaktboken. 4

5 Den första frågan till barnen var ungefär: berätta om dina tankar om varför skolan finns. Därefter försökte jag gå vidare med de svar jag fick och intervjun löpte olika med olika barn. Varje intervju tog ungefär 30 min. Alla barn tyckte att det var svårt att svara på frågorna och hade, som det verkade, inte tänkt så mycket på detta förut. Det var naturligtvis inte lätt för så små barn att svara på frågor av övergripande karaktär även om jag på alla sätt försökte fråga så konkret som möjligt. Efter intervjun tackade jag barnen för att delat med sig av sina tankar. RESULTAT Alla barn uttryckte någon gång under intervjun att skolan finns för att man ska lära sig saker. Tillfrågade om vad det var för saker uppgav de flesta först matematik ( plus, minus, nummer och siffror ) och sedan att läsa och skriva. På frågan om varför man måste gå så många år i skolan då man lär sig dessa saker redan i år 1, funderade barnen länge och svarade oftast något om att man måste lära sig mycket och så man kan många saker när man blir stor. Någon svarade: fröknarna hittar på nya saker som man ska lära sig därför måste man gå många år. När barnen skulle beskriva meningen med att lära sig läsa, skriva och räkna hade de svårt att finna ord, men många funderingar kom ändå fram. Annars kan man inte köra bil. Man kan gå in på fel ställe. Mammorna och papporna blir stolta om barnen kan mycket. Så att man kan jobba. Hjärnan blir inte full med matte annars. Om man ser en skylt kan det bli fel om man inte kan läsa. Man lär sig matte för att kunna, man vill kunna för att vara bra, det är kul att kunna. Det är inte bra om någon frågar och jag inte kan. En flicka sa: jag måste veta nummer och tal för om jag får ett prov av fröken och jag inte kan det så X-ar hon mig. Det betyder: du har gjort fel. Några av de tvåspråkiga barnen framhöll vikten av att lära sig prata svenska, de menade att det var huvudsyftet med skolgången. Om skolan inte fanns lär man sig inte så man förstår andra, då vill man skaffa en skola så att man kan lära sig svenska. Skolans värdegrundsarbete har satt sina spår. Om skolan inte fanns kunde man inte lära sig vad som är bra och de. Stora pojkar skulle skjuta folk, för de har inte lärt sig att det är förbjudet. Man ska göra som fröknarna säger så att man inte blir dum. Man lär sig att det är viktigt att vara snäll. Man ska trivas och ha roligt i skolan. Flera barn funderade på hur tokigt det skulle bli om man inte gick i skolan: Om skolan inte fanns skulle barnen göra fel hela tiden. Om skolan inte fanns skulle man hålla på med konstiga saker och säga fel när man ska läsa. Bland de yngsta barnen uppfattades skolan viktig därför att de inte kunde vara ensamma hemma och det var omöjligt att vara med föräldrarna. Skolan finns för att vuxna ska få vara ifred. De vuxna vill inte att barnen ska störa när de arbetar på jobbet. Om man är hemma och bara sitter blir det inte bra - huset kan brinna upp. Det är bra att skolan finns, annars skulle jag bli ensam. Om jag fick välja skulle jag gå till skolan så slapp jag vara ensam hemma. Sammanfattningsvis kan man dela in barnens svar i fem grupper: Man går i skolan för att lära sig saker, framför allt räkna, skriva och läsa. Man går i skolan för att lära sig prata och förstå svenska. Man går i skolan för att lära sig om värdegrunden. Man går i skolan för annars skulle man göra tokiga saker. Man går i skolan för att man inte kan vara ensam hemma. Alla de intervjuade barnen hade en positiv inställning till skolan. Flera barn uttryckte att man vill gå till skolan för att det är roligt och man träffar kompisar. Barnen beskrev också skolan som viktig och bra. En tillvaro utan skola var inget lockande alternativ. 5

