Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008."

Transkript

1 EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala,

2 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor förvalta denna förmåga på rätt sätt. Visserligen sker lärande kontinuerligt, av sig självt så fort lilla barnet öppnar ögonen och tar sitt första andetag och livet ut, men vi människor har förstått att ju mer kunskap om världen medvetandegörs, desto bättre behöver vi någon som kan leda oss genom denna underbara, tjocka skog av information. Dessutom vet vi också att vi är många gånger starkare i grupp än ensamma på färden, så även på lärandets väg. Illeris (2007), skriver i sin bok Lärande så här: Lärande kan framstå som något positivt eller negativt, med det har för den enskilde alltid ett eller annat syfte som handlar om att klara tillvaron med dessa utmaningar. Denna mening talar om hur stort och komplext detta med lärande är och även hur viktigt det är för oss alla. Jag uppfattar hans ord som gällande för allt lärande, inte bara den delen som sker under organiserade former i skolorna. Inte desto mindre vill jag fokusera på lärande som sker i skolan. Det har varit min vardag under nästan hela mitt liv, med lite olika utgångspunkter som barn till två grundskolelärare, som elev och studerande själv, som yrkesarbetande lärare och som förälder. Hur gör man som lärare för att eleverna ska lära sig på det optimala sättet? Jag vet att både mina föräldrar, mina egna lärare, min sons lärare och jag och mina kollegor ställde och ställer denna fråga till sig själv mycket ofta. Som tur är, har vi till hjälp kloka människor som ger oss teorier om lärandet och hjälper oss genom vår egen tjocka skog. Scherp och Scherp (2007) i boken Lärande och skolutveckling presenterar två teorier om lärande, den behavioristiska och den konstruktivistiska. Enligt den behavioristiska teorin ( ) Lärande sker när företeelser, som tidigare inte varit förknippade med varandra kopplas samman. ( ) Läraren har i huvudsak en kunskapsföreskrivande roll, där han förmedlar vetenskapligt baserade sanningar och lösningar på problem inom olika ämnesområden ( ) En framgångsrik elev i detta system är duktig på att konsumera, memorera och kunna återge det som läraren och läromedlen presenterat. Enligt den konstruktivistiska teorin ( ) lärande initieras av att individens föreställningar eller förståelse inte räcker till för att förklara, förstå eller hantera de nya erfarenheter som hon gör. Inre obalans blir motorn för ett sökande efter kunskap ( ) För att vara en framgångsrik elev i en skola byggd på konstruktivismen behöver man ha en god förmåga att se likheter och skillnader, att kunna urskilja, bygga upp och analysera mönster utifrån en komplex verklighet samt att utifrån detta kunna dra slutsatser om de fenomen man studerar. Den behavioristiska teorin var helt dominerande i skolan under tiden mina föräldrar arbetade som lärare och när jag själv var liten. Jag vill gärna tro att det är konstruktivismens idéer som är grundläggande för oss i skolan idag. Ett antal forskare berättar för oss på vilka sätt vi hjälper en elev att bli framgångsrik enligt konstruktivismen. Wehrner-Godée (2006) skriver följande ord i boken Att fånga lärandet : Eleven lär genom att göra saker, vara aktiv, kommunicera, skapa, konstruera, utforska, experimentera och gestalta i konstnärliga uttrycksformer (min kursiv). Illeris (2007) skriver: ( ) Det handlar i betydligt högre grad om att tillägna sig en generell beredskap att förstå, att följa med vad som sker i och kritiskt förhålla sig till omvärlden. I detta sammanhang blir reflektion, i betydelsen eftertanke och omvärdering, allt viktigare för lärandet. Scherp och Scherp (2007) skriver: Lärare som i huvudsak utgår från konstruktivistisk teori om lärande, får en mycket aktiv handledande roll ( ) Två uppgifter i handledarskapet är särskilt viktiga. Den ena är att utgå från eller knyta an till elevernas erfarenhetsvärld och de frågor och problem eleverna bär med sig. ( ) Den andra uppgiften är att delta i problemlösningsarbetet 2

3 Elevaktiva arbetssätt, reflektion och handledning uppfattar jag som den röda tråden mellan dessa olika citat. Enligt min uppfattning av läraryrket är dessa element beroende av varandra och behövs för att verkligen arbeta konstruktivistiskt. Reflektion är ett begrepp som har fått mer och mer fäste i vår lärarvärld. Handal (1996) beskriver läraren som en reflekterad praktiker och lyfter fram lärarnas professionalitet. Han skriver: ( ) reflekterad praktik är en yrkespräglad verksamhet, där utövarna var för sig och inte minst gemensamt reflekterar över sin individuella och gemensamma praxis. Det gör de på ett kvalificerat sätt ( ) och drar kontinuerligt handlingsmässiga konsekvenser av reflektionen för fortsatt praxis. Av erfarenhet vet vi att man funderar över lektioner, hur man har tänkt sig från början och hur det till slutet blev och varför. Vill man då arbeta konstruktivistiskt är det ännu viktigare att reflektera över sitt arbete. Handledarrollen och elevaktiva arbetssätt går hand i hand ännu mer påtagligt. Är man inte den förmedlande läraren som ger kunskap till passiva elever, då har man tagit en handledarroll i sina försök att aktivera elever, väcka deras tankar och ställa dem inför utmaningar och frågor. Scherp och Scherp (2007) beskriver dock i sin bok en verklighet som inte alltid stämmer med teorier och goda intentioner. Vi lärare tror, enligt författarna, många gånger att vi arbetar elevaktivt medan i själva verket det inte alls är så. De skriver så: Huruvida ett arbetssätt kan sägas vara elevaktiv eller inte är beroende av det sammanhang i vilket arbetssätt används. Det är lärprocessen som är mer eller mindre elevaktiv. De menar att man kan använda sig av traditionella pedagogiska metoder lika väl som de moderna metoderna och ändå skapa en elevaktiv process som rimmar rätt med konstruktivismen. Det gäller att väcka tankar, förbrylla, få eleven att ifrågasätta och reflektera. Med utgångspunkter i dessa tankar, började jag fundera över vad eleverna tycker, hur de upplever en bra lärande situation, vad det är som gör att de känner sig nöjda med en lektion, att de har lärt sig något nytt. Stämmer elevernas tankar med våra vuxna förståelser av en elevaktiv lärande process? Vad kan vi vuxna lära oss om konstruktivismen i praktiken av våra elever? GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER För att få åtminstone en liten bild av elevernas syn på mina funderingar, genomförde jag intervjuer med tre elever. Jag använde mig av föreställningskarta. Utgångspunkten var några frågor som jag ställde och eleverna skrev korta svar på post-it lappar. Alla elever använde sig av bara tre stycken post-it lappar var, trots att jag erbjöd dem fler. Sedan ritade jag upp kartan under intervju som jag drev på med hjälp av förståelsefördjupande frågor. Jag valde en pojke i åk 7, en flicka i åk 8 och en pojke i åk 9. Efter en lång fundering bestämde jag att inte intervjua mina egna elever för att undvika eventuella tankar av typen Vad vill fröken att jag ska svara? Det kändes på något sätt mer objektivt och mer juste mot eleverna att inte sätta dem i en eventuell obekväm situation. Mitt intresse var ändå inte att undersöka mitt eget arbete utan elevernas syn på sitt skolarbete generellt. Man kan nog säga att urvalet av elever var så när som helt slumpmässigt. Vi samtalade i ett grupprum, intervjuer pågick i ca 40 minuter, en A-3 pappersark med en växande föreställningskarta låg på bordet mellan oss. Eleverna var positiva till samtalet och ville gärna berätta vad de tyckte. Efter en något stel början, slappnade de av och det var inte svårt att få svar på frågorna. Jag hade förberett följande frågor: 1. Hur ser en bra lektion ut för dig? 2. När känner du att du har lärt dig något nytt på lektionen? Förutom dessa, ställde jag följdfrågor och förståelsefördjupande frågor. 3

4 Efter samtalet erbjöd jag eleverna en kopia på deras respektive karta, men alla tre avböjde. RESULTAT Följande svar fick jag på mina frågor från eleven i åk 7: När jag kan hålla min koncentration hela lektionen. När vi pratar om något intressant. När jag kommer ihåg det vi pratade om flera dagar efteråt. Dessa svar skrev han på sina post-it lappar. Han menade att alla tre moment var lika viktiga för att en lektion ska vara bra. I samtalet menade han att han inte hade något emot att läraren bestämmer vad man ska prata om ( Det är ju därför han är läraren och inte jag. ), däremot ska läraren göra sitt ämne så intressant att man vill lära sig och komma ihåg. På min fråga hur läraren ska göra för att det ska bli intressant svarade han: Antigen ska han ställa frågor så att jag måste tänka eller så får jag göra något roligt, som typ på kemi när vi blandar ämnen och det blir något helt nytt, eller så får han berätta en historia och kanske visa film men inte för lång, för då kan man tappa koncentration. Annat som fungerade bra var att måla, bygga eller rita samt att ibland sitta och läsa lite själv, men väldigt sällan. På min fråga om vad han tyckte om att söka kunskap själv eller i grupp svarade han att Det där är det värsta jag vet. Det är bara inte min grej. När jag ska söka fakta själv, vet jag inte var jag ska börja. Om jag ska jobba i grupp då vill jag göra något konkret, inte bara sitta och skriva för då är det alltid någon annan som tar över. Efter att han har sagt denna mening, kretsade resten av vårt samtal kring detta. Jag försökte både få en djupare förståelse själv och kanske hjälpa honom fördjupa sin egen. Jag frågade honom om han brukar be läraren, eller kanske klasskamraten, om hjälp när han känner att han har svårt att komma igång eller har fastnat. Det gjorde han, men han menade att han oftast inte fick den hjälpen han behövde, då kom frustrationen och den tappade koncentrationen. Han menade att det han behövde var att någon kanske skrev en massa frågor eller stödord åt honom när han skulle söka information och skriva, och det var bara en lärare som brukade göra så. Annars blir det för flummigt, tyckte han. I slutet av samtalet kunde jag inte låta bli att uppmuntra honom att prata med sina lärare och berätta det han sa till mig. Han såg lite tveksam ut, men han verkade vara nöjd och lyssnad på. Följande svar fick jag från eleven i åk 8: När jag får lära mig något jag vill. När jag får jobba i min egen takt. När lektionen är rolig. Det stod på hennes post-it lappar. Det viktigaste, enligt henne, var att lektionen är rolig. Hon beskriver en rolig lektion när de får titta på en kort film och sedan diskutera i grupp, eller när de får göra experiment, titta i mikroskop, dissekera djur och liknande. Ibland är det kul att lyssna på när läraren berättar, men ibland är det jättetråkigt. På min fråga vad är det som är skillnad hade hon lite svårt att formulera svar. Hon svarade i stilen men Ah, om jag är trött eller har annat i tankarna kan inte ens den bästa läraren vara rolig. Jag försökte få henne att fokusera mer på hur läraren gjorde, inte sin egen dagsform och då sa hon att det blir bättre om läraren ger exempel och gör så att man förstår. Att få lära sig vad man vill gör man ibland men oftast är det lärare som bestämmer vad man ska kunna. Det, tyckte hon, var OK så länge man inte stressas fram utan får jobba i egen takt. Hon ger exempel på följande bra lektion: Vi ska prata om alkohol. Läraren säger till oss att skriva ner frågor vi vill ha svar på. Sedan berättar han eller vi söker information själva. Hon menade också att man ska kunna fråga läraren om hjälp när man behöver den, men att läraren inte ska komma med svar för snabbt, för då lär man sig inte. Om allt detta uppfylls, lär man sig nytt och blir glad efter lektionen. 4

5 Följande svar fick jag från eleven i åk 9: När vi jobbar med något intressant och/eller nytt När vi har grupparbete. När läraren ställer bra frågor Dessa var svar på hans post-it lappar. Det viktigaste enligt honom var att arbeta med något intressant. Det kan vara nya saker eller något man han jobbat med förut, fast på ett nytt sätt. Som exempel berättar han om en lärare som fick dem att mäta och räkna fram formel för cirkelns omkrets (i stället att bara berätta hur man gjorde som alla de andra före henne har gjort). Bra frågor från läraren är de frågor som sätter igång diskussion, som får honom att vilja lära sig mer, helst i grupp med andra klasskamrater. Han tycker om att jobba praktiskt och tycker att man får jobba på olika sätt men menar att han som elev får styra för lite över vad man ska jobba med. På min fråga hur han menade, svarade han att läraren kanske kunde ge en massa uppgifter inom, till exempel religion, och så skulle man kunna själv välja vad man vill lära sig. Det händer att lärarna gör så, men alldeles för lite. Och så sa han att det är viktigt att det riktiga livet ska synas i undervisningen. Då slipper man undra varför man måste lära sig en massa onödiga saker ibland. Om allt detta stämmer har man haft en bra lektion. DISKUSSION Mitt första intryck är att jag hade tur i val av elever. De var lätta att prata med och hade många tankar vilket gav mig ett riktigt smörgåsbord av information att analysera och förhoppningsvis lära mig något. Vissa svar genomsyrar alla tre elevers tankar. Intresset och motivationen är viktiga liksom att det ska vara roligt. Jag kan inte säga att det förvånar mig att jag fick de svaren. Därför försökte jag få ungdomarna att vara mer konkreta i hur läraren gör när det är roligt. De svaren jag fick bekräftar, tycker jag de teorierna jag nämnde tidigare i inledningen. Eleverna vill gärna jobba praktiskt och vara aktiva på lektionerna antigen genom diskussion där tankarna aktiveras med frågor som väcker tankar och stimulerar reflektion eller genom någon form av skapande. (Det var väldigt tröstande att som NO-lärare höra elever berätta att de uppskattar de praktiska inslagen i undervisningen, det är något som man lätt kan ta för givet ibland i stället för att inse vidden av möjligheter till en elevaktiv lärprocess enligt spelets alla regler!) Scherp nämnde att vi som lärare fokuserar oftast på att metoden ska vara elevaktiv medan det handlar om att lärandeprocessen ska vara elevaktiv. Det tror jag bekräftas när eleverna menar att man kan ha en bra lektion även när läraren berättar, förmedlar kunskap, om man då gör det på rätt sätt genom att väcka nyfikenhet och nya tankar hos elever. För all tre elever är det viktigt att hela tiden få en koppling till sin egen verklighet, att få en förankring som ger mening åt lärande. Även detta bekräftar såväl Scherps som Illeris tankar. När det gäller den formen av arbete som vi i skolan oftast betraktar som elevaktiv, nämligen eget arbete med kunskapssökande eller grupparbete, skiljer sig elevernas tankar något, i första hand då pojken i åk 7 som har andra åsikter än de andra två elever. För honom fungerar inte riktigt dessa arbetsformer, han upplever sig inte särskilt elevaktiv i dessa situationer. Jag tror att han inte alls är så ovanlig i detta avseende. Min erfarenhet är att elever med läs- och skriv svårigheter ofta behöver mycket mer struktur än de får vid eget arbete och tycker inte att det är särskilt meningsfullt. Min intervjuelev har dock inga sådana problem, har jag fått veta. Det måste då betyda att han inte har fått rätt handledning vilket, tyvärr, bekräftar även Scherps tankar om att vi lärare ofta har fel uppfattning om vår handledarroll i elevaktiva lärprocesser. Eleven nämner en kollega som verkar ha hittat en metod som fungerar även för denna pojke. Den läraren måste ha kommit på hur hon ska göra efter att ha funderat (reflekterat) igenom 5

6 situationen, kanske efter samtal med någon kollega. Det är gissningar, men rätt så kvalificerade, skulle jag tro. Grupparbete med andra klasskamrater ses som ett bra arbetssätt av eleven i åttan och i nian. Det bekräftar lärandets sociala dimension som lyfts fram av i princip alla teoretiker jag har kommit i kontakt med genom studierna. Jag vill inte ens försöka generalisera på basis av tre intervjuer, men jag kan ändå inte blunda inför faktum att eleverna har en syn på bra undervisning som stämmer mycket väl med konstruktivismen. Det är trevligt att höra att de faktiskt får en hel del bra lektioner och att de känner att de lär sig. Jag kan inte hjälpa att tänka på hur mycket vi lärare har att vinna genom att ha seriösa, lärande samtal med elever om skolan, om lärande och lärprocesser. Det är ytterst tillfredsställande för en lärare att höra dessa unga människor formulera sina tankar och berätta mycket som är klokt Det måste ha kommit någonstans ifrån, eller hur? Kanske till en del med hjälp av en och annan engagerad lärare och en och annan bra lektion SAMMANFATTNING Konstruktivismen som dominerande teori om lärande förespråkar elevaktiva lärprocesser som aktiverar elevernas tankar, frågor och väcker nyfikenhet, som ger läraren en handledarroll och lyfter fram reflektion som ett viktigt verktyg. I mitt samtal med tre högstadieelever på min skola fick jag bekräftat mycket av det teorierna tar upp. Ur sitt elevperspektiv beskriver alla tre elever en god lektion som en lektion i konstruktivismens anda. LITTERATUR Brusling, C. & Strömqvist, G. (red). (1996). Reflektion och praktik i läraryrket, Studentlitteratur Illeris, K. (2007). Lärande, Studentlitteratur Scherp H-Å. & Scherp G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och meningsskapande, Karlstad University Studies Weher-Godée, C. (2000). Att fånga lärandet, Liber AB 6

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild VD? VILKET SÄTT? HNDEN Skapande arbete Teknik & Material Kreativitet Egna idéer Drivkraft npassning Bildkomposition FNTSIN HUR? Kommunikation Reflektion

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter?

Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter? Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter? Många av de elever jag möter har svårt att berätta vad de vill och tycker. De har svårt att ta ställning och själva

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Anser elever att de är medskapande?

Anser elever att de är medskapande? Anser elever att de är medskapande? Inledning Jag heter och arbetar som lärare i år två på Sunnerstaskolan i Uppsala. Tillsammans med en grupp kollegor i min kommun går jag en kurs i PBS, problembaserad

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07

Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Marianne Stålhane Ja, men förstår du inte att du måste gå i skolan. Varför måste man gå i skolan? För att lära sig saker och ting förstås. Vad då för

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Observation inför samtal Förstå vad barnet förstår Samtal om barns erfarenheter. SPECIALPEDAGOGIKENS DAG 16 MARS 2011 Barbro Johansson Doktorand

Observation inför samtal Förstå vad barnet förstår Samtal om barns erfarenheter. SPECIALPEDAGOGIKENS DAG 16 MARS 2011 Barbro Johansson Doktorand Observation inför samtal Förstå vad barnet förstår Samtal om barns erfarenheter FN:s barnkonvention - barn fram till 18 år Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Skolan en arena

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil, som går i femman. Alla hans klasskamrater har ett husdjur. Men inte Emil. Hans mamma är allergisk och hans pappa förstår

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

"Siri och ishavspiraterna"

Siri och ishavspiraterna "Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ

MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ Vad är det som gör att pedagoger gör det de gör när det som händer händer och vad är det som gör att man ändrar sitt görande till ett annat görande när det som händer händer?

Läs mer

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara

Läs mer

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

För att tydliggöra och fördjupa förståelsen av ett fenomen har en metod, som bygger på tankekartor över föreställningsvärldar

För att tydliggöra och fördjupa förståelsen av ett fenomen har en metod, som bygger på tankekartor över föreställningsvärldar Att arbeta med föreställningskartor Gun-Britt Scherp För att tydliggöra och fördjupa förståelsen av ett fenomen har en metod, som bygger på tankekartor över föreställningsvärldar 1 visat sig vara användbar.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT 1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter

Läs mer

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Förslag till intervjufrågor vid observationer

Förslag till intervjufrågor vid observationer Förslag till intervjufrågor vid observationer Förslag till intervjufrågor vid observationer Här presenteras förslag på intervjufrågor som ringar in målområdena och ger underlag till det som ni ska beskriva

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Efter fem tsunamier av motstånd

Efter fem tsunamier av motstånd Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling En hållbar utveckling Önnerödsskolan startade upp arbetet Hållbar utveckling som går ihop med det årliga Amazonassammarbetet. Eleverna har under vecka 42 fått jobba med olika ämnesområden. Ämnesområdena

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer