Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Transkript

1 Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B Examinator: Bengt Cederberg

2 Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV - Mitt pedagogiska ledarskap Barn och ungdomar utvecklas ständigt. De har många frågor och funderingar om livet. De behöver någon som de känner de kan samtala och diskutera såväl personliga som världsliga ting med. Sen är det viktigt att de kan se hur deras kunskaper kan sättas i bruk. Att det de lär sig känns nödvändigt och applicerbart genom aktiviteter såsom till exempel diskussioner eller roliga prövningar så att de utmanas på ett lustfyllt sätt. Som pedagog anser jag att det är viktigt att eleverna känner sig trygga i sin klassrumsmiljö och vågar engagera sig i sitt lärande samt att humor och flexibilitet får förekomma. Genom att skapa ett lustfyllt lärande kan eleverna intressera sig för och engagera sig i skolan. Detta kräver dock att eleverna känner trygghet i skolan och att deras diskussioner uppmuntras. Det är även viktigt att de kan få utrymme för reflektioner kring tankar och funderingar. En ständig närvaro av pedagogen är därför ett krav så att eleverna kan känna sig uppskattade och sedda samt omhändertagna ifall problem skulle uppstå. Det är den pedagogen jag vill vara och som känns naturligt för mig att vara. Att vara den vuxen som barn och ungdomar känner sig bekväma med ifall de behöver råd eller uppmuntran. Att de kan prata ut ifall det är en vuxen som de behöver som stöd samt ändå känna att de har verktygen för att lösa problemen, eller ifall de bara behöver de rätta orden från en vuxen så att de kan fortsätta med sin egna problemlösning. Jag vill uppmuntra lärandet, skapa trygghet i klassrummet för diskussioner och reflektioner samt skapa en miljö och en gemenskap där eleverna känner att jag bryr mig om dem och där jag vill att de ska bry sig om varandra. Vid nya klasser är det speciellt viktigt att skapa trygghet. Det är genom trygghet och respekt för varandra man kan börja skapa ett lustfyllt lärande. (Ekstrand & Lelinge, 2007:18) Som Ekstrand och Lelinge(2007) skriver i sin bok så menar de att det är viktigt med trygghet i ett klassrum. Och jag anser att det är genom trygghet som de kan känna sig redo att utmanas i främmande ämnesområden.

3 Genom att följa vad Ekstrand och Lelinge(2007) skriver om hur en mentor ska vara så kan man även arbeta med den Salutogenetiska modellen med eleverna. En mentor är en person, som i egenskap av att vara vuxen, vara mer erfaren och kunnig inom sitt område, är elevens handledare, instruktör, rådgivare och till och med hjälpare för eleven så att de kan uppnå sina mål. (Ekstrand & Lelinge, 2007:29) Salutogenetiska modellen Man fokuserar på det positiva man undanröjer hinder man stärker varje elev och medverkar till att självförtroendet, som eleven har förlorat, kan återtas man uppmuntrar varje framsteg och får varje elev att känna sig som en vinnare man undviker så kallade varförfrågor och ställer istället frågor som handlar om hur man hanterar (löser) uppkomna problem, hur problemen en gång uppstått och liknande (Ekstrand & Lelinge, 2007:32) Dessutom måste man kunna ge barnen de möjligheter som de behöver för att få verktygen inför livet. Då skolans grundstadga är: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. (LPO94) Att förbereda barnen inför den sociala arenan utanför skolan sker med hjälp av socialisationsprocesserna från både hemmet och skolan. Genom att ha ett samarbete mellan föräldrar och lärare så kan barnen möta vuxna som hjälper och ger stöd åt individens utveckling mot samma mål. Enligt Carøe Christiansen & Hohnen bedömer de att att mer insatta föräldrar (framför allt gäller detta föräldrar till resursstarka barn) har bättre möjlighet att engagera sig, antingen genom att personligen erbjuda hjälp eller genom att uppmuntra det egna barnen att hjälpa andra barn i klassen. (Schjellerup, 2006:25)

4 När jag arbetar med barn och ungdomar så vill jag vara en så god ledare som möjligt. Ekstrand och Lelinge(2007) beskriver en god ledare på ett sätt som jag vill sträva mot som mål för att kunna ge eleverna det bästa av min förmåga som pedagog, ledare och coach. En god ledare ska kunna Stå på klassens sida Vara närvarande och förutseende Se varje individ i sin grupp och samtidigt stödja alla i arbetet Våga ställa krav på eleverna som noga följs upp Ha positiva förväntningar på eleverna Ge både positiva och negativa reaktioner Se lösningar på svårigheter där ingen annan gör det Coacha hela klassen att uppnå sina mål (Ekstrand & Lelinge, 2007:22) Jag har arbetat med barn och ungdomar i elva år som barn och ungdomsledare inom diverse arenor såsom inom församlingsarbete, språkresor och grundskolan och det som jag tolkat att barnen och ungdomarna efterfrågat är Aaron Antonovskys tre faktorer; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.(ekstrand & Lelinge, 2007:31) Liknande erfarenheter och relektioner har jag gjort efter de olika Vftperioder som jag har haft under min studietid. Det har inte gjort någon skillnad om min praktik har varit i en skolår 2 i klasssrums eller fritidsmiljö eller på Kraftstationen (fritidsverksamhet för äldre ungdomar i regi av Svenska Kyrkan). Jag berättar för eleverna vad jag och de har för gemensamma mål, och visar att jag är tillsammans med dem tills vi når målet. Detta kan erbjuda en hanterbarhet. Att vägleda dem och få dem att se målets syfte och hur de kan använda sig av det både kunskapsmässigt och praktiskt. Detta kan ge dem begriplighet. Detta ger dem känslan av en gemenskap och en förståelse för att det är ett mål. Men att ibland nå halvvägs till målet är också tillräckligt i mina ögon, då jag kommer eftersträva målet som högsta betyg och halvvägs som godkänt. Detta ger dem meningsfullhet. Jag eftersträvar att engagera dem i arbetet så att de känner sig motiverade att söka information även utanför skolan. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta

5 kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 ). (LPO 94) På det viset ökar förståelsen för eleven att lärandet en helhet och inte bara något som pågår mellan kl 9-15 i skolmiljö. Samtidigt stimuleras hemmet och omgivningen till att visa ett aktivt intresse för elevens lärsituation

6

7 Referenser Gudrun Ekstrand & Balli Lelinge, Klassen som Gud glömde, Malmö: Gleerups Utbildning AB, Helle Schjellerup Nielsen, Gemenskap och utanförskap om marginalisering i skolans värld, Slovenien: Liber, Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, Ödeshög, Danagårds grafiska AB, 2009.