Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt"

Transkript

1 Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Höstterminen -07 Kursansvarig Inger Brännström Johansson Annika Ehn-Magnusson 1

2 Inledning Mitt problem är att jag i princip aldrig erbjuder regelbundna tillfällen för mina elever att vara delaktiga i att bestämma innehåll eller att reflektera över sitt lärande. Eller jag tycker att de tillfällen jag har inte blir riktigt bra. Precis när vi avslutat ett arbetsområde får eleverna skriva i sina loggböcker om hur de tycker att det gått för dem och vad de kan göra bättre till nästa gång men det är inte mer än så. Trots att vi tränat en del på detta blir reflektionerna mycket ytliga och innehållslösa. Efter att ha läst kurslitteraturen samt Leif Strandbergs bok Vygotskij i praktiken fick jag lite nya idéer. Två av mina klasser har under en period läst samhällsekonomi. Undervisningen har till största delen varit katederledd men de har också fått längre uppgifter som de tagit med sig hem eller arbetat med i grupp. Majoriteten av klasserna har tyckt att detta har varit ett mycket spännande område eftersom det verkligen är på riktigt. Målet för ämnesområdet var att alla skulle kunna läsa en ekonomisk artikel eller se på A-ekonomi och förstå vad det hela handlar om. Klasserna valde sedan att utvärdera i form av ett hemprov. De fick tre dagsaktuella artiklar med tre större frågor kring. Alla elever fick två dygn att arbeta hemma med provet. Alla hjälpmedel var godkända och jag underströk hur glad jag skulle bli om någon mailade artikelförfattarna eller ringde Anders Borg! Jag hade först tänkt att min studie skulle handla om hur jag, tillsammans med eleverna efter baskursen skulle reflektera kring lärandet. Eleverna skulle under detta samtal vara med och bidra med sina frågor och funderingar till fördjupningsdelen. Nu gick det inte som jag tänkt vilket gjorde att min studie tog en annan inriktning än den jag första planerat. Jag redovisar nu studie 1 och studie 2. Studie 1 1. När hela arbetsområdet var klart och alla elever hade lämnat in sina hemprov samlade jag eleverna i grupper om ca 10 st i ett reflekterande samtal. Det innebar fem gruppsamtal. Jag ställde fem frågor till eleverna: a. Hur gjorde du för att hitta information och fördjupa din kunskap? 2

3 b. Varför tror du att hemprovet gav så bra resultat för hela klassen? c. Vilka nya frågor väcker samhällsekonomi hos dig idag? d. Hur ser du på frågan att vi lärare alltid avslutar ett avsnitt just när alla verkligen har kommit in i arbetet och lärt sig något nytt? e. Hur vet du att du lärt dig något? Den sista frågan lade jag ut som en skriftlig uppgift i klassrummet. Tanken var att jag skulle sammanställa svaren och se om jag kunde se några mönster. När jag sedan sett mönster i elevernas svar skulle jag presentera resultatet för klasserna och efter det föra en diskussion med eleverna. Förhoppningen var att vi tillsammans, med våra olika erfarenheter, kunskaper och synvinklar på samhällsekonomin, skulle hitta några riktigt bra fördjupningar. Min ursprungliga plan för detta projekt var alltså att eleverna, efter att vi arbetat med ekonomi i sex veckor, skulle bli medskapare av fortsättningen. Tanken var att de först när de kunde grunderna i ekonomi egentligen skulle kunna vara med och skapa fortsättningen med ett gott underlag och ett stort intresse. Det visade sig i de gruppsamtal jag hade med samtliga 44 elever att majoriteten inte alls var intresserade av att vara med i en medskapande process precis där jag tyckte att det skulle passa. Nej de ansåg att om de skulle vara med och medskapa så ville de vara med tidigare i processen när de var mitt i någonting. Då fanns alla frågor och intresset. När grundkursen var slut vill man inte fortsätta mer. Studie 2 Jag fick helt enkelt ta ut en ny riktning på projektarbetet. Jag kände någonstans att eleverna och jag hade olika syn på vad medskapande egentligen är. Jag såg det i första hand som att vara delaktig i klassrummets kollektiva lärande. Sex nya frågor ställdes denna gång i enskilda samtal med en förståelsekarteliknande metod. Jag ville borra mig ner i elevernas tänkande kring ordet medskapare. 1. Vad är det att vara medskapare? 2. Hur kan du vara del av ditt lärande? 3. Vad får du vara med och bestämma? 3

4 4. Hur påverkar det din lust att lära? 5. När vill du medskapa? Och hur skulle det kunna se ut? Litteratur Jag var ute efter att hitta sätt att arbeta mer elevaktivt. Att lära eleverna arbeta med de frågor som de tillsammans med mig hade ställt. Varför elevaktiva arbetssätt? Scherp ger en bra sammanfattning: En demokratifråga d v s att man ska ha makt över det egna lärandet. Bidrar till att öka elevernas inre motivation att lära. Bidrar till att den lärande tar ett större eget ansvar för lärandet. Leder till mer integrerade och fördjupande kunskaper genom tillämpning av mer utvecklad inlärningsteori. Bidrar i högre grad än andra arbetssätt till att utveckla egenskaper som initiativförmåga, ansvarstagande, kreativitet, samarbetsförmåga vilka bedöms vara särskilt viktiga för att utveckla vårt framtida samhälle. Dagens ungdomsgeneration ställer högre krav på att deras skoltillvaro ska kännas meningsfull och inte vara något som man ska igenom för att få det bra om år. Om man i högre grad knyter an till de frågor som de har ökar sannolikheten för att deras skoltillvaro blir meningsskapande. Förbereder för det livslånga och livsvida lärandet. 1 Jag fastnade också direkt vid en fråga som Scherp, i en diskussion kring elevaktiva arbetssätt, citerar ur en studie av traditionellt undervisningsmönster (Scardamalia och Bereiter 1989). Arbetsuppgifter i skolan syftar till att utveckla förståelse. Men dess utformning, såsom de tar sig uttryck, visar på dess ytliga karaktär. Det explicita målet är att fullborda en uppgift att avsluta en läs-eller en skrivuppgift, att vara upptagen av en aktivitet, att lämna in en rapport, att svara på frågor osv. Den inlärningsteori som gestaltas genom denna ytstruktur är att det räcker att vara sysselsatt med en aktivitet eller en övning för att fördjupa sin kunskap. ( ) Om man ska kunna komma vidare med frågor som Men hur gjorde du för att fördjupa din kunskap? Vad har du lärt dig som du inte kunde förut? krävs att man förhåller sig till uppgifterna på ett annat sätt. 2 För att förhålla mig på ett annat sätt ställde jag för mig helt nya frågor till eleverna. 1 H-Å Scherp och G-B Scherp, Lärande och skolutveckling, Karlstad universitet, 2007, sid 38 2 Ibdn. sid.29 4

5 Mitt val av frågor till eleverna bottnade också i att jag efter att ha läst Strandbergs bok fick det bekräftat att man för att kunna vara medskapare i en lärprocess måste ha tillgång till hjälpmedel. Strandberg återkommer ständigt till detta i sin bok Vygotskij i praktiken. Barnen måste förstå att tänkande är en aktivitet som nyttjar hjälpmedel. Barnen måste lära sig att hjälpmedel finns, hur de nyttjas och att de skall nyttja dem. 3 Hur gjorde mina elever för att fördjupa sig? Jag var intresserad av hur eleverna genom att kunna tänker kring viljan att fördjupa sig. Vilka nya frågor väcks? 4 Jag var också med tanke på Vygostkijs fusklappar 5 intresserad av varför resultatet blev så bra. När min studie tar en ny vändning, en djupdykning i ordet medskapare, blir mina val för resten av genomförandet fokuserade kring ordet dialog. Det är som jag ser det grundläggande för medskapande i alla former. De tre böcker som jag haft som kurslitteratur och underlag visar sig då var exemplariska som kunskapskälla. Vygotskijs ledord är aktivitet, interaktion och delaktighet. Om man skulle vara tvungen att sammanfatta dessa ord i ett skulle det nog bli medskapande. Vygotskij ser just dialogen som ett sätt att förverkliga dessa ledord. det mänskliga dialogiska mötet är en sällsam fruktbar kraftkälla, att meningsfulla interaktioner är grunden till allt lärande och att assymetriska, men jämlika, relationer kan skapa utvecklingszoner 6 De tillfällen när elev och lärare lyssnar och talar med varandra, bidrar och tar emot den andres bidrag, inspirerar och låter sig inspireras är pedagogiska guldstunder 7 Lärande är ett samarbete mellan barn och den vuxne. Läraren är utmanare och deltagare. De nya vetenskapliga begreppen öppnar ett nytt rum där eleven får flytta in sina föreställningar i. 8 Knud Illeris arbetar också med medskapande även om han inte använder den termen. Illeris ser precis som Vygotskij att lärande är två processer; en yttre 3 Leif Strandberg, Vygotskij i praktiken,norstedts Akademiska förlag,2006 s.92 4 Hans-Åke Scherp, Erfarenhetslärandespiralen 5 Leif Strandberg, Vygotskij i praktiken, Nordtedts Akademiska förlag, 2006 s Ibdn s.54 7 Ibdn s.70 8 Ibdn s.153 5

6 intreaktionsprocess (som innebar någon typ av interaktion med omvärlden) och en inre psykologisk (där man införlivar de nya kunskaperna och färdigheterna med det man redan kan). De tre dimensionerna av lärandet Det Kognitiva- själva tänkandet, strävan att lära sig, skapa mening, att bygga på med kunskap och färdigheter, Den Emotionella dimensionen- viljan och motivationen att lära, själva drivkraften. Här måste det råda en inbjudande miljö, ett respektfullt bemötande och stöd i läroprocesseen. Den sociala dimensionen- lärande innebär samspel med andra. Det är dialog och lärande möten. 9. Osäkerhet,nyfikenhet eller otillfredställda behov hör till det som får oss att söka ny kunskap, skaffa oss större förståelse eller tillägna oss nya färdigheter för att återskapa balansen. 10 Scherp har en utmärkt metafor för eleverslärmiljö, en näringskedja 11. Utifrån empirin, lärares och skolledares föreställningar om hur man på bästa sättet bidrar till elevers lärande skulle stjälken dvs. lärprocessen vara uppbyggd av utmanande möten mellan elever sinsemellan och med läraren, där man som elev känner sig sedd av en lärare som är lyhörd och intresserad av hur eleven tänker som grund för det utmanande mötet. Dialogen och elevens medskapande i en meningsskapande process där inifrånmotivationen för lärande dominerar, nämns på olika sätt som utmärkande för en lärmiljö som i hög grad bidrar till förverkligandet av skolans uppdrag. 12 Diskussion Jag återvänder till min första studie. Hur gjorde eleverna för att hitta information och fördjupa sin kunskap? Helt plötsligt ser jag att denna undersökning, som jag i och för sig tyckte var intressant men inte så givande i mitt projektarbetet, var ytterst relevant. Majoriteten av eleverna hittar information och fördjupar sin kunskap genom att samtala med mamma, pappa, grannar eller morfar. De tittar i läroboken och arbetar med Internet. De förstod helt enkelt att tänkandet är en aktivitet som kräver hjälpmedel. När man för en dialog med t ex morfar blir 9 Ibdn samt anteckningar från Ingers sammanfattning av Illeris 7/ Knud Illeris, Lärande Studentlitteratur2006, s H-Å Scherp och G-B Scherp, Lärande och skolutveckling, Karlstads universitet, 2007:3, s Ibdns.266 6

7 samtalet en fruktbar kraftkälla, interaktionen är helt enkelt lärande de lära sig saker som de inte kunde förut. De berättade också att de om de tänkte efter såg de vanliga prov som helt sjuka.- Där sitter vi inlåsta och ska försöka komma ihåg saker. Hemprov är bättre då har alla samma chans, de är inte bara de med bra minne som lyckas. Hjälpmedlen gör eleverna till medskapare i deras inlärningsprocess. Om man ska vara medskapare i sin individuella utveckling måste man få använda allting som finns omkring, samt föra samtal med alla dem som vet. När eleverna reflekterade kring varför det gick så bra för dem med ett hemprov var det framförallt lugnet kring hemprovet som de flesta uppskattade. Lugn att leta information, tid att tänka. Ingen stress kring att glömma detaljer. - Det var bara att slå upp det ord man saknade i läroboken, tiden kunde man ge åt funderingar istället för detaljer. Man slapp hjärnsläppet/behöver inte glömma bort alltonödigt/komman inte ihåg detaljerna kunde man bara titta i böckerna/man kan tänka över frågorna mer inte memorera detaljerna. Om eleverna får vara med och bestämma på vilket sätt de vill utvärdera/fördjupa sin kunskap väljer det att göra det hemma i en naturlig miljö. (42 av 44 elever ville göra hemprovet igen. De 2/44 som inte ville göra hemprov igen tyckte att man blev trött av hemprov för att man jobbar mer, och ville inte göra om det därför!!) Vygotskij pratar mycket om olika rum för olika typer av lärande. Rummet för enskilt tankearbete finns troligen utanför klassrummet: i biblioteket, i hemmet eller annan lokal som eleven finner lämplig. 13 Eleverna behöver enligt egen utsago en skön miljö när de arbetar någon tyckte också att det var skönt att man kunde göra andra saker när man satt och skrev, se på TV t ex. Eleverna hade inte många nya frågor att komma med. Arbetsområdet hade inte, när det var avslutat, väckt nya spännande frågor. Några enstaka idéer om att fortsätta arbeta med aktier fanns. Med övertygande tydlighet framkom (både i studie 1 och 2) att eleverna inte var intresserade av att formulera nya frågor efter baskursen. 13 Lief Strandberg, Vygotskij i praktiken, Norstedts Akademiska förlag, 2006,s.40 7

8 Frågorna skulle man få ställa mitt i när man var som mest intresserad. - När man var inne i arbetsområdet hade jag fler frågor. Nu har jag glömt frågorna. Själv är jag en exakt beskrivning av de lärare som Scherp pratar om i lärande och skolutveckling när det gäller elevaktiva arbetssätt. En grundföreställning bland lärare tycks således vara att man inte kan tillgodogöra sig sig baskunskaper inom olika ämnen genom elevaktiva arbetssätt utan dessa baskunskaper ses i hög grad som en förutsättning för elevaktiva arbetssätt. 14 Jag brukar alltså inte använda elevaktiva arbetssätt under själva baskurserna. Eleverna håller med Hans-Åke och tycker att det är precis just här mitt i baskunskaperna som de vill vara med och ställa egna frågor och arbeta med dem! Frågan hur eleverna vet att de lärt sig något är mycket spännande. Ett av de vanligaste svaren var att de vet att de lärt sig något eftersom de vid olika sammanhang kan använda sig av sin kunskap. En aktiv handling. Enligt Illeris sker lärande på tre plan: 1. Man skaffar sig kunskaper och kvalifikationer 2. Man inbegriper känslorna och genomgår en personlig utveckling 3. Man samspelar med omgivningen och interagerar i ett socialt sammanhang Mina elever visade i de enskilda samtalen att en dialog med läraren skulle kunna innehålla alla tre dimensioner. Själv upplever jag att det är precis de tre planen som eleverna vill ha och det som de menar med medskapande. Jag vet att jag lärt mig något eftersom jag vid olika sammanhang kan använda mig av min kunskap (7 elever sa så) Om man pratar om det efteråt, att skolan lärt en något som man vet så bra att man kan fortsätta prata om det, även med sina egna åsikter inblandade. (4 st) Jag såg medskapande först som delaktighet och demokrati för kollektivet. När eleverna först svarade på den frågan tänkte de också först på medskapande i stort: Att de kollektivt får vara med och skapa sin arbetsdag. Hur de ska redovisa, vilket 14 H-Å Scherp och G-B Scherp, Lärande och skolutveckling Karlstad universitet, 2007:3, s.179 8

9 arbetssätt som vi ska använda, när vi ska ha prov eller projektarbeten. När frågan blev mer konkret; - Hur kan du vara del av ditt eget lärande? fick jag andra svar. Eleverna har lärt mig att det också är att kunna påverka sin högst privata inlärning. I en dialog med läraren. Få utmanande uppgifter, skapa lite obalans så att de utvecklas. Få svar på egna frågor som leder till nya funderingar. Eleverna vill ha med mig i sitt skapande av kunskap. De är inte speciellt intresserade av de stora generella. De vill påverka i sitt eget personliga kunskapsuniversum Detta upplever jag vara en av Scherps käpphästar. Om man intresserar sig för elevernas frågor, föreställningar och livsvärld ökar sannolikheten för att de intresserar sig för skolans värld 15. I mina intervjuer fick jag följande svar så mycket väl stämmer överens med detta. Om man får lära sig mer på just det man själv är intresserad av, ens egna frågor kommer det att gå mycket bättre. Jag skulle lära mig massor om jag fick arbeta i smågrupper med en lärare. Kan man mycket pratar man mer om det och då lär man sig ännu mer. Ex. ekonomi, det pratar vi mycket om hemma. Eleverna ville också medskapa tillsammans med andra elever i typ föreningar eller diskussionsgrupper Strandberg beskriver också detta men är mer inne på den assymetriska dialogen, Läraren har många gånger en exklusiv roll att vara den som vet mer än eleverna. Läraren vet dessutom hur olika lärmoment hänger samman med fortsatt utveckling i respektive ämne och hur de kan vara relaterade till andra lärmoment och ämnen. Vid olika tillfällen erbjuds eleven det exklusiva tillfället att tillsammans med sin lärare få föra en dialog kring de läraktiviteter som hon eller han är engagerad i. 16 Detta stämmer väl överens med mina elever. På frågan hur de kan vara en del av sitt lärande svarade en flicka att Prata med läraren typ personlig coaching oftare med utvärderingsfrågorna som bas. Om jag nu sammanfattningsvis ska ta fram det jag lärt mig under denna studie så är det att jag måste vårda tulpanen. Min växt (i Scherps näringskedjan som metafor förelevers lärmiljö) är lite torr och tilltufsad men jag har idéer för återhämtning. Hemprov är ett mycket lyckat arbetssätt. Jag gör det ofta men har aldrig reflekterat tillsammans med eleverna över varför det fungerar så bra. De använder sig av alla 15 Ibdn. S Lief Starandberg, Vygotskij i praktiken, Nordsteds Akademiska förlag,2006, s. 39 9

10 möjliga redskap i sitt lärande. De frågar mammor, grannar och banktjänstemän. De letar på nätet och använder anteckningarna från lektionerna. Om elever ska kunna vara aktiva medskapare måste de få tillgång till världen! De kan arbeta i lugn och ro och lägga tid på funderingar istället för detaljer. De vet att de har lärt sig något eftersom de märker att de kan använda sin kunskap i olika sammanhang. Eleverna vill vara medskapare just här nu, precis när de bra frågorna dyker upp och inte precis där jag tycker att det passar bäst. Detta ska jag bli mer lyhörd på. Jag ska pröva att ha mindre seminarier så där bara mitt i för att medskapa tillsammans med eleverna. Att medskapande är ett omfattande begrepp har blivit tydligt. Dels handlar det om stora generella frågor som hur de ska arbeta, när utvärderingen ska ske och hur den ska se ut MEN det handlar också om att i en dialog med läraren komma vidare i sin egen utveckling. Få svar på hur man ska komma vidare, svar på sina frågor och tillsammans knäcka nya fräsiga frågor. Idag har vi handledning i skolan men det är en allmän handledning jag som mentor har kanske en gång i månaden. Eleverna i min undersökning var mycket tydliga med att de ville ha sittningar med läraren i det ämnesområde de höll på att arbeta med så att man skulle kunna gå ner på djupet. Det har jag inte rent tidmässigt klurat ut hur jag ska lösa än. 10

11 Bilaga 1 a. Hur gjorde du för att hitta information och fördjupa din kunskap? Prata med mamma eller pappa* Morfar 1 1 Prata med syskon Prata med klasskompisar Titta i läroboken Använde lektionsanteckningarna Ringde en bank 1 1 Pratade med en bekant till familjen Internet Annan bok typ uppslagsbok * Många elever, hälften, upplevde att föräldrarna inte kunde så mycket. b. Varför tror du att hemprov gav så bra resultat för hela klassen? (Detta vet jag inte just nu men hemprov brukar bli bättre) Ingen stress under provet 20 I skolan blir det stressigt när alla lämnar in 1 Man kunde ta hjälp/fråga alla/leta fakta överallt Det gör att man blir lugn 25 Man fick tid till att klura 9 Det kände som om man hade mycket tid Man slapp hjärnsläppet/behöver inte glömma bort allt onödigt/kom man inte ihåg detaljerna kunde man bara titta i böckerna./ man kan tänka över frågorna mer inte memorera allt 13 Jag kunde jobba när det passade mig bäst 2 Alla hängde med på lektionerna 2 För att jag ansträngde mig mer än vanligt 1 När man ska tänka och formulera sig är det bra att göra det i en skön miljö. 1 Man visar mer vad man kan om man får tid och lugn och ro 1 Ett tydligt provområde lätt att fördjupa sig 1 Läraren berättar bra och ritar bra bilder 2 11

12 Bra att man får bra anteckningar 4 Man hade chans att diskutera med andra och kanske tänka om 2 I skolan nöter man in och kan bara det sedan glömmer man det 1 Man kan göra andra saker medan man sitter och skriver titta på TV tex 1 Man blir trött av hemprov för att man jobbar mer 2 Man hinner läsa igenom provet hur många gånger som helst 1 Alla har samma chans på hemprov det är inte bara de med bra minne 1 Området är lätt 1 c. Vilka nya frågor väcker samhällsekonomi hos dig idag? Guldpris och inflation, Kan Guldpris förlora värde? Varför är guld mer värt än silver? Jag vill veta mycket mer om aktier. Ser ekonomin annorlunda ut i en diktatur? Andra länders ekonomi Hur startar man ett företag? Företagsekonomi Kunna gå djupare tex hur man betalar räkningar Investeringar av olika slag Varför går kronkursen upp och ner? Kan man köpa ett land? d. Hur ser du på frågan att vi lärare alltid avslutar ett avsnitt just när alla verkligen har kommit in i arbetet och lärt sig något nytt? Man glömmer nog mindre om man fördjupar sig mer. Gör en ordentlig fördjupning efteråt Man skulle kunna komma tillbaka till området igen Det skulle vara bättre att göra en återkoppling tidigare När man var inne i arbetsområdet hade jag fler frågor Nu har jag glömt frågorna Ta upp ämnet igen typ inom något annat så att man kan använda sina kunskaper. Ämnet ska knyta an till nästa område så att man får någon nytta av det. Återkomma till ämnet i slutet av terminen Repetition Skolan ska ge basen fördjupa sig får man göra hemma Det är skönt att släppa ett område 5. Hur vet du att du har lärt dig något? 12

13 Gör man hemprov kommer man ihåg bättre 1 Jag kan se ekonominyheterna/nyheterna och förstår 5 Jag vet att jag lärt mig något när jag kan redovisa mina kunskaper utan att tänka 4 Är ämnet kul lär jag mig lättare 2 Jag vet att jag har lärt mig något eftersom jag vid olika sammanhang/ i vardagen kan använda mig av min kunskap 7 Jag kan fördjupa mig längre i vissa områden eftersom jag har grundkunskapen 1 När jag kan förstå när andra pratar (om ekonomi) och jag själv också kan prata 5 Om någon frågar mig så kan jag svara 4 Jag vet att jag har lärt mig något när jag efter förhör tänker på ämnet i vardagliga sammanhang. 1 Jag märker ofta att de saker som jag lär mig är otroligt användbara i vardagliga sammanhang då jag faktiskt ofta får användning av kunskapen strax inpå. 1 Om jag läser något helt annat och kommer på typ Men det där är ju typ som det där! 1 Man känner sig säker om man ska ha prov på det 1 Om man höjt sina betyg/får bra resultat på provet 10 När man får en aha upplevelse 2 Om man pratar om det efteråt, att skolan lärt en något som man vet så bra att man kan fortsätta prata om det, även med sina egna åsikter inblandade 4 Om man pluggar, väntar 2 dagar och sedan kan man det fortfarande 6 Jag lär mig bätte om jag vet att det är användbart 1 När man kan berätta om det 2 Magkänsla Man känner liksom när man kan det 4 Bara för att man kan det på provet så betyder det inte at man kan det sen 1 13

14 14

15 Bilaga 2 Fyra elever intervjuades 2 flickor och två pojkar. Samtliga hade varit delaktiga i gruppsamtalen. Jag valde själv ut eleverna som skulle deltaga. (Alla fyra betygsnivåer) 1. (E ) Att vara med och skapa något i skolan. Hur vi arbetar och vad vi arbetar med. Det är svårt för alla vill inte vara med, man vill att läraren ska leda. (L) Personer som hjälper till att skapa, bestämma över olika saker i skolan. På lektionerna, hur man ska undvika mobbing, hur man ska arbeta. (O) Planera med/tillsammans med läraren. (F) Vara delaktig i planeringen, vad man ska göra på timmarna. 2. (E)Genom att prata med läraren. Det bästa skulle vara enskilda samtal. Där skulle man kunna ställa frågor man har, om det går för fort. (L) Att kunna påverka på lektionerna ex säga att nu går det för fort, stanna upp ett tag. Det skulle vara roligt om man kunde bilda någon typ av föreningar liksom diskussionsgrupper om viktiga frågor där man kan fördjupa sig. Egentligen ska bara elever finnas med i dessa grupper då kan man prata och undra lite mer öppet. Ibland kan läraren vara med. Man ska ha utvärderingar ofta gärna en gång i månaden. Ex Hur har du jobbat, Hur kan du förbättra dig? Prata med läraren- typ personlig coaching oftare med utvärderingsfrågorna som bas. MEA frågorna är så generella det är bättre med enskilda samtal om undervisning. (O) Jobba och hänga med i arbetet. Läraren ska ibland sitta med en grupp på 4-5 elever och de ska få chans att bombardera med frågor. (F) Prata enskilt med läraren om vilket sätt man bäst lär sig.. För mig är det att läraren berättar och skriver stödord/meningar. 3. (E)När det gäller innehållet har jag inget behov av att vara med och bestämma.. Däremot vill jag kunna påverka när saker ska vara inne, hur vi ska arbeta med materialet och hur vi ska redovisa. (L) idag får vi påverka generella saker i skolan inte individuella saker det som är mellan elev-lärare. Där skulle man kunna nå enskilda lösningar. 15

16 Vi påverkar egentligen inte så mycket i skolan. (O) Lärarna ser inte så seriöst på att låta eleverna vara med och bestämma. Jag vill varar med och bestämma tex hur lång tid som vi ska arbeta med ett område, inte innehåll. Idag får vi påverka redovisningssätt och lite arbetssätt. (F) Egentilgen ingenting möjligen lite hur vi ska redovisa. 4. (E)Om man får lära sig mer, på just det man själv är intresserad av ens egna frågor, kommer det att gå mycket bra. (L) Om man får vara med mer och bestämma över sig själv då skulle det bli roligt. (O) Jag skulle lära mig massor om jag fick arbeta i smågrupper med en lärare. Kan man mycket pratar man mer om det och då lära man sig ännu mer (ex. ekonomin där pratade vi mycket hemma). (F) Det skulle gå mycket bättre. 5. (E)Det är svårt att vara med och bestämma i början av terminen. Det är för stort då. (L) Mitt i arbetsområdet. Vilka frågor vill ni arbeta med? Åt vilket håll ska vi arbeta? Det är svårt att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i början av terminen. Gå långsamt framåt, sedan får man stanna upp och medskapa. Läraren ska ha grepp om undervisningen.precis före hemprovet skulle man behöva coaching läraren skulle sitta och besvara frågor. (O) Mitti eller efter 1/3, då vill man vara med och påverka hur man själv vill ha det. Val för sig själv. (F) Ungifär vid halva tiden. När man vet vad det handlar om. Då kan man lite och vet hur man vill gå vidare. Idag är det aldrig så. Arbetsättet vill man vara med och påverka hela tiden. 6. (E)mitt i eller mot slutet av ett arbetsområde är bäst. Då kan man påverka inriktningen och fördjupningar då har man lite alternativ. (F) Man får jobba vidare efter att klassen röstat/diskuterat hur fortsättningen ska se ut. 16

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Anser elever att de är medskapande?

Anser elever att de är medskapande? Anser elever att de är medskapande? Inledning Jag heter och arbetar som lärare i år två på Sunnerstaskolan i Uppsala. Tillsammans med en grupp kollegor i min kommun går jag en kurs i PBS, problembaserad

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-09-07 Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

"Siri och ishavspiraterna"

Siri och ishavspiraterna "Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07

Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Marianne Stålhane Ja, men förstår du inte att du måste gå i skolan. Varför måste man gå i skolan? För att lära sig saker och ting förstås. Vad då för

Läs mer