Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008."

Transkript

1 EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala,

2 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor förvalta denna förmåga på rätt sätt. Visserligen sker lärande kontinuerligt, av sig självt så fort lilla barnet öppnar ögonen och tar sitt första andetag och livet ut, men vi människor har förstått att ju mer kunskap om världen medvetandegörs, desto bättre behöver vi någon som kan leda oss genom denna underbara, tjocka skog av information. Dessutom vet vi också att vi är många gånger starkare i grupp än ensamma på färden, så även på lärandets väg. Illeris (2007), skriver i sin bok Lärande så här: Lärande kan framstå som något positivt eller negativt, med det har för den enskilde alltid ett eller annat syfte som handlar om att klara tillvaron med dessa utmaningar. Denna mening talar om hur stort och komplext detta med lärande är och även hur viktigt det är för oss alla. Jag uppfattar hans ord som gällande för allt lärande, inte bara den delen som sker under organiserade former i skolorna. Inte desto mindre vill jag fokusera på lärande som sker i skolan. Det har varit min vardag under nästan hela mitt liv, med lite olika utgångspunkter som barn till två grundskolelärare, som elev och studerande själv, som yrkesarbetande lärare och som förälder. Hur gör man som lärare för att eleverna ska lära sig på det optimala sättet? Jag vet att både mina föräldrar, mina egna lärare, min sons lärare och jag och mina kollegor ställde och ställer denna fråga till sig själv mycket ofta. Som tur är, har vi till hjälp kloka människor som ger oss teorier om lärandet och hjälper oss genom vår egen tjocka skog. Scherp och Scherp (2007) i boken Lärande och skolutveckling presenterar två teorier om lärande, den behavioristiska och den konstruktivistiska. Enligt den behavioristiska teorin ( ) Lärande sker när företeelser, som tidigare inte varit förknippade med varandra kopplas samman. ( ) Läraren har i huvudsak en kunskapsföreskrivande roll, där han förmedlar vetenskapligt baserade sanningar och lösningar på problem inom olika ämnesområden ( ) En framgångsrik elev i detta system är duktig på att konsumera, memorera och kunna återge det som läraren och läromedlen presenterat. Enligt den konstruktivistiska teorin ( ) lärande initieras av att individens föreställningar eller förståelse inte räcker till för att förklara, förstå eller hantera de nya erfarenheter som hon gör. Inre obalans blir motorn för ett sökande efter kunskap ( ) För att vara en framgångsrik elev i en skola byggd på konstruktivismen behöver man ha en god förmåga att se likheter och skillnader, att kunna urskilja, bygga upp och analysera mönster utifrån en komplex verklighet samt att utifrån detta kunna dra slutsatser om de fenomen man studerar. Den behavioristiska teorin var helt dominerande i skolan under tiden mina föräldrar arbetade som lärare och när jag själv var liten. Jag vill gärna tro att det är konstruktivismens idéer som är grundläggande för oss i skolan idag. Ett antal forskare berättar för oss på vilka sätt vi hjälper en elev att bli framgångsrik enligt konstruktivismen. Wehrner-Godée (2006) skriver följande ord i boken Att fånga lärandet : Eleven lär genom att göra saker, vara aktiv, kommunicera, skapa, konstruera, utforska, experimentera och gestalta i konstnärliga uttrycksformer (min kursiv). Illeris (2007) skriver: ( ) Det handlar i betydligt högre grad om att tillägna sig en generell beredskap att förstå, att följa med vad som sker i och kritiskt förhålla sig till omvärlden. I detta sammanhang blir reflektion, i betydelsen eftertanke och omvärdering, allt viktigare för lärandet. Scherp och Scherp (2007) skriver: Lärare som i huvudsak utgår från konstruktivistisk teori om lärande, får en mycket aktiv handledande roll ( ) Två uppgifter i handledarskapet är särskilt viktiga. Den ena är att utgå från eller knyta an till elevernas erfarenhetsvärld och de frågor och problem eleverna bär med sig. ( ) Den andra uppgiften är att delta i problemlösningsarbetet 2

3 Elevaktiva arbetssätt, reflektion och handledning uppfattar jag som den röda tråden mellan dessa olika citat. Enligt min uppfattning av läraryrket är dessa element beroende av varandra och behövs för att verkligen arbeta konstruktivistiskt. Reflektion är ett begrepp som har fått mer och mer fäste i vår lärarvärld. Handal (1996) beskriver läraren som en reflekterad praktiker och lyfter fram lärarnas professionalitet. Han skriver: ( ) reflekterad praktik är en yrkespräglad verksamhet, där utövarna var för sig och inte minst gemensamt reflekterar över sin individuella och gemensamma praxis. Det gör de på ett kvalificerat sätt ( ) och drar kontinuerligt handlingsmässiga konsekvenser av reflektionen för fortsatt praxis. Av erfarenhet vet vi att man funderar över lektioner, hur man har tänkt sig från början och hur det till slutet blev och varför. Vill man då arbeta konstruktivistiskt är det ännu viktigare att reflektera över sitt arbete. Handledarrollen och elevaktiva arbetssätt går hand i hand ännu mer påtagligt. Är man inte den förmedlande läraren som ger kunskap till passiva elever, då har man tagit en handledarroll i sina försök att aktivera elever, väcka deras tankar och ställa dem inför utmaningar och frågor. Scherp och Scherp (2007) beskriver dock i sin bok en verklighet som inte alltid stämmer med teorier och goda intentioner. Vi lärare tror, enligt författarna, många gånger att vi arbetar elevaktivt medan i själva verket det inte alls är så. De skriver så: Huruvida ett arbetssätt kan sägas vara elevaktiv eller inte är beroende av det sammanhang i vilket arbetssätt används. Det är lärprocessen som är mer eller mindre elevaktiv. De menar att man kan använda sig av traditionella pedagogiska metoder lika väl som de moderna metoderna och ändå skapa en elevaktiv process som rimmar rätt med konstruktivismen. Det gäller att väcka tankar, förbrylla, få eleven att ifrågasätta och reflektera. Med utgångspunkter i dessa tankar, började jag fundera över vad eleverna tycker, hur de upplever en bra lärande situation, vad det är som gör att de känner sig nöjda med en lektion, att de har lärt sig något nytt. Stämmer elevernas tankar med våra vuxna förståelser av en elevaktiv lärande process? Vad kan vi vuxna lära oss om konstruktivismen i praktiken av våra elever? GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER För att få åtminstone en liten bild av elevernas syn på mina funderingar, genomförde jag intervjuer med tre elever. Jag använde mig av föreställningskarta. Utgångspunkten var några frågor som jag ställde och eleverna skrev korta svar på post-it lappar. Alla elever använde sig av bara tre stycken post-it lappar var, trots att jag erbjöd dem fler. Sedan ritade jag upp kartan under intervju som jag drev på med hjälp av förståelsefördjupande frågor. Jag valde en pojke i åk 7, en flicka i åk 8 och en pojke i åk 9. Efter en lång fundering bestämde jag att inte intervjua mina egna elever för att undvika eventuella tankar av typen Vad vill fröken att jag ska svara? Det kändes på något sätt mer objektivt och mer juste mot eleverna att inte sätta dem i en eventuell obekväm situation. Mitt intresse var ändå inte att undersöka mitt eget arbete utan elevernas syn på sitt skolarbete generellt. Man kan nog säga att urvalet av elever var så när som helt slumpmässigt. Vi samtalade i ett grupprum, intervjuer pågick i ca 40 minuter, en A-3 pappersark med en växande föreställningskarta låg på bordet mellan oss. Eleverna var positiva till samtalet och ville gärna berätta vad de tyckte. Efter en något stel början, slappnade de av och det var inte svårt att få svar på frågorna. Jag hade förberett följande frågor: 1. Hur ser en bra lektion ut för dig? 2. När känner du att du har lärt dig något nytt på lektionen? Förutom dessa, ställde jag följdfrågor och förståelsefördjupande frågor. 3

4 Efter samtalet erbjöd jag eleverna en kopia på deras respektive karta, men alla tre avböjde. RESULTAT Följande svar fick jag på mina frågor från eleven i åk 7: När jag kan hålla min koncentration hela lektionen. När vi pratar om något intressant. När jag kommer ihåg det vi pratade om flera dagar efteråt. Dessa svar skrev han på sina post-it lappar. Han menade att alla tre moment var lika viktiga för att en lektion ska vara bra. I samtalet menade han att han inte hade något emot att läraren bestämmer vad man ska prata om ( Det är ju därför han är läraren och inte jag. ), däremot ska läraren göra sitt ämne så intressant att man vill lära sig och komma ihåg. På min fråga hur läraren ska göra för att det ska bli intressant svarade han: Antigen ska han ställa frågor så att jag måste tänka eller så får jag göra något roligt, som typ på kemi när vi blandar ämnen och det blir något helt nytt, eller så får han berätta en historia och kanske visa film men inte för lång, för då kan man tappa koncentration. Annat som fungerade bra var att måla, bygga eller rita samt att ibland sitta och läsa lite själv, men väldigt sällan. På min fråga om vad han tyckte om att söka kunskap själv eller i grupp svarade han att Det där är det värsta jag vet. Det är bara inte min grej. När jag ska söka fakta själv, vet jag inte var jag ska börja. Om jag ska jobba i grupp då vill jag göra något konkret, inte bara sitta och skriva för då är det alltid någon annan som tar över. Efter att han har sagt denna mening, kretsade resten av vårt samtal kring detta. Jag försökte både få en djupare förståelse själv och kanske hjälpa honom fördjupa sin egen. Jag frågade honom om han brukar be läraren, eller kanske klasskamraten, om hjälp när han känner att han har svårt att komma igång eller har fastnat. Det gjorde han, men han menade att han oftast inte fick den hjälpen han behövde, då kom frustrationen och den tappade koncentrationen. Han menade att det han behövde var att någon kanske skrev en massa frågor eller stödord åt honom när han skulle söka information och skriva, och det var bara en lärare som brukade göra så. Annars blir det för flummigt, tyckte han. I slutet av samtalet kunde jag inte låta bli att uppmuntra honom att prata med sina lärare och berätta det han sa till mig. Han såg lite tveksam ut, men han verkade vara nöjd och lyssnad på. Följande svar fick jag från eleven i åk 8: När jag får lära mig något jag vill. När jag får jobba i min egen takt. När lektionen är rolig. Det stod på hennes post-it lappar. Det viktigaste, enligt henne, var att lektionen är rolig. Hon beskriver en rolig lektion när de får titta på en kort film och sedan diskutera i grupp, eller när de får göra experiment, titta i mikroskop, dissekera djur och liknande. Ibland är det kul att lyssna på när läraren berättar, men ibland är det jättetråkigt. På min fråga vad är det som är skillnad hade hon lite svårt att formulera svar. Hon svarade i stilen men Ah, om jag är trött eller har annat i tankarna kan inte ens den bästa läraren vara rolig. Jag försökte få henne att fokusera mer på hur läraren gjorde, inte sin egen dagsform och då sa hon att det blir bättre om läraren ger exempel och gör så att man förstår. Att få lära sig vad man vill gör man ibland men oftast är det lärare som bestämmer vad man ska kunna. Det, tyckte hon, var OK så länge man inte stressas fram utan får jobba i egen takt. Hon ger exempel på följande bra lektion: Vi ska prata om alkohol. Läraren säger till oss att skriva ner frågor vi vill ha svar på. Sedan berättar han eller vi söker information själva. Hon menade också att man ska kunna fråga läraren om hjälp när man behöver den, men att läraren inte ska komma med svar för snabbt, för då lär man sig inte. Om allt detta uppfylls, lär man sig nytt och blir glad efter lektionen. 4

5 Följande svar fick jag från eleven i åk 9: När vi jobbar med något intressant och/eller nytt När vi har grupparbete. När läraren ställer bra frågor Dessa var svar på hans post-it lappar. Det viktigaste enligt honom var att arbeta med något intressant. Det kan vara nya saker eller något man han jobbat med förut, fast på ett nytt sätt. Som exempel berättar han om en lärare som fick dem att mäta och räkna fram formel för cirkelns omkrets (i stället att bara berätta hur man gjorde som alla de andra före henne har gjort). Bra frågor från läraren är de frågor som sätter igång diskussion, som får honom att vilja lära sig mer, helst i grupp med andra klasskamrater. Han tycker om att jobba praktiskt och tycker att man får jobba på olika sätt men menar att han som elev får styra för lite över vad man ska jobba med. På min fråga hur han menade, svarade han att läraren kanske kunde ge en massa uppgifter inom, till exempel religion, och så skulle man kunna själv välja vad man vill lära sig. Det händer att lärarna gör så, men alldeles för lite. Och så sa han att det är viktigt att det riktiga livet ska synas i undervisningen. Då slipper man undra varför man måste lära sig en massa onödiga saker ibland. Om allt detta stämmer har man haft en bra lektion. DISKUSSION Mitt första intryck är att jag hade tur i val av elever. De var lätta att prata med och hade många tankar vilket gav mig ett riktigt smörgåsbord av information att analysera och förhoppningsvis lära mig något. Vissa svar genomsyrar alla tre elevers tankar. Intresset och motivationen är viktiga liksom att det ska vara roligt. Jag kan inte säga att det förvånar mig att jag fick de svaren. Därför försökte jag få ungdomarna att vara mer konkreta i hur läraren gör när det är roligt. De svaren jag fick bekräftar, tycker jag de teorierna jag nämnde tidigare i inledningen. Eleverna vill gärna jobba praktiskt och vara aktiva på lektionerna antigen genom diskussion där tankarna aktiveras med frågor som väcker tankar och stimulerar reflektion eller genom någon form av skapande. (Det var väldigt tröstande att som NO-lärare höra elever berätta att de uppskattar de praktiska inslagen i undervisningen, det är något som man lätt kan ta för givet ibland i stället för att inse vidden av möjligheter till en elevaktiv lärprocess enligt spelets alla regler!) Scherp nämnde att vi som lärare fokuserar oftast på att metoden ska vara elevaktiv medan det handlar om att lärandeprocessen ska vara elevaktiv. Det tror jag bekräftas när eleverna menar att man kan ha en bra lektion även när läraren berättar, förmedlar kunskap, om man då gör det på rätt sätt genom att väcka nyfikenhet och nya tankar hos elever. För all tre elever är det viktigt att hela tiden få en koppling till sin egen verklighet, att få en förankring som ger mening åt lärande. Även detta bekräftar såväl Scherps som Illeris tankar. När det gäller den formen av arbete som vi i skolan oftast betraktar som elevaktiv, nämligen eget arbete med kunskapssökande eller grupparbete, skiljer sig elevernas tankar något, i första hand då pojken i åk 7 som har andra åsikter än de andra två elever. För honom fungerar inte riktigt dessa arbetsformer, han upplever sig inte särskilt elevaktiv i dessa situationer. Jag tror att han inte alls är så ovanlig i detta avseende. Min erfarenhet är att elever med läs- och skriv svårigheter ofta behöver mycket mer struktur än de får vid eget arbete och tycker inte att det är särskilt meningsfullt. Min intervjuelev har dock inga sådana problem, har jag fått veta. Det måste då betyda att han inte har fått rätt handledning vilket, tyvärr, bekräftar även Scherps tankar om att vi lärare ofta har fel uppfattning om vår handledarroll i elevaktiva lärprocesser. Eleven nämner en kollega som verkar ha hittat en metod som fungerar även för denna pojke. Den läraren måste ha kommit på hur hon ska göra efter att ha funderat (reflekterat) igenom 5

6 situationen, kanske efter samtal med någon kollega. Det är gissningar, men rätt så kvalificerade, skulle jag tro. Grupparbete med andra klasskamrater ses som ett bra arbetssätt av eleven i åttan och i nian. Det bekräftar lärandets sociala dimension som lyfts fram av i princip alla teoretiker jag har kommit i kontakt med genom studierna. Jag vill inte ens försöka generalisera på basis av tre intervjuer, men jag kan ändå inte blunda inför faktum att eleverna har en syn på bra undervisning som stämmer mycket väl med konstruktivismen. Det är trevligt att höra att de faktiskt får en hel del bra lektioner och att de känner att de lär sig. Jag kan inte hjälpa att tänka på hur mycket vi lärare har att vinna genom att ha seriösa, lärande samtal med elever om skolan, om lärande och lärprocesser. Det är ytterst tillfredsställande för en lärare att höra dessa unga människor formulera sina tankar och berätta mycket som är klokt Det måste ha kommit någonstans ifrån, eller hur? Kanske till en del med hjälp av en och annan engagerad lärare och en och annan bra lektion SAMMANFATTNING Konstruktivismen som dominerande teori om lärande förespråkar elevaktiva lärprocesser som aktiverar elevernas tankar, frågor och väcker nyfikenhet, som ger läraren en handledarroll och lyfter fram reflektion som ett viktigt verktyg. I mitt samtal med tre högstadieelever på min skola fick jag bekräftat mycket av det teorierna tar upp. Ur sitt elevperspektiv beskriver alla tre elever en god lektion som en lektion i konstruktivismens anda. LITTERATUR Brusling, C. & Strömqvist, G. (red). (1996). Reflektion och praktik i läraryrket, Studentlitteratur Illeris, K. (2007). Lärande, Studentlitteratur Scherp H-Å. & Scherp G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och meningsskapande, Karlstad University Studies Weher-Godée, C. (2000). Att fånga lärandet, Liber AB 6

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07

Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Marianne Stålhane Ja, men förstår du inte att du måste gå i skolan. Varför måste man gå i skolan? För att lära sig saker och ting förstås. Vad då för

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt

Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Höstterminen -07 Kursansvarig Inger Brännström Johansson Annika Ehn-Magnusson 1 Inledning

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild VD? VILKET SÄTT? HNDEN Skapande arbete Teknik & Material Kreativitet Egna idéer Drivkraft npassning Bildkomposition FNTSIN HUR? Kommunikation Reflektion

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Av Bodil Nilsson och Lillemor Sterner. Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping.

Av Bodil Nilsson och Lillemor Sterner. Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping. 1 DIDAKTISKA KOMMENTARER TILL TEMAN FÖR FÖRSKOLAN. Av och Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping. De didaktiska kommentarerna är finansierade av NTA Produktion och Service ekonomisk förening,

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson. Lärande medarbetarsamtal

Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson. Lärande medarbetarsamtal Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal Hans-Åke Scherp, Gun-Britt Scherp, Per-Olov Johnsson, Eva Jönsson Lärande medarbetarsamtal ISBN 91-7063-001-1 Författarna

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet

Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet - elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011 StefanTörnblom 1 - Innehållsförteckning HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET 1 - ELEVENS

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Handledare: Anders Lundberg 2014-04-17 1 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att visa på hur det går att

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer