Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Ansvarig rektor: Jens Berisson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Beskrivning av verksamheten 2. Året i verksamheten 3. Systematiskt kvalitetsarbete 4. Normer och värden 5. Kunskaper 6. Ansvar och inflytande 7. Hem 8. Övergång och samverkan 9. Omvärlden 10. Bedömning och betyg 11. Rektors slutord 12.Förbättringsåtgärder för läsåret 2

3 1. Beskrivning av verksamheten Svartå skola är en liten skola med 29 elever i år F-5. I förskoleklassen går under läsåret 7 elever. Förskoleklassens verksamhet bedrivs i fritidshemmet Björkens lokaler. Två pedagoger undervisar eleverna växelvis beroende på arbetstider. En av pedagogerna har huvudansvaret för planering m.m. Grundfakta /2012 vt ht vt Antal elever i förskoleklassen Antal grupper Antal årsarbetare Andel personal m. ped. högskoleutbildning (%) 50% 50% 50% 2. Året i verksamheten Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret Fokus inom förskoleklassen har legat på det sociala samspelet mellan elev elev, elev vuxen. Då vi har en liten barngrupp umgås eleverna närmre varandra än elever i en större barngrupp vilket gör att relationerna mellan eleverna blir mer syskonlika. Detta i sin tur medför en del tjafs och gnabb som tär på relationerna. När sådana situationer uppstår kan eleverna i fråga oftast inte söka sig till en ny kompis då gruppen inte består av fler elever. Undervisningen i förskoleklassen utgår från materialet Mamma Mu språk och mattelekar. Där får eleverna dagligen se, uppleva och lära sig matematik och svenska. Förutom detta material vävs även andra material och ämnen in. En gång i veckan är förskoleklassen ute i skogen med en pedagog. Här får eleverna se och lära sig om natur och djur samt mycket social träning på hur man agerar mot varandra i olika situationer. En gång i veckan har eleverna idrott tillsammans med elever i år 1 och 2. Under vårterminen skolar vi in förskoleklassens elever i skolan genom besök, teman och annat arbete för att de till hösten ska känna sig trygga i skolans miljö. 3. Systematiskt kvalitetsarbete 3

4 För att få kvalitet krävs att det finns tid att tillsammans inom arbetslaget, främst, planera och utvärdera verksamheten. Tyvärr saknar vi denna tid, vilket gör att kvalitetsarbetet blir lidande. I bästa fall har vi under året haft ca 1h gemensam planering tillsammans. Denna timme ska rymma fritidshemmets och förskoleklassens planering plus kvalitetsarbete. Det är inte heller säkert att vi varje vecka har haft tillgång till denna timme pga. vikariebrist eller annat. Detta är ett påtalat problem, men i och med den hårda budgeten skapas inga möjligheter att ge oss mer tid. Dock blir kraven och pressen på oss pedagoger större och större. Årets kvalitetsredovisning Årets, liksom föregående års, kvalitetsarbete är under kritik. Som tur är har vi en bra grund att stå på i förskoleklassen, men det är svårt att vidareutveckla kvalitet och skapa nya möjligheter för elevernas utbildning då vi varken får fortbildning eller tid till att säkerställa kvaliteten. 4

5 4. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Disciplinära åtgärder 2012/2013 Disciplinära åtgärder Omfattning flickor pojkar totalt Utvisning ur undervisningslokal Kvarsittning Utredning Skriftlig varning Tillfällig omplacering Tillfällig placering vid annan skolenhet Omhändertagande av föremål Åtgärder mot kränkande behandling Antal åtgärder mot kränkande behandling 2012/2013 Omfattning flickor pojkar totalt Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Då fokus ligger på den sociala utvecklingen pratar vi mycket om hur man ska vara som person och hur det påverkar inte bara den egna personen utan även vår omgivning när man kränker, är elak eller dum. Dessa samtal vägs upp med händelser ur det dagliga livet samt övningar. Då vi under året inte har haft någon allvarlig incident gällande kränkande behandling eller disciplinära åtgärder anser vi att vårt arbete med normer och värden är tillräckligt, men det kan självklart alltid vidareutvecklas, förbättras och ändras. 5

6 ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Inför kommande läsår bör vi inkludera mer arbete med vår nya Likabehandlingsplan. Detta för att så tidigt som möjligt tydliggöra för eleverna vad som är ett ok förhållningssätt till sin omgivning. 6

7 5. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Överlag har eleverna blommat ut efter jullovet. De får en massa verktyg under höstterminen samtidigt som den personliga utvecklingen fortgår och under vårterminen kan vi ta del av denna utveckling på ett mycket positivt sätt. Eleverna har inte bara fått kunskaper utan de har även en större glöd för att lära sig en massa nytt. De har gått från att vara barn i barngrupp till att bli elever i skolan. För att gynna denna utveckling fortsatt får eleverna i förskoleklassen besöka/vara med eleverna i skolan för att få en positiv övergång från förskoleklassens lokaler och arbetssätt till skolan och dess miljö. Under det gångna läsåret valde vi att arbeta med förskoleklassen enbart i fritidshemmets lokaler till skillnad från föregående år då eleverna i förskolaklass varit en del av en år F-2 med ett litet arbetsrum i anslutning till ett klassrum. Vi kände att dessa elever behövde mer utrymme samt mer fri lek vilket inte kan erbjudas på samma sätt inom skolans väggar. Detta beslut är vi mycket nöjda med. Eleverna har lättare kunnat leka till sig kunskap samt att vi lättare kunnat ta till vara på spontana utvecklingstillfällen, förutom den uppenbara undervisningen, då vi inte har andra årskullar att ta hänsyn till. Det har även varit lättare att kunna ge alla elever individuell undervisning då vi har haft större utrymmen och man kan gå ifrån och sitta enskilt med elever som behöver extra stöd eller annan hjälp. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Då vi är två pedagoger som arbetar med förskoleklassen, men i stort sett saknar gemensam planering skulle en plan där hela läsårets arbete är uppstrukturerat skapas. På så sätt kan man lättare se vad vi ska jobba med, hur och varför. För övrigt fungerar arbetet bra. Praktiska ämnen varvas med teoretiska ämnen samtidigt som eleverna ges möjligheter att utveckla den egna förmågan, inom många områden, via lekens värld. 7

8 6. Ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Den huvudsakliga planeringen står vi pedagoger för, men genom att vara spontana samt genom att snappa upp elevernas tankar, idéer och intressen ger vi eleverna möjligheter att påverka sin utbildning. På idrotten har eleverna (ett par åt gången) fått planerat egna lektioner och under utetimmarna varvas teori med elevernas intressen och önskemål. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Även om eleverna är med och styr i undervisningen behöver vi bli bättre på att låta dem har större inflytande på vad undervisningen ska handla om. Det är lättare på tex. idrotten och utetimmarna där en del av undervisningen är spontan (prata om spindlar bara för en spindel dyker upp eller låta eleverna välja en lek). Dock är det svårt att låta dem styra den teoretiska undervisningen där man själv har en ganska strukturerad tanke för att eleverna ska få med sig så mycket bagage som möjligt. 8

9 7. Hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande Klagomål 2012/2013 Antal klagomäl vt ht totalt Först och främst har vi så pass få elever i förskoleklassen att det är lätt att ha en nära relation samt en öppen dialog med våra vårdnadshavare. Detta i sin tur med att våra dörrar alltid står öppna för besök samt att vi träffar föräldrarna vid hämtning och lämning i stort sett dagligen gör att vårdnadshavarana har stora möjligheter att påverka sina barns utveckling och lärande. Vi är tacksamma för tips och idéer och tycker oss ge så mycket information som möjligt om vad vi gör i förskoleklassen (bland annat genom veckobrev) att vi spelar bollen mot vårdnadshavarna. Om de spelar bollen tillbaka är en annan historia. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Vi måste få vårdnadshavarana att bättre inse att deras erfarenheter, tips och idéer är värdefulla för oss. Det handlar inte om att de ska styra vår undervisning utan snarare om att få en annan syn på saker och ting. Kanske ska vi bjuda in föräldrarna mer?! 9

10 8. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive varsamhet. Under vårterminen bjuder vi in blivande förskoleklass elever till förskoleklassen på inskolning. Detta sker vid ett flertal tillfällen och de blivande eleverna får tillsammans med förskoleklassens elever utföra lättare övningar samt känna på lokaler och pedagoger. Eleverna i förskoleklass får under vårterminen (samt vid ett flertal andra tillfällen under årets gång) besöka skolan och den blivande klassen för att skolas in i skolas miljöer. Båda dessa inskolningarna genomförs för att eleverna ska känna sig trygga i sina nya miljöer och det har varit uppskattat både av eleverna och deras vårdnadshavare. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Bättre kommunikation och planering med förskola och skola. 10

11 9. Omvärlden Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Vi tar alla tillfällen i akt att besöka de kulturutbud som erbjuds oss. Dock är transport ofta ett bekymmer då vi inte har resurser att beställa buss samt att personalen inte räcker till (utan att jobba extra) för att köra eleverna i bil. Samtal om olika yrken är vanligt förekommande. Vi pratar om vad föräldrarna jobbar med, vad eleverna vill arbeta med när de blir stora, vad eleverna behöver för kunskaper för att kunna arbeta med sitt drömyrke osv. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Vi skulle kunna bjuda in föräldrar, samt representanter för olika föreningsliv, att samtala om arbete och olika typer av sporter/aktiviteter. Vi skulle behöva mer resurser för att kunna ta oss till olika kulturutbud m.m. 11

12 10. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som vinns för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnes specifika kunskapskrav för olika betyg Elever upplever inte förskoleklassens arbete som kravfyllt på samma sätt som elever i skolan gör. Detta trots att vi har vissa krav. Vårt arbete bygger mycket på lek och samtal, vilket gör att eleverna får kunskaper och erfarenheter även när de tycker och tror att det bara är på skoj. Vi pratar om vad det är som vi har lärt oss för dagen eller innebörden av en aktivitet/händelse och på så sätt får eleverna upp ögonen för vad de har snappat upp och att vi faktiskt lär oss genom alla möjliga aktiviteter. Som tidigare nämnt händer det massor med elever i förskoleklassen under vårterminen. De får upp ögonen för vad de har lärt sig och får en ny iver att lära sig mer och mer. Detta tillsammans med vårt kravlösa lärande gör att vi har en god kunskapsnivå bland våra elever. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Fortbildning inom aktuella ämnen bör säkerställa en bättre kvalitet. Mer tid till planering och förberedelser. 12

13 11. Rektors slutord Svartå skolas F-klass har under året hållit en hög kvalitet och eleverna kommer väl förberedda till skolan. Jag hoppas och tror att pedagogerna i F-klass kommer fortsatt utveckla och leda utvecklingen framåt. För att få en bättre kvalitet behövs IT-kommunikationen uppgraderas. Det behöver finnas en pedagog till för att kunna få till en väl fungerande verksamhet. Det skulle medföra att samarbetet mot skolan skulle kunna utvecklas ännu mer och få till en högre kvalitet för eleverna. 12. Förbättringsåtgärder för läsåret 2013/2014 Inför kommande läsår bör vi inkludera mer arbete med vår nya Likabehandlingsplan. Detta för att så tidigt som möjligt tydliggöra för eleverna vad som är ett ok förhållningssätt till sin omgivning. Då vi är två pedagoger som arbetar med förskoleklassen, men i stort sett saknar gemensam planering skulle en plan där hela läsårets arbete är uppstrukturerat skapas. På så sätt kan man lättare se vad vi ska jobba med, hur och varför. För övrigt fungerar arbetet bra. Praktiska ämnen varvas med teoretiska ämnen samtidigt som eleverna ges möjligheter att utveckla den egna förmågan, inom många områden, via lekens värld. Även om eleverna är med och styr i undervisningen behöver vi bli bättre på att låta dem har större inflytande på vad undervisningen ska handla om. Det är lättare på tex. idrotten och utetimmarna där en del av undervisningen är spontan (prata om spindlar bara för en spindel dyker upp eller låta eleverna välja en lek). Dock är det svårt att låta dem styra den teoretiska undervisningen där man själv har en ganska strukturerad tanke för att eleverna ska få med sig så mycket bagage som möjligt. Vi måste få vårdnadshavarana att bättre inse att deras erfarenheter, tips och idéer är värdefulla för oss. Det handlar inte om att de ska styra vår undervisning utan snarare om att få en annan syn på saker och ting. Kanske ska vi bjuda in föräldrarna mer?! Bättre kommunikation och planering med förskola och skola. Vi skulle kunna bjuda in föräldrar, samt representanter för olika föreningsliv, att samtala om arbete och olika typer av sporter/aktiviteter. Vi skulle behöva mer resurser för att kunna ta oss till olika kulturutbud m.m. Fortbildning inom aktuella ämnen bör säkerställa en bättre kvalitet. Mer tid till planering och förberedelser. 13