UTVÄRDERING AV OXLEDSSKKOLANS UTVECKLINGSPLAN

Transkript

1 UTVÄRDERING AV OXLEDSSKKOLANS UTVECKLINGSPLAN Bearbetat av Stina Johansson, kvalitetssamordnare Oxledsskolan. Vt-2017.

2 Inledning och bakgrund Inom ett systematiskt kvalitetsarbete skall skolenheten systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen samt utifrån det planera och utveckla utbildningen. Som ett led i att utveckla Oxledsskolans utbildning för elever formulerades hösten 2014 en övergripande utvecklingsplan. Kartläggning, uppföljning och analys av resultat ledde fram till identifierade utvecklingsområden som i Utvecklingsplanen skrevs fram som mål med kopplade konkretiserade insatser. Insatserna planerades och tidsbestämdes en tidsplan. Tidigare brist och förbättringsområden Oxledsskolan hade goda kunskapsresultat sett till resultat på Nationella Prov, våren 2014 de bästa i Partille kommun. En kartläggning som genomfördes på Oxledsskolan av Partille kommuns skolförvaltning 2010 med uppföljning hösten 2011 visade på behov av tydligare styrning med kopplingar till mål, vision och pedagogisk idé, tydligare informationsflöde samt tydlighet kring samverkansavtal, APT och ansvarsfördelning i organisationen granskades Oxledsskolan av Skolinspektionen i en regelbunden tillsyn. För Oxledsskolans vidkommande redovisades brister inom områdena trygghet och studiero, särskilt stöd samt pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Identifierade utvecklingsområden Utifrån lägesbedömning och prioriteringsanalys identifierades fyra utvecklingsområden: Visioner och mål Pedagogiskt ledarskap Systematiskt kvalitetsarbete Medarbetarskap Utvecklingsarbetets inriktning, syfte och mål De fyra utvecklingsområden som identifierats specificerades i övergripande målsättningar för skolan på kort respektive lång sikt. Fortsättningsvis benämns dessa som målområden. 1. Visioner och mål På lång sikt avsågs att skapa en djupare förståelse för ledning, styrning, visioner och drift av verksamheten samt utveckla och koppla samman dessa delar till en förståelig helhet. På kort sikt var målet att medarbetarna skulle vara väl förtrogna med skolans visioner och mål och att föräldrar skulle känna till dem. 2. Pedagogiskt ledarskap På lång sikt var målet att rektors pedagogiska ledarskap skulle ha en tydlig riktning och en tydlig koppling till det systematiska kvalitetsarbetet som medarbetarna skulle vara väl medvetna om och som föräldrar skulle känna till. På kort sikt var målet att rektors pedagogiska ledarskap såväl som pedagogernas ledarskap bland barn och elever skulle bli tydligt uttalat/kommunicerat och i det vardagliga arbetet ha en synlig konkret och kontinuerlig koppling till skolans visioner och mål.

3 3. Systematiskt kvalitetsarbete På lång sikt var målet att kvalitetsarbetet skulle vara systematiskt strukturerat, väl synligt och involvera hela verksamheten. Kvalitetsarbetet skulle bli tydligt, begripligt och hanterbart och involvera olika grupper inom organisationen. Det skulle finnas ett tydligt utarbetat system mellan nivåer och grupper. På kort sikt var målet att rutiner för kvalitetsarbetet med analyser av kunskapsresultat och andra kvalitetsmätningar samt ett tydligt dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete skulle finnas. 4. Medarbetarskap På lång sikt var målet att Oxledsskolan skulle vara en samarbetande och frisk arbetsplats där personalen lever sin värdegrund och tar ett gemensamt ansvar. På kort sikt var målet att synliggöra befintliga strukturer, roller och arbetsplatskulturer i syfte att kunna påbörja ett förbättringsarbete kring skapandet av en samarbetande och respektfull arbetsplatskultur som omfattar mångfald i enlighet med skolans vision. Genomförande I planen kopplades de tänkta insatserna samt genomförandeprocesserna till en teoretisk grund i en strategisk del. En vetenskaplig grund och hållning skulle ligga till grund för arbetet så som Skollagen föreskriver. Ett antal insatser och ingripanden utgjorde den konkretiserade delen av utvecklingsplanen. Dessa kopplades till förväntade effekter. Insatserna kopplades till en långsiktig tidplan för genomförandet. Insatser och ingripanden Kortfattat uttryckt utgjordes de planerade insatserna av: Genomförande av kvalitetsledningsmöten Skapandet av modell för att visualisera kvalitetsarbetets processer Skapandet av hemsida för förbättringsarbetet Arbete med fortlöpande förbättrad organisering Val och utformning av uppföljnings- och analysverktyg Planerande och genomförande av aktiviteter med koppling till vision Ansvarsfördelning av kvalitetsuppdrag Bygga en möteskultur i linje med vision och mål Kollegialt lärande De effekter som respektive insats förväntades leda till och som skrevs fram i utvecklingsplanen var följande. Kvalitetsledningsmötena förväntades bidra till en ökad förmåga till perspektivtagande samt skapa en djupare förståelse för kopplingar mellan ledning, styrning, visioner och drift hos rektor och samordnare vilket förväntades leda till bättre insatser. Modeller förväntades tydliggöra tänkta strukturer, system för kvalitetsgrupper och ansvarsområden. Kvalitetshemsidan förväntades vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet och utgöra en koppling mellan kvalitetsarbetet och det pedagogiska ledarskapet. Även möjliggöra förståelse för verksamheten och koppla samman olika delar till en helhet. Organiseringsprocesserna förväntades möjliggöra arbete i enlighet med skolans vision.

4 Verktyg för uppföljning och analys förväntades utgöra en förutsättning för uppföljningsarbete. Aktiviteter förväntades skapa förståelse för skolans vision på ett konkret plan i det vardagliga arbetet samt skapa delaktighet och möjlighet till sensemaking i personalgruppen. Ansvarsfördelning förväntades involvera olika grupper i organisationen i ett systematiskt kvalitetsarbete samt möjliggöra en tydlighet och systematik. En förändrad möteskultur förväntades stötta arbetet med att skapa en samarbetande och respektfull arbetsplatskultur. Kollegialt lärande förväntades leda till ökad undervisningskvalitet och högre måluppfyllelse samt stötta arbetet med att skapa en samarbetande och respektfull arbetsplatskultur. Det förväntades även vara en arena för att koppla samman vardagliga situationer med visioner, mål och pedagogiskt ledarskap i klassrummen. Utvärdering Utvecklingsplanens delar skulle följas upp och justeras kontinuerligt i enlighet med ett systematiskt kvalitetsarbete samt i enlighet med de teorier som utgör grund i planen. Detta har skett. Planens fyra målområden och dess kortsiktiga mål var ursprungligen tänkta att utvärderas i enkätundersökning i slutet av Då planen sträcktes ut och var i fortsatt pågående under hela 2015 samt våren 2016 beslöt vi inom verksamheten att skjuta fram utvärderingen till augusti Den genomfördes då som en processutvärdering med skolans pedagogiska personal och leddes av kvalitetssamordnaren. Personalen arbetade i grupper om 5-8 medarbetare inom sina respektive yrkeskategorier. Det skapade 2 grupper av grundskollärare, två grupper av fritidshemslärare samt en grupp med förskoleklasslärare. Grupperna arbetade under ledning av kvalitetssamordnaren med frågeställningar och värdering av förutsättningar inom de fyra målområden som ingick i utvecklingsplanen. Se bilaga. Grupperna prioriterade och dokumenterade under processutvärderingens arbetsgång och de dokumenterade svaren samlades in och sammanställdes av kvalitetssamordnaren. Sammanställningen har diskuterats och problematiserats av kvalitetssamordnare och rektor och ligger till grund för den beskrivande text av resultaten som framställs här. När målområdena skulle utvärderas var tanken att eventuell förändring skulle värderas utifrån tre specifika kvalitetsbegrepp som skolan valt att använda i sitt systematiska kvalitetsarbete. Dessa tre interagerande kvalitetsperspektiv är: kvalitet som resultat, kvalitet som process samt dynamisk kvalitet. Även om de tre kvalitetsbegreppen har olika karaktär är kvaliteten i skolans pedagogiska verksamhet beroende av en god balans mellan resultat, process och dynamisk kvalitet. De är ömsesidigt relaterade till varandra. Kvaliteten i en skolas dynamiska kvalitet är avgörande och ligger till grund för kvalitetsutvecklingen i den pedagogiska verksamheten både vad gäller process och resultat. Det beror på att den fokuserar organisationens utvecklingspotential, d.v.s. vad skolan har potential att bli och åstadkomma. Det dynamiska synsättet innebär att fokusera på vilka förändringsprocesser som successivt och kontinuerligt leder till allt högre kvalitet i resultat och lärprocesser (Scherp, 2013). Respektive begrepp definieras innan resultatet presenteras. Kvalitet som resultat Utifrån måluppfyllelseperspektiv kan kvalitet definieras utifrån hur väl man lyckas nå de mål som lagts fast för verksamheten. Mätsystem där man använder sig av olika kvalitetsindikatorer tillhör detta perspektiv på kvalitet. Det kan handla om kunskaper, om lust att lära och om att barnen ska

5 utvecklas till goda demokratiskt fostrade samhällsmedborgare. Kvalitet ur detta perspektiv kan även mätas med brukarnöjdhet (Scherp, 2013). Kvalitet som process Ett annat sätt att bedöma kvalitet i skolverksamheten är att undersöka i hur hög grad lärmiljön karakteriseras av arbetssätt som utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet kan förväntas förverkliga skolans uppdrag. En pedagogisk verksamhet där barn och pedagoger är medskapare i lärprocessen, arbetar med lärområden som upplevs meningsfulla och tar eget ansvar, är indikatorer på hög kvalitet i kunskapsbildningen. Detta kallas processkvalitet, dvs kvalitet definieras som en egenskap i den pedagogiska processen. Detta mäts t ex i mått av förekomst av arbetssätt som gynnar ett förverkligande av uppdraget med stöd i pedagogisk forskning (Scherp, 2013). Dynamisk kvalitet Ett tredje perspektiv är att definiera en skolas kvalitet utifrån dess utvecklingskapacitet. Den dynamiska kvaliteten och effektiviteten ligger i linje med kraven på systematiskt kvalitetsarbete. Vad som krävs för att få hög dynamisk kvalitet på en skola är beroende på vilken bärande idé man har om skol- och kvalitetsutveckling. Fokus ligger på hur väl skolan lyckas stödja och bidra till medarbetarnas engagemang och utveckling, där en viktig del är att gemensamt analysera och förstå sambandet mellan skolans resultat och de processer som påverkat resultaten på den egna skolan (Scherp, 2013). Utvärderingens resultat Kvalitet som resultat Inom målområdet Visioner och mål Medarbetarna är förtrogna med skolans visioner och mål och föräldrar har fått ta del av vision och målsättningar i föräldraråd och möten. En djupare förståelse för ledning, styrning, visioner och drift samt att få dessa delar sammankopplande till en förståelig helhet har kommit en bit på vägen. Medarbetarna är medvetna om och efterfrågar själva en fördjupad helhetsbild och visar på delaktighet och engagemang i frågorna både på ett visionärt plan och genom den levda värdegrunden. Inom målområdet Systematiskt kvalitetsarbete Rutiner för kvalitetsarbetet med analyser av kunskapsresultat och andra kvalitetsmätningar har etablerats. Teampiloternas arbete med teamplaner är en del av detta, förstelärarnas arbete med kunskapsmål i Ädk ett annat. Speciallärare och specialpedagoger följer upp klassernas kunskapsresultat och dessa diskuteras såväl i arbetslagen som i hela lärarkollegiet samt följs upp på skolnivå. Rektor och kvalitetssamordnare med stöd av utvecklingsgrupp följer upp analyserna och hittar mönster och förbättringsområden. Förvaltningen kallar fortlöpande in rapporter och dessa används som ett stöd i arbetet på enheten. Förbättringsarbetet upplevs som systematiskt och med en tydlig riktning av personalen som även upplever delaktighet. På så sätt är kvalitetsarbetet på god väg att såväl vara systematiskt strukturerat som att involvera hela verksamheten. Synlighet för kvalitetsarbetet har skapats genom APT, kategoriträffar, genom teampiloters och förstelärares arbete, genom kvalitetshemsida med mera. Ett fortsatt område för förbättring är förtydliga och fördjupa förståelsen i hela organisationen för systemet med ansvarsområden och uppdrag. Kvalitet som process Inom målområdet Visioner och mål Utifrån personalgruppens tankar kännetecknas Oxledsskolan av goda relationer som visar sig i trygghet för barn och elever, gott bemötande i verksamhetens möten och samarbete inom arbetslag och mellan kategorier. Verksamheten kännetecknas av ett fokus på kunskap och lärande som för

6 barn och elever löper över hela dagen, är målinriktat och satt i ständig förbättring. För personalen kännetecknas arbetet inom en lärande organisation av professionalitet, samplanering och kollegialt lärande. Skolans vision blir synlig i verksamheten genom lärprocesser och kunskapsutveckling med förankring i styrdokument och i relation till omgivande samhälle, där elever och lärare lär för, av och med varandra. Den syns även i form av en lärande organisation där elever leder sitt eget lärande och där lärare/pedagoger lär av och med varandra genom samplanering och systematiskt kollegialt lärande. Inom målområdet Pedagogiskt ledarskap Det pedagogiska ledarskapet i verksamheten (rektors ledarskap såväl som pedagogernas ledarskap) blir synligt som relationellt och att det gestaltas i mötet med personal/elev och inbegriper ömsesidig respekt, professionalitet och fokuserar lärande och utveckling. Många av medarbetarna har beskrivit grunderna för sitt ledarskap i medarbetarsamtal, i samplanering av verksamhet får ledarskapet konkret och kontinuerlig koppling till skolans mål och värdegrund och i stängningsdagar har ämnet bearbetats kontinuerligt. Ledarskapet ges därmed en tydlig riktning och koppling till det systematiska kvalitetsarbetet. En annan sådan koppling är förstelärarnas arbete med Ämnesdidaktiskt kollegium i arbetslagen samt processledarnas arbete med utveckling i fritidshemmen samt teampiloternas arbete med systematiskt kvalitetsarbete. I mötet med barn och elever värnar man om varje barns behov av att bli sedd, bekräftad och få stöd till utveckling, vilket kan betecknas som ett formativt förhållningssätt. Personalen känner ett gemensamt ansvar för eleverna, är väl medvetna om relationers och bemötandets betydelse för såväl lärande som för gestaltande av skolans värdegrund samt har höga förväntningar på elever och kollegor. Den pedagogiska iden kännetecknas av samspel och sammanhang, respektfullhet, lyhördhet, delaktighet samt att få fullgoda förutsättningar till lärande. Dynamisk kvalitet Inom målområdet Medarbetarskap Skapandet av en samarbetande och respektfull arbetsplatskultur genom att synliggöra grunderna för detta har skapat medvetenhet i organisationen för vikten att bli en samarbetande och frisk arbetsplats där personalen lever sin värdegrund och tar ett gemensamt ansvar. Den nuvarande skolkulturen kännetecknas enligt den pedagogiska personalen av ömsesidig respekt, omsorg, vänlighet med fokus riktat till uppdraget och den kunskap som uppdraget kräver. Ett spänningsfält som rör organisationen, roller och olika uppdrag som personer innehar finns dock fortfarande påtagligt och uttalat i organisationen. Det finns en önskan i delar av personalgruppen om ökad kunskap och fördjupad professionellt respekterande av de olika roller och uppdrag som personal på skolan har, samt tid till att utveckla roller och uppdrag. Till det finns även en önskan om att alla verksamheter skall kunna lyftas fram utifrån sina särdrag så att en fördjupad kunskap om deras komplimenterande professionella bidrag kan skapas. Som helhet önskas en kontinuitet i organisationen, utökat samarbete mellan olika yrkeskategorier samt ett fortsatt klimat för utveckling, växande och lärande. Inom målområdet Systematiskt kvalitetsarbete Förutsättningar för skolutveckling kan mätas genom att ställa dessa i relation till den egna kontexten. Utifrån den pedagogiska personalens skattning kan sägas att det finns goda förutsättningar för lärare i skola och fritidshem att lära och lära ut till kollegor i organisationen, medan lärare i förskoleklass har sämre förutsättningar till detta. Samtliga kategorier ser goda möjligheter till att kunna påverka och förändra verksamheten och arbetsplatsen genom tanke och handling i dialog med andra. Det

7 finns även goda förutsättningar för att gemensamt lära om elevernas utveckling, att gemensamt planera verksamheten i arbetslag samt att genomföra de gemensamt planerade aktiviteterna/ lektionerna i barngrupperna. Lärare i skola och fritidshem upplever sig ha förutsättningar och möjligheter att förstå hur planerings- och ansvarsgrupper är organiserade och få förståelse för deras roll i organisationen, medan samma sak inte gäller för lärare i förskoleklassen. Att göra sitt eget och arbetslagets arbete synligt för kollegor har gjorts möjligt för lärare i fritidshem i hög grad och för lärare i skola i medelhög grad, medan lärare i förskoleklass anser sig sakna den här möjligheten. Utvärderingens slutsatser I stort sett visar utvärderingen att de mål som sattes inom de fyra målområdena har uppnåtts. Detta gäller både det som avsågs utvecklas på kort såväl som på lång sikt. De brister som ännu kvarstår ser ut att vara: Att vidareutveckla den lärande organisationen med möjlighet att göra arbetet synligt för varandra, för alla men i synnerhet för lärare i förskoleklassgrupperna. Att fortsätta arbetet med att skapa förståelse för organisationen med planeringsansvarsgrupper och roller. Att fortsätta arbetet med att skapa förståelse och acceptans för olika medarbetares roller och uppdrag samt att se vad dessa roller skapar för mervärden för organisationen. Diskussion samt Nya prioriteringar Utvärderingens resultat bör diskuteras i olika forum så att fler värdefulla synpunkter framkommer. Om man önskar fördjupa kunskapen och skapa mer material inom målområdena skulle man kunna göra observationer i verksamheten. Därifrån är tanken att en ny nulägesbeskrivning skall göras utifrån vilken nya mål kan sättas och nya prioriteringar kan göras. Eftersom elevernas kunskapsresultat var goda när utvärderad plan skrevs är elevernas resultat ett underliggande mål men inte framskrivet som eget målområde och har därmed inte utvärderats i den här processutvärderingen. De har dock utvärderats i andra forum. Det är dock ett synnerligen viktigt område att beakta i relation till de resultat som visas här och att ha med i nästa nulägesanalys. Bilagor Bilaga 1 Frågor från processutvärdering Bilaga 2 Uppföljning utvecklingsplan planeringsdokument Bilaga 3 Oxledsskolans utvecklingsplan