6 DISKUSSION Gemensamt för alla intervjuerna är att barnen tyckte att det var svårt att svara på frågorna. Detta kan tänkas bero på att såväl föräldrar som lärare alltför sällan talar med barnen om syftet med det som görs i skolan. På lärarutbildningen verkar man dock ha tagit itu med den saken. De lärarstuderande som haft sin VFU i min klass under höstterminen lade stor vikt vid att berätta meningen med de olika momenten för barnen. Som tidigare nämnts är det också svårt för yngre barn att tänka övergripande på ett ämne. Små barn är mycket här och nu - inriktade. Någon tyckte att skolan var viktig därför att man lär sig saker så att man kan svara på frågor i frågesport, när man just haft en sådan i klassen. Intervjuerna genomfördes veckorna före jul och flera barn uttryckte att skolan var bra för att man får pyssla. Att barn också svarade utifrån vad som händer runt dem illustreras av pojken som tyckte att det är viktigt att kunna läsa så att man kan läsa papper från skolan när man blir vuxen. Det faktum att skolan är viktig och finns för att man ska lära sig saker är dock något som alla barn tagit till sig. Detta är så självklart att ytterligare funderingar kring saken blir förvirrande. Flera barn sa att skolan var viktig för annars skulle man få vara ensam hemma. Detta kan möjligen bero på att det inte var så länge sedan barnen gick i förskola ( dagis i vardagligt tal). Kanske händer det där att föräldrar pratar med sina kinkande småttingar om att mamma/pappa måste gå till jobbet. För skolbarn som inte vill gå till skolan tar man nog i allmänhet till andra argument. Hur var det då med spår av inifrånstyrning och utifrånstyrning? Uttalanden som vi går i skolan för att lära oss saker för att kunna dom, tyder på att barnen inte uppfattar det meningsfulla med olika lärområden. Man måste också som sagt kunna saker för att inte bli X-ad av fröken. Det förekommer också uttalanden som handlar om att man lär sig för att mamma, pappa eller kusinerna ska tycka att man är duktig. Flera barn hänvisar också meningen med skolan till ett framtida vuxenliv då man ska jobba, ta körkort eller komma ihåg en kod. Det finns nästan inga uttalanden som handlar om att man i skolan sysslar med sådant som är angeläget för barnen just nu, d.v.s. att man knyter an till barnens egna erfarenheter och frågor. En pojke sa emellertid: fröken lär oss läsa och skriva för det är roligt att förstå vad de säger på en bok. För honom verkar ändå läsförmågan vara meningsfull i nuet. Han var också den enda som uttryckte att det kunde vara lustfyllt att läsa. Å andra sidan tyckte barnen att skolan var rolig och viktig och trodde att om det inte fanns en skola skulle man vilja ha en. Det tyder ändå på att skolan i något avseende svarar mot barnens behov. För så små barn är skolan fortfarande ny, skoldagarna korta och arbetspassen innehåller en hel del moment av lek och skapande. Att flera barn tog upp värdegrundsarbetet kan förklaras med att mycket tid i förskoleklass och år 1 upptas av samtal om hur man ska vara mot varandra för att följa skolans värdegrund. Barnens tankar om skolan skulle kunna tolkas så, att de tyder på ett traditionellt förmedlingspedagogiskt arbetssätt med vissa elevaktiva inslag, där läraren har en handledningsfunktion ( när man är klar får man göra något valfritt ). Detta arbetssätt är ju enligt Scherp (2007) också det vanligaste. Men det är vanskligt att dra slutsatser eftersom barnen verkade så ovana vid att tänka på och tala om varför man går i skolan. En del av det barnen sa kan ha kommit från vuxna och kanske skymdes det barnen ville ha sagt av att de inte kunde hitta de rätta orden. En viktig lärdom från denna lilla intervjuundersökning är dock att det är viktigt att även för yngre barn förklara meningen med olika moment eller lärområden och att samtala med barnen så att de får en fördjupad förståelse av sin skoltillvaro. 6

7 SAMMANFATTNING Enligt Scherp (2007) kan man urskilja två inlärningsteorier som lärare bygger sitt agerande på: den behavioristiska och den konstruktivistiska. Den förra innebär att läraren är styrande och eleven memorerar och återskapar. Den senare att eleven är aktiv och medskapande och att läraren utgår från elevens aktuella förståelse och försöker utmana denna. Genom att intervjua barn med föreställningskarta om deras tankar om meningen med skolan ville jag få syn på spår av dessa olika sätt att förhålla sig till lärprocessen. Barnen tyckte i allmänt att det var svårt att svara på frågorna och verkade ovana att tänka i dessa banor. Emellertid kom många intressanta tankar fram men det är svårt att dra några slutsatser. Möjligen kan man finna flest spår av traditionell förmedlingspedagogik. Barnen tyckte om skolan och tyckte att skolan var rolig och bra. Slutsatsen blir att det är viktigt att man samtalar med barnen om varför man gör olika saker i skolan så att barnen bättre förstår meningen med sitt skolliv. LITTERATUR Folkesson, L., Lendahls Rosendahl, B., Längsjö, E. & Rönnerman, K. (2004). Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur. Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. (Myndigheten för skolutveckling).liber AB. Illeris, K. (2007). Lärande. Studentlitteratur. Lindgren, A. (1945). Pippi Långstrump. Stockholm: Rabén & Sjögren. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Skolverket och CE Fritzes AB. Scherp, H-Å. (2003). Att leda lärande samtal. Karlstad: Karlstads universitet. Scherp, H-Å. & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Karlstad: Karlstads universitet. Wehner- Godée, C. (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB. 7

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Anser elever att de är medskapande?

Anser elever att de är medskapande? Anser elever att de är medskapande? Inledning Jag heter och arbetar som lärare i år två på Sunnerstaskolan i Uppsala. Tillsammans med en grupp kollegor i min kommun går jag en kurs i PBS, problembaserad

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun Lärande i fritidshem 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Rektors roll och ansvar s. 3 3. Metod s. 3 4. Syfte s. 3-4 5. Grundfrågor s. 4

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Elevers lust att lära

Elevers lust att lära Lärgruppen Lust att lära 2011-12-17 Karlstad universitet kau.se Elevers lust att lära Säg inte att jag är dum Jag kan vifta med mina två öron, kan du? Ser jag trött ut? Min inre motivation driver mig framåt.

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Därefter besökte Freddies min skola och observerade mig i min ledarroll en förmiddag. (bilaga 2)

Därefter besökte Freddies min skola och observerade mig i min ledarroll en förmiddag. (bilaga 2) Examination av Uppsala 2008-02-07 Elevers medskapande i lärprocessen 7,5p Karlstads universitet Av Eva Wiman Inledning Kursens tema, elevers medskapande i lärprocessen, blev för oss en utmaning att utforska.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Föreställningskarta - ett verktyg för lärande

Föreställningskarta - ett verktyg för lärande Föreställningskarta - ett verktyg för lärande Per Fagerström Karlstads universitet per.fagerstrom@kau.se Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Föreställningskarta

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt

Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Höstterminen -07 Kursansvarig Inger Brännström Johansson Annika Ehn-Magnusson 1 Inledning

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har

Läs mer

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet FRITIDSHEM EN ARENA FÖR DELAKTIGHET Barn rätt till delaktighet både utifrån FN:s konvention om

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer