Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07"

Transkript

1 Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Marianne Stålhane

2 Ja, men förstår du inte att du måste gå i skolan. Varför måste man gå i skolan? För att lära sig saker och ting förstås. Vad då för saker, undrade Pippi. Allt möjligt, sa polisen, en hel massa nyttiga saker, multiplikationstabellen till exempel. Jag har klarat mig bra utan någon pluttifikationstabell i nio år, sa Pippi. Och då går det nog i fortsättningen också. Ja, men tänk så tråkigt det blir för dej att vara så okunnig. Tänk när du blir stor en gång, och någon kanske kommer och frågar dej vad huvudstaden i Portugal heter och du då inte kan svara. Jag kan visst svara, sa Pippi. Jag bara svarar så här: Om du är så förtvivlat angelägen om att få veta, vad huvudstaden i Portugal heter, så skriv för all del direkt till Portugal och fråga! Ja, men tror du inte du skulle tycka det var tråkigt, att du inte själv visste det? Kan väl hända, sa Pippi. Jag skulle väl ligga vaken ibland om kvällarna och undra och undra: Vad i all sin dar heter huvudstaden i Portugal? Men man kan ju inte få ha roligt jämt, sa Pippi och ställde sig på händerna ett tag. (Ur Pippi Långstrump av Astrid Lindgren) 2

3 INLEDNING Pippi gav skolan en chans under endast en dag och red sedan hem igen på sin prickiga häst med orden: Det är alldeles för mycket äpplen och igelkottar och ormar och sånt där. Jag blir precis yr i huvet. Man kan väl säga att Pippi är ett typiskt inifrånstyrt lustbarn som passar dåligt in den lydnadskultur som råder i skolan där Tommy och Annika och deras klasskamrater snällt framlever sina dagar. Och där fröken hela tiden frågar efter sådant som hon redan vet svaret på. Något tillfredsställande svar på frågan om varför man ska gå i skolan fick Pippi inte. Utifrån läroplanen (Lpo 94) blir svaret i korthet att skolan finns för att den ska: Ge kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för varje samhällsmedlem. Lägga grund för fortsatta studier. Förmedla och förankra vårt samhälles grundläggande värderingar. Främja utveckling av empati och medmänsklighet. Utveckla förmågan att påverka, ta ansvar och arbeta i demokratiska former. Något mer kontroversiell är Illeris (2007) beskrivning av skolan som återskapare av den rådande samhällsordningen, d.v.s. att anpassa individerna till det kapitalistiska systemet. Skolan har här en viktig roll när det gäller att sortera individerna efter rådande strukturella och ideologiska förhållanden. Man kan väl också i någon mån tillskriva skolan ett visst förvaringssyfte för någonstans måste barnen och ungdomarna vara innan de blir till nytta (och lönsamma) i samhället. Om man lämnar de övergripande målen och inriktar sig på det som händer i själva lärprocessen ute i klassrummen kan man få syn på lärares strategier och därigenom de inlärningsteorier som genomsyrar arbetet med eleverna. Samhället utvecklas och förändras och därigenom individerna och det är därför nödvändigt att även skolan och dess arbetsformer förändras. Scherp (2003) skriver: Att eleverna blivit annorlunda anges av lärare som den viktigaste problemskapande utvecklingsanstiftande faktorn. (sid.9) Enligt Scherp (2007) kan man se följande utveckling i den svenska skolan: Det tidigare dominerande förmedlingspedagogiska arbetssättet bygger på behavioristisk inlärningsteori där läraren förväntas förmedla och eleven konsumera, memorera och återge. Repetition är A och O. Men i dagens samhälle är det viktigt att vara aktiv och självständig. Samt att ha god samarbets- och problemlösningsförmåga och att kunna ta ansvar. Utvecklingen måste därför gå mot mer elevaktiva arbetssätt, vilket också tydliggörs i läroplanen. Elevaktiva arbetssätt bygger på konstruktivistisk teoribildning om lärande. Centralt här är att eleverna utmanas i sin föreställningsvärld. Kreativt tänkande genom problemlösning leder till lärande och utveckling på ett djupare plan.viktigt för läraren är att vara en aktiv handledare och att knyta an till elevernas frågor och erfarenheter. Samt att bidra till att eleverna utvecklar och förändrar sina föreställningsmönster för att uppnå fördjupad förståelse. Scherp har i sin forskning urskiljt tre olika undervisningsmönster: Den elevaktiva, den traditionellt förmedlingspedagogiska och ett arbetssätt som till det yttre är elevaktivt, men som till sitt innehåll kännetecknas av verksamhet där eleverna söker svar på frågor de inte ställt själva. Den betecknas som det svarsletande arbetssättet. Illeris (2007) beskriver hur en viss påverkan ger olika resultat för olika individer. Varje individ har sina unika tankestrukturer och det är därför lika viktigt att ta reda på vad eleverna redan vet som att planera vad de ska lära sig. Detta stämmer överens med den 3

4 konstruktivistiska teorins kunskapsbegrepp, där kunskap är något som varje individ skapar utifrån mötet med omvärlden (Scherp 2007). Gustavsson (2002) beskriver motsättningen mellan ett förmedlingspedagogiskt och ett progressivistiskt synsätt på skolans verksamhet. Han menar att det är en klassisk motsättning i skoldebatten som fortfarande är aktuell. Emellertid framhålls att kunskapsbegreppet fortfarande är oreflekterat. Enligt Scherps forskningsresultat är den vanligaste handlingsstrategin för lärare att finnas till hands samt att förmedla kunskap. Den minst förekommande strategin är att handleda och samtidigt utmana elevernas föreställningar, vilket är den strategi som skulle överensstämma bäst med grundprinciperna för elevaktivt lärande (Sherp 2007). Folkesson m.fl. (2004) beskriver hur svårt det är för praktiker (lärare) att ta till sig nya forskningsrön och på grund av dessa förändra sitt handlande. Lärare känner inte igen sig i det som beforskats. Att undervisa är ett väldigt komplext arbete och forskningen inriktas på avgränsade områden som inte känns relevanta och inte ger tillräckligt underlag för praktisk handling. Forskningen ger dem helt enkelt inte svar på de frågor de ställer. Den upplevs inte som omedelbart nyttig eller användbar för lärares yrkesutövning. (sid.118) Trots att samhället utvecklats så att det ställer nya krav på individerna finner man alltså fortfarande mycket av den gamla förmedlingsmodellen i skolan. Gunilla Dahlberg skriver i inledningen till boken Att fånga lärandet av Wehner-Godée (2000) har det visat sig relativt lätt att på ett teoretiskt plan ta till sig en syn på barn som aktiva och kompetenta och en syn på pedagogiken som reflekterande, medan det i den pedagogiska praktiken visat sig vara svårt att erövra en ny syn på barn, kunskap och lärande. (sid.8) Förenklat kan man kalla det förmedlingspedagogiska arbetssättet utifrånstyrning och det elevaktiva arbetssättet inifrånstyrning. Kan man då i elevernas sätt att tala om skolan urskilja inifrån- eller utifrånstyrning? Genom att fråga några elever på den skola där jag arbetar om deras tankar om varför skolan finns, tänkte jag mig att finna spår i ena eller andra riktningen. Grovt skissat som skolan finns för mig och mina behov/frågor just nu eller skolan finns för någon annans behov/frågor och jag har bara nytta av den i framtiden. INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE Jag genomförde intervjuer med tio barn, men betraktade den första intervjun som övningsintervju. Kvar blev alltså nio barn: tre i förskoleklass, tre i år 1 och tre i år 2. För att inte behöva störa några lektioner intervjuade jag barnen under fritidstid. Jag valde barn som jag visste skulle tycka om att berätta om sina tankar, såväl svenska barn (fyra) som barn med utländsk bakgrund (fem). Eftersom fler än hälften av barnen inte kunde läsa och skriva obehindrat, använde jag mig av en anpassad föreställningskarta utan de vanliga post-it-lapparna. Jag ställde vissa nyckelfrågor och skrev ner det barnen sa, samt försökte få fördjupad förståelse genom ytterligare frågor. Jag gick också igenom och sammanfattade det barnen hade sagt. Ett A3- papper låg framför oss på bordet hela tiden och barnen kunde se hur kartan växte fram. För att barnen skulle lotsas in i området skola tittade vi på bilder i några böcker, sedan ledde jag in samtalet på skolan: att vi var i en skola, att alla barn går till skolan varje dag osv. Jag gjorde också klart för barnen att det inte fanns något rätt svar på mina frågor utan att jag var intresserad av deras tankar och funderingar. Föräldrarna informerades muntligt eller genom ett litet brev i kontaktboken. 4

5 Den första frågan till barnen var ungefär: berätta om dina tankar om varför skolan finns. Därefter försökte jag gå vidare med de svar jag fick och intervjun löpte olika med olika barn. Varje intervju tog ungefär 30 min. Alla barn tyckte att det var svårt att svara på frågorna och hade, som det verkade, inte tänkt så mycket på detta förut. Det var naturligtvis inte lätt för så små barn att svara på frågor av övergripande karaktär även om jag på alla sätt försökte fråga så konkret som möjligt. Efter intervjun tackade jag barnen för att delat med sig av sina tankar. RESULTAT Alla barn uttryckte någon gång under intervjun att skolan finns för att man ska lära sig saker. Tillfrågade om vad det var för saker uppgav de flesta först matematik ( plus, minus, nummer och siffror ) och sedan att läsa och skriva. På frågan om varför man måste gå så många år i skolan då man lär sig dessa saker redan i år 1, funderade barnen länge och svarade oftast något om att man måste lära sig mycket och så man kan många saker när man blir stor. Någon svarade: fröknarna hittar på nya saker som man ska lära sig därför måste man gå många år. När barnen skulle beskriva meningen med att lära sig läsa, skriva och räkna hade de svårt att finna ord, men många funderingar kom ändå fram. Annars kan man inte köra bil. Man kan gå in på fel ställe. Mammorna och papporna blir stolta om barnen kan mycket. Så att man kan jobba. Hjärnan blir inte full med matte annars. Om man ser en skylt kan det bli fel om man inte kan läsa. Man lär sig matte för att kunna, man vill kunna för att vara bra, det är kul att kunna. Det är inte bra om någon frågar och jag inte kan. En flicka sa: jag måste veta nummer och tal för om jag får ett prov av fröken och jag inte kan det så X-ar hon mig. Det betyder: du har gjort fel. Några av de tvåspråkiga barnen framhöll vikten av att lära sig prata svenska, de menade att det var huvudsyftet med skolgången. Om skolan inte fanns lär man sig inte så man förstår andra, då vill man skaffa en skola så att man kan lära sig svenska. Skolans värdegrundsarbete har satt sina spår. Om skolan inte fanns kunde man inte lära sig vad som är bra och de. Stora pojkar skulle skjuta folk, för de har inte lärt sig att det är förbjudet. Man ska göra som fröknarna säger så att man inte blir dum. Man lär sig att det är viktigt att vara snäll. Man ska trivas och ha roligt i skolan. Flera barn funderade på hur tokigt det skulle bli om man inte gick i skolan: Om skolan inte fanns skulle barnen göra fel hela tiden. Om skolan inte fanns skulle man hålla på med konstiga saker och säga fel när man ska läsa. Bland de yngsta barnen uppfattades skolan viktig därför att de inte kunde vara ensamma hemma och det var omöjligt att vara med föräldrarna. Skolan finns för att vuxna ska få vara ifred. De vuxna vill inte att barnen ska störa när de arbetar på jobbet. Om man är hemma och bara sitter blir det inte bra - huset kan brinna upp. Det är bra att skolan finns, annars skulle jag bli ensam. Om jag fick välja skulle jag gå till skolan så slapp jag vara ensam hemma. Sammanfattningsvis kan man dela in barnens svar i fem grupper: Man går i skolan för att lära sig saker, framför allt räkna, skriva och läsa. Man går i skolan för att lära sig prata och förstå svenska. Man går i skolan för att lära sig om värdegrunden. Man går i skolan för annars skulle man göra tokiga saker. Man går i skolan för att man inte kan vara ensam hemma. Alla de intervjuade barnen hade en positiv inställning till skolan. Flera barn uttryckte att man vill gå till skolan för att det är roligt och man träffar kompisar. Barnen beskrev också skolan som viktig och bra. En tillvaro utan skola var inget lockande alternativ. 5

