Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren

Transkript

1 Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan 1

2 Janusz Korczak ( ) barnkonventionens skyddspatron Den polske pedagogen och läkaren Korczak var en av tre initiativtagare till det första försöket att formulera barnets rätt, nämligen i Genèvedeklarationen

3 I Genèvedeklarationen slog man fast barnets rätt till en rimlig uppväxt med tillgång till mat, husrum och omvårdnad och rätt till fostran och skydd mot exploatering Korczak har av eftervärlden mest blivit hågkommen som en av förintelsens offer i Treblinkas utrotningsläger 3

4 4

5 I skriften Barnets rätt till respekt har han formulerat sina underliggande motiv och reflektioner i anslutning till arbetet med Genèvedeklarationen Vördnaden för livet och respekten för individen var två bärande principer hos Korczak Respektera barnens okunnighet! Respektera deras strävan efter kunskap! Respektera misslyckanden och tårar! Respektera barnens tillhörigheter och tillgångar! Respektera mysterierna och svängningarna i den möda som växandet innebär! Respektera det som är just nu, varje timme och dag! Låt oss kräva respekt för de klara ögonen, den släta pannan, för unga människors ansträngningar och självförtroende! Vi kräver respekt, ja varför inte ödmjukhet inför den ljusa, rena, obefläckade, sälla barndomen! (Hartman, Sven G. Etik i skolan. 2000) 5

6 Korczak arbetade med barn på barnhem. Han delade deras liv. Han slog vakt om den enskildes integritet. Han lärde sin medarbetare att inte närma sig barnet med inställningen: Jag skall göra en människa av dig. Han arbetade för ett annat förhållningssätt: Människa, vad kan du göra av dig själv? Korczaks tankefigur ser ungefär ut så här: En människas värde är omätbar och alla har lika stort värde oavsett av ålder. Därför har också barn samma värde som andra; deras liv i dag är inte mindre värdefullt än det, som de kommer att leva som vuxna. 6

7 Jag kräver ett Magna Carta Libertatis för barnets rättigheter. Jag har funnit tre grundläggande rättigheter, men det kanske finns flera: 1. Barnets rätt till sin död 2. Barnets rätt till den dag som är 3. Barnets rätt att vara som det är Korczaks komplement till Genèvedeklarationen 1924 (1) Av fruktan för att döden skall ta barnet ifrån oss, berövar vi barnen livet; för att vi inte vill att de skall dö, låter vi dem inte leva. (2) Föräldrar och pedagoger har inte rätt att hindra barnen att leva sina egna liv med hänvisning till något så osäkert som framtida karriärer (3) Det barntypiska ser Korczak inte som ett utslag av att barnen befinner sig på lägre utvecklingsstadier, utan som ett uttryck för deras bristande erfarenheter 7

8 Korczaks pedagogiska och humanistiska tänkande och praxis är en inspirerande utgångspunkt i tillämpningen av barnkonventionen i en mångkulturell skolmiljö För skolans vidkommande är betoningen av barnets rätt till respekt en central aspekt i förståelsen av skolans värdegrund. Respekten för människan inkluderar i den finländska kontexten också barnets rätt till religionsfostran alternativt livsåskådningsfostran (förskoleundervisningen), och rätten till undervisning i religion eller livsåskådningskunskap (åk 1-9) Värdegrunden inom den grundläggande ggande utbildningen De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati, en vilja att bevara naturens mångfald och omgivningens livskraft samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden är de värden som den grundläggande utbildning skall gestalta och förmedla. Den skall också främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens friheter och rättigheter. [---] Den finländska kulturen blir i dag allt mångsidigare tack vare invandrare från olika kulturer. Undervisningen skall vara ett stöd då elevens kulturella och unika egenart formas. 8

9 Korczaks betoning av barnets rätt till respekt borde enligt prof. Sven G. Hartman (2000) kunna tillämpas i dagens mångkulturella skola. Arbetet i skolan (yrkesetik) bör kännetecknas av lyhördhet och respekt för medmänniskor RESPEKT FÖR ELEVERNA - På grund av den asymmetriska strukturen i skolan; relationen mellan lärare och elev är ojämlik (mognad, erfarenhet, kunskap) RESPEKT FÖR HEMMEN -Hemmets huvudansvar för barnets ideologiska fostran -Skolan är inte värdeneutral (mänskliga rättigheter, demokrati) RESPEKT FÖR KUNSKAPEN OCH DET SOM TRADERAS - Att läraren visar respekt för den kunskap som hon representerar gentemot eleverna. Det kan ske bl.a. genom att hon följer kunskapsutvecklingen och forskningen på sitt ämnesområde RESPEKT FÖR LÄRARYRKET - En yrkesetisk medvetenhet förutsätter att läraren själv ser värdet i det arbete hon utför. 9

10 Barnets rätt till undervisning i sin egen religion står juridiskt, kulturellt och religiöst sett i samklang med en positiv tolkning och tillämpning av religionsfrihetslagen. Den finländska modellen med undervisning i religion (olika konfessionella grupper) eller livsåskådningskunskap utmanar dock skolan att som pedagogisk miljö ta ett gemensamt ansvar för att gestalta och förmedla respekt och en positiv värdering av det mångkulturella och multireligiösa i skolans verksamhetskultur Eller som läroplanen uttrycker saken: Målet är en verksamhetskultur som är öppen och interaktiv och som stödjer samarbetet såväl i skolan som med hemmen och samhället i övrigt. Också eleven skall ha möjlighet att vara med om att skapa och utveckla skolans verksamhetskultur. 10

11 Jesus och barnen (Mark.10:14) Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in. Människosonens dom (Matt. 25: 40) Vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig. 11

12 12

13 Människoblivande Ett barn är oss fött som söker vår tröst. Nu gråter Gud vid människans bröst. En låga av liv en famn däromkring: Marias barn, all världens mitt. Ej allmakt och lag kan bryta vårt hat men Hjälplös Gud, ett mänskobarn Herdarnas tillbedjan av Albert Edelfelt O Son som steg ned giv frihet och fred med svaghets makt, Guds barnslighet. Ur Med Gud på jorden (1983) Olov Hartman 13