Nuvarande värdegrund i skolorna är bra. Centrala värden som grund för verksamheten
|
|
- Kerstin Maj-Britt Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VILKA ÄR STYRKORNA I DEN NUVARANDE GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? VILKA ÄR PÅ ANDRA SIDAN DE STÖRSTA SVAGHETERNA, DET VILL SÄGA DE OMRÅDEN SOM BORDE FÖRBÄTTRAS ELLER HELT OCH HÅLLET FÖRÄNDRAS? Sammandrag av kommentarer till den andra frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen (på motsvarande finska nätsidor finns synpunkterna presenterade mer i detalj): Nuvarande värdegrund i skolorna är bra Nuvarande värdegrund, de mänskliga rättigheterna, jämlikhet, demokrati, naturens mångfald och omgivningens livskraft och bevarande samt tolerans för mångkulturalism är bra, men de borde kunna förankras bättre i livet och brukas i praktiken. Men hur kan man förankra värden? Värdena är hållbara och fortfarande aktuella. Gemenskapen, och ansvarstagandet, antikens godhet, skönhet och sanning bär. I den grundläggande utbildningen behöver man mer färdigheter som stärker andliga och etiska kompetenser. Centrala värden som grund för verksamheten Syftet med skolan är att lära för livet, lära eleven känna och respektera sig själv, sin omgivning och andra mänskor. En viktig utgångspunkt för värdegrunden i skolan är respekten för mänska sådan som hon är. Inlärning av sociala kompetenser är viktig och sker effektivt i koppling till värden. I skolan ska man lära sig principen om att värdera livet. Principen ska omfatta olika slag av mänskor och alla organismer. Undervisningen är för mycket en överföring av kunskap. Det finns mycket rum för utveckling av undervisningens didaktik och pedagogik och det är fortfarande för mycket katederundervisning. Ett mångsidigt processande av ämnen garanterar en effektiv undervisning. Lärarna borde sporras att än mera fungera som samhälleliga påverkare. Kärnan i värdediskussionen ligger i lärarens egna värderingar. Det läraren värdesätter det undervisar han/hon. Läraren är inte i första hand en underhållare, utan en lärare och fostrare. Lärare och fostrare har en ansvarsfull uppgift i skapandet av mångkulturalism och på så sätt fungera som tolk och främjare i dialogen mellan olika kulturer. Fostran till generositet utgår från att man godkänner skillnader mellan mänskor och kulturer. Antalet timmat är för lågt och gruppstorlekarna för stora. Det finns för få lärare. Skolan har i viss mån redan förlorat eleverna. Eleverna lär sig inte helhetsbilden av mänskligheten och världen. Vi ser inte helheten utan klänger oss fast vid detaljer. Solidaritet innebär inte bara generositet utan också medkänsla och förståelse för olikheten. Uppgiften och värden för undervisning och fostran kan övervägas mot bakgrund av Theodore W. Adornos förhållningssätt: Det viktigaste kravet för pedagogiken är att Auschwitz inte upprepas. I skolan man borde informera om att det finns viktigare saker i livet än vitsord. Skratt och glädje är välkommet i skolan. Det bekanta tävlandet som förekommer i företagsvärden hör inte till skolan,
2 utan barnen och de unga ska få växa i lugn och ro få och få tänka och reflektera över saker hellre än tävla om vem som får det bästa vitsordet Vi borde komma bort från det självcentrerade och kommersiella tänkandet. I det individualiserade samhället borde betoningen av egoismen kanaliseras så att den allmänna omsorgen om varandra ökar. Empati och ekologi borde beaktas i undervisningen. En hållbar livsstil, solidaritet och ett globalt kompanjonskap ska komma redan från skolan, för annars är föräldrarnas roll i kampen mot kommersialism omöjlig. Ett aktivt medborgarskap ska vara poängteras, för barnen ska förstå sina egna möjligheter att påverka och även ta ansvar som medlemmar i samhället. Till exempel elevkårernas roll borde synas och elevkårerna höras bättre. Barnens insatser i all verksamhet i skolan kunde vara större. Samarbete och gemensam verksamhet på flere nivåer borde synliggöras i de kommande läroplanerna. Barnens och de ungas värld har blivit allt mer hektisk och man borde lära sig att också bli lugn. Den finländska grundskolans uppgift är att lära eleverna fosterlandskärlek, demokrati, naturskydd beredskap för internationellt samarbete och många praktiska färdigheter. Grundskolan ska lära stolthet över sitt eget land, folk och språk. Som medlemmar i EU är vi en del av Europa. I undervisningen i alla EU länder betonas det egna landet, folket och språket, och de egna värderingarna. Den finländska grundskolan ska göra det samma. Dagens elever behöver alltmer konkreta färdigheter att komma överens med varandra. Dagligen använder lärarna mycket tid till att reda ut problem mellan elever i anslutning till gemenskap eller ansvar. Denna undervisningsuppgiftens gråa zon behöver göras synligt och ges riktlinjer. Eleverna ska lära sig uppförande och moral. Diskussion om mobbning ska föras hemma och i skolan. Åskådningsämnen ska bibehållas, även religionsundervisningen, för elever behöver redskap för att uppskatta världen, för att växa till moraliska och bildade mänskor i en allt mer mångfaldig värld. Det behövs överföring av traditioner och reflektion över de egna värderingarna. All grundläggande utbildning ska bygga på upplysning. Därför är nuvarande religionsundervisning en efterlämning från den mörka medeltiden. För alla gemensam religionsvetenskap och grunder i filosofi och vetenskapligt tänkande kunde utgöra ett nytt ämne som ersätter religion och livsåskådningskunskap. Verksamhetskultur och undervisningsämnen Handarbete och andra konstämnen är bra sätt att bättre uppmärksamma eleverna i skolan. I de ämnena är det inte bråttom och läraren har tid för eleven. Undervisningen ska inte vara så inriktad på resultat; kanske man till och med borde frångå sifferbedömning? Dans borde införas som ett nytt ämne. Dansen skapar empati och sund egoism. Skapande ämnen och gymnastik kunde kopplas till undervisning i läsämnen. Eleverna kan rita händelser i historieundervisningen, djur och växter, lära sig sjunga sånger på olika språk och spela i idrotten till exempel på engelska. I samband med allmänidrotten kunde det vara mer gymnastik, tänjning och avslappning. I lagspel är det viktigt att se till att alla får spela och att det inte förekommer diskriminering på plan.
3 Matlagning, odlande av ätbara växter och samlande i naturen och kompostering borde läras eleverna redan i de lägre årskurserna. På det här sättet kunde man göra skolan till en trevligare plats för elever och lärare. I undervisningen ska ingå arbetsplatsbesök och kännedom om olika yrken samt att bekanta sig med olika slag av mänskogrupper. På årskurserna 7 9 kunde man överväga längre PRAO perioder. Det skulle vara bra för eleven att märka att även andra vuxna kräver uppförande, noggrannhet och koncentration. Inte heller mobbnig accepteras på arbetsplatserna. Mobbning ska tas itu med mer konkret och hårdare än nu. Det behövs digitala inlärningsmiljöer som möjliggör kumulativ gemensam kunskapsinhämtning. På så sätt kan all kunskap med början i antaganden kommenteras och prövas både teoretiskt och empiriskt i enlighet med vetenskapligt tänkande. Trevlig, kritisk och tillräcklig undervisning i bruk av media borde ges genast från nybörjarundervisningen. Man borde utöka antalet timmar i skolan så att det ges tid även för forskning (t.ex. fysik, matematik, musik, bildkonst). Grundskolan har i många fall gått bakåt i utvecklingen. Arbetstiden per vecka tillsammans med eleven har minskat märkbart. Efter den senaste recessionen har vi inte fått tillbaka de timmar vi då förlorade. Stora årskullar, nuvarande beslutsfattare fick från den här firman stora satsningar för sin egen framtid; till exempel år 1966 fick en elev på åk 6 32 h undervisning per vecka. År 1937 fick eleven 37 h undervisning. För närvarande får en elev i årskurs 6 24h undervisning per vecka. Av någon anledning talar man inte om detta någonstans. Frihet att välja att studera de språk som intresserar. Också svenska borde vara ett valfritt ämne så att nivån på kunskaperna kunde höjas. Dåliga elever stör för mycket på lektionerna så att man inte kan gå framåt i undervisningen. Språk kan inte studeras utan motivation, och motivation skapas inte med tvång. Värderingar, som borde undervisas i skolan Värderingar där man tar hänsyn till och respekterar varandra Att bry sig om andra empati Att bry sig om naturen ekologi Att bry sig om sig själv egoism Att bry sig om andra skulle betona ansvar för nästan, tolerans, social samhörighet, att hjälpa en vän, biståndshjälp Att bry sig om naturen skulle förutom kärleken till fosterlandet innehålla globalt ansvar för klimatförändringen och naturtillgångarna. Att bry sig om sig själv är positiv egoism, sköta om sin hälsa, personlig utveckling, att hitta tid för vila, att upprätthålla den fysiska konditionen, sunt självförtroende osv. Pedagogiskt välmående eleven upplever studierna intressanta Fysiskt välmående
4 elevens kondition tillåter studier Psykiskt välmående elevens psykiska välmående tillåter studier Socialt välmående eleven klarar av att studera med andra Att värdera det mångkulturella, mångfald, kritiskt och forskande förhållningssätt Att skilja mellan rätt och fel, följa regler och respektera auktoriteter Mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati, att bevara naturens mångfald och omgivningens livskraft, samt att acceptera det mångkulturella Jämlikhet Ansvar och omsorg som bygger på genuin kommunikation och växelverkan Kritiskt tänkande Grundvärderingarna från antiken, sanning, godhet och skönhet är fortfarande viktiga Grundvärderingarna godhet, skönhet och sanning är hållbara och de borde konkretiseras. Grunden för dessa värderingar kommer från hemmet, men skolan kan stärka dessa värderingar. I skolan borde envishet värderas i högre utsträckning. Nuförtiden koncentrerar man sig alltför mycket på att fungera under ledning av läraren, och eleverna lär sig inte att fungera självständigt. Eleverna borde uppmuntras till att ta ställning till saker som berör dem och ifrågasätta och argumentera för rådande regler. Regler upplevs alltid mer rättvisa då man känner till argumenten för reglerna. Med andra ord borde eleven ha rätt att besluta sig för att inte delta i undervisningen och söka andra alternativ, om eleven inte är nöjd med undervisningen. För tillfället börjar eleven i sådana situationer göra uppror mot skolan, och detta försämrar de andra elevernas inlärningsresultat. Hemmet bör absolut uppmuntra till självständighet och kreativitet. Många lärare är alltför auktoritära och förstör intresset och kreativiteten för det ämne de undervisar i. Inlärningsfärdigheter och färdigheter i att tänka. Framtidens medborgare väntas inte vara en informationsbank, utan skickliga i att hantera information och sakkunniga inom sitt eget område. Information är något som måste byggas upp. Begåvade elever borde även få mer uppmärksamhet. Nu får ofta de svaga stöd och nivån i klasserna blir lägre. Eleven borde få möjligheter att nå upp till den egna kapaciteten, eftersom detta skapar entusiasm och motivation till studierna. Att växa till godhet sker i alla situationer av växelverkan. Barnen borde växa till modiga vuxna som litar på sina egna resurser och framtiden, och som vågar och kan diskutera sakligt och ifrågasätta
5 utan slagsmål. Eleverna borde hitta sina egna starka sidor och intressen, så att de utan att bli deprimerade kommer orka engagera sig i samhällsfrågor. Färdigheterna i att leva med andra och respektera andra även om de är olika eller lika en själv och kunskap i att respektera och ta hand om sig själv och sitt orkande.
A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen
VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merNr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs mer"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD
Läs merSpråk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merDemokrati på skolgården och i klassrummet
Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merMONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merRELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen
Läs merBarnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren 8.10.09
Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan 1 Janusz Korczak (1878-1942) barnkonventionens skyddspatron Den polske pedagogen och läkaren Korczak var en av tre initiativtagare till det första
Läs mer1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs mer"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs mer3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 VÄRDEGRUNDEN. Hänvisning till punkt 2.1 i Lpgr
3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 VÄRDEGRUNDEN Hänvisning till punkt 2.1 i Lpgr 16.1.2004 Definition: En värdegrund är summan av de influenser vi bygger våra värderingar på. De värden som den grundläggande utbildningen
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merDialogduk utskriftsanvisningar
Folkhälsans dialogduk för skolpersonal erbjuder skolans kollegium en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i skolan. Att arbeta med dialogduken är en metod som skapar stora möjligheter till
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Läs merTEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merSkolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.
Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merDen nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan
Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund
Läs merVerksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
Läs merVÄRDEGRUNDEN vad är det?
VÄRDEGRUNDEN vad är det? Dialogduk för föräldrar och andra viktiga vuxna för barnet SKOLANS VÄRDEGRUND (Fritt efter den nationella läroplanen för grundskolan) Alla barn är unika och har rätt till god undervisning
Läs merHUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag
HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merHandlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merLikabehandlingsplan för Skeppets förskola
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,
Läs merVilka regler finns på internet?
Vilka regler finns på internet? Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Till läraren 1. Regler i skolan 2. Regler på internet 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER
Läs merDialogduk utskriftsanvisningar
Folkhälsans dialogduk för idrottsföreningar erbjuder föreningsverksamma en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i föreningen. Att arbeta med dialogduken är en metod som skapar stora möjligheter
Läs merVi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0
VINDÄNGEN NGEN 2015 Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I Version 1.0 / 5.3.2012 Innehållsf llsförteckning Vår vision Vindängen 2015 hörnstenar eleverna mår bra i föräldrarna mår bra i lärarna mår
Läs merArbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning
Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merVISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN
VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merVilka regler finns på internet?
Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Lektionen har Karin Nygårds tagit fram. Karin är utbildad lärare i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans lägre åldrar. Till
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merKvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola
Kvibergsskolan F-3 Grundskolan Göteborgs Stad Att välja förskoleklass och skola Kvibergsskolans vision Kvibergsskolan rustar eleverna med kunskaper och förmågor för att kunna leva hållbart och i balans.
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merFörskolan Klockarängens Arbetsplan
Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Vi har ett nytt läsår framför oss. Alla har förväntningar
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2014
LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merRELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merInlärning. perception. produktion
2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merLpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola
Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merLikabehandlingsplan & Värdegrund
Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821, 20180508 Denna skrift är ett resultat utifrån
Läs merKristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17
Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som
Läs merLärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Läs merMångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs merElevens utvecklingsmål
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) s utvecklingsmål Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2017-06-29 Hur elevens progression ser ut i förmågorna Samarbete Ansvar Självtillit Kommunikation Samt
Läs merFörskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merExamensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986
Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE
Läs merArbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Läs mer