6 DISKUSSION Gemensamt för alla intervjuerna är att barnen tyckte att det var svårt att svara på frågorna. Detta kan tänkas bero på att såväl föräldrar som lärare alltför sällan talar med barnen om syftet med det som görs i skolan. På lärarutbildningen verkar man dock ha tagit itu med den saken. De lärarstuderande som haft sin VFU i min klass under höstterminen lade stor vikt vid att berätta meningen med de olika momenten för barnen. Som tidigare nämnts är det också svårt för yngre barn att tänka övergripande på ett ämne. Små barn är mycket här och nu - inriktade. Någon tyckte att skolan var viktig därför att man lär sig saker så att man kan svara på frågor i frågesport, när man just haft en sådan i klassen. Intervjuerna genomfördes veckorna före jul och flera barn uttryckte att skolan var bra för att man får pyssla. Att barn också svarade utifrån vad som händer runt dem illustreras av pojken som tyckte att det är viktigt att kunna läsa så att man kan läsa papper från skolan när man blir vuxen. Det faktum att skolan är viktig och finns för att man ska lära sig saker är dock något som alla barn tagit till sig. Detta är så självklart att ytterligare funderingar kring saken blir förvirrande. Flera barn sa att skolan var viktig för annars skulle man få vara ensam hemma. Detta kan möjligen bero på att det inte var så länge sedan barnen gick i förskola ( dagis i vardagligt tal). Kanske händer det där att föräldrar pratar med sina kinkande småttingar om att mamma/pappa måste gå till jobbet. För skolbarn som inte vill gå till skolan tar man nog i allmänhet till andra argument. Hur var det då med spår av inifrånstyrning och utifrånstyrning? Uttalanden som vi går i skolan för att lära oss saker för att kunna dom, tyder på att barnen inte uppfattar det meningsfulla med olika lärområden. Man måste också som sagt kunna saker för att inte bli X-ad av fröken. Det förekommer också uttalanden som handlar om att man lär sig för att mamma, pappa eller kusinerna ska tycka att man är duktig. Flera barn hänvisar också meningen med skolan till ett framtida vuxenliv då man ska jobba, ta körkort eller komma ihåg en kod. Det finns nästan inga uttalanden som handlar om att man i skolan sysslar med sådant som är angeläget för barnen just nu, d.v.s. att man knyter an till barnens egna erfarenheter och frågor. En pojke sa emellertid: fröken lär oss läsa och skriva för det är roligt att förstå vad de säger på en bok. För honom verkar ändå läsförmågan vara meningsfull i nuet. Han var också den enda som uttryckte att det kunde vara lustfyllt att läsa. Å andra sidan tyckte barnen att skolan var rolig och viktig och trodde att om det inte fanns en skola skulle man vilja ha en. Det tyder ändå på att skolan i något avseende svarar mot barnens behov. För så små barn är skolan fortfarande ny, skoldagarna korta och arbetspassen innehåller en hel del moment av lek och skapande. Att flera barn tog upp värdegrundsarbetet kan förklaras med att mycket tid i förskoleklass och år 1 upptas av samtal om hur man ska vara mot varandra för att följa skolans värdegrund. Barnens tankar om skolan skulle kunna tolkas så, att de tyder på ett traditionellt förmedlingspedagogiskt arbetssätt med vissa elevaktiva inslag, där läraren har en handledningsfunktion ( när man är klar får man göra något valfritt ). Detta arbetssätt är ju enligt Scherp (2007) också det vanligaste. Men det är vanskligt att dra slutsatser eftersom barnen verkade så ovana vid att tänka på och tala om varför man går i skolan. En del av det barnen sa kan ha kommit från vuxna och kanske skymdes det barnen ville ha sagt av att de inte kunde hitta de rätta orden. En viktig lärdom från denna lilla intervjuundersökning är dock att det är viktigt att även för yngre barn förklara meningen med olika moment eller lärområden och att samtala med barnen så att de får en fördjupad förståelse av sin skoltillvaro. 6

7 SAMMANFATTNING Enligt Scherp (2007) kan man urskilja två inlärningsteorier som lärare bygger sitt agerande på: den behavioristiska och den konstruktivistiska. Den förra innebär att läraren är styrande och eleven memorerar och återskapar. Den senare att eleven är aktiv och medskapande och att läraren utgår från elevens aktuella förståelse och försöker utmana denna. Genom att intervjua barn med föreställningskarta om deras tankar om meningen med skolan ville jag få syn på spår av dessa olika sätt att förhålla sig till lärprocessen. Barnen tyckte i allmänt att det var svårt att svara på frågorna och verkade ovana att tänka i dessa banor. Emellertid kom många intressanta tankar fram men det är svårt att dra några slutsatser. Möjligen kan man finna flest spår av traditionell förmedlingspedagogik. Barnen tyckte om skolan och tyckte att skolan var rolig och bra. Slutsatsen blir att det är viktigt att man samtalar med barnen om varför man gör olika saker i skolan så att barnen bättre förstår meningen med sitt skolliv. LITTERATUR Folkesson, L., Lendahls Rosendahl, B., Längsjö, E. & Rönnerman, K. (2004). Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur. Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. (Myndigheten för skolutveckling).liber AB. Illeris, K. (2007). Lärande. Studentlitteratur. Lindgren, A. (1945). Pippi Långstrump. Stockholm: Rabén & Sjögren. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Skolverket och CE Fritzes AB. Scherp, H-Å. (2003). Att leda lärande samtal. Karlstad: Karlstads universitet. Scherp, H-Å. & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Karlstad: Karlstads universitet. Wehner- Godée, C. (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB. 7

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt

Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Höstterminen -07 Kursansvarig Inger Brännström Johansson Annika Ehn-Magnusson 1 Inledning

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Från barnpassning till lärande

Från barnpassning till lärande Från barnpassning till lärande Jo, förskollärarnas status har stigit inom förskolan. Men i samhället? Där är förskolan ofta fortfarande bara barnomsorg, menar Ylva Söderström som arbetat 30 år i yrket.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Utvärderingsmall för kvalitetsredovisning: fritidshem Fritidshem: Alunskolans fritidshem Kvalitetsredovisning för perioden:

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA!

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Hej alla barn. Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Jag har hört att ni barn på denna förskola är jätteduktiga på att arbeta med

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson. Lärande medarbetarsamtal

Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson. Lärande medarbetarsamtal Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp, Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal ISBN 91-7063-001-1 Författarna

Läs mer

Häxprovet Lärarmaterial

Häxprovet Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera är häxa och varje torsdagkväll går hon på häxskola. En torsdag när hon och Sira kommer dit är Mara inte där. Mara brukar aldrig

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer