Spel som interaktiva berättelser. Mer teoretiserande!

Transkript

1 Spel som interaktiva berättelser Mer teoretiserande!

2 Design Ett sätt att betrakta författandet av icke-linjära, interaktiva berättelser är som design. Def: Design är den process där en designer skapar en kontext som en deltagare möter och från vilken mening då uppstår Designer: kan vara en person eller en grupp av personer Kontexten: objekt, narrativ, platser/miljöer, beteenden Deltagaren:spelaren/spelarna, tar kontexten i besittning,utforskar och manipulerar den genom sitt spelande Mening: uppstår genom interaktionen då spelaren realiserar spelet och dess system.

3 Mening blir intressant att beakta: designern skapar ett system för/av interaktion, vilket ger upphov till massa handlingar och tillstånd som måste betyda något för spelaren för att vara intressanta; här kommer meningen in. Hur kan man då förstå mening? Vad menas med det? Hur fungerar det?

4 Semiotik Teoriramverk för att studera mening. Hur mening uppstår. Människor använder sig av tecken för att beskriva idéer eller andra objekt. Ett tecken representerar någonting annat än sig själv: tecknets representation blir dess mening (ex: knuten hand i sten-sax-påse). Vår förmåga att förstå att tecken representerar är grunden för semiotiken.

5 Man brukar prata om fyra idéer som utgör konceptet tecken: Ett tecken representerar något annat än sig själv Tecken tolkas Meningen i ett tecken finns inte hos tecknet själv utan i tolkningen av det. Därför viktigt med spelarna, hur de uppfattar ens tecken och hur de tolkar dem. Mening uppstår då tecken tolkas Kontexter formar tolkningarna Kontexten i spel, ungefär som en grammatik; regler som sätter upp struktur för spelet, som beskriver hur alla element i spelet interagerar med varandra. Genom att ordna element i olika strukturer (specifika) kan man skapa olika meningar.

6 Signifiers Alla de tecken man jobbar med i ett spel bygger tillsammans upp kedjor av signifiers, relationer mellan tecken och deras betydelse; både inom spelvärlden men även med deras representationer i den fysiska världen. Genom att studera dessa kedjor av signifiers kan man förstå hur spelets interna maskineri fungerar på micronivå. På macronivå kan ett helt spel vara ett tecken i en kultur. Design kan alltså på ett sätt sägas vara att skapa system där mening skall uppstå; att skapa tecken och strukturer för tecken.

7 Spel som system Ett system är en uppsättning delar som är sammankopplade för att skapa en komplex helhet vilken är större än någon av de enskilda delarna. Kan förstå spel som många olika typer av system: ett matematiskt, ett socialt, ett system av representationer och tecken, osv.

8 Element i system Fyra element som alla system har: Objekt: Delarna, elementen eller variablerna. Fysiska eller abstrakta, beroende på systemets natur Attribut: Karaktäristika som ges objekten, bestäms av reglerna (hur objekt kan röra sig, var de startar osv.) Kvaliteter och egenskaper i systemet. Interna relationer: De faktiska positionerna för objekten, när spelet är igång; spatiala relationer Miljö: Kontexten som omger systemet

9 Tre typer av spelsystem Formella system Matematiska egenskaper Upplevelsesystem Gameplay, spelarens upplevelser, interaktiviteten Kulturella system

10 Följder av detta: Den formella dimensionen i ett spel är alltid inbäddad i upplevelsedimensionen. Ett spel betraktat utifrån den kulturella dimensionen innehåller alltid formella system och upplevelsesystem. Även om dessa tre sammankopplade är det meningsfullt att betrakta och analysera dem åtskiljt när man designar; mer lätthanterligt. Dock viktigt att inse att de är sammankopplade. Spel är öppna system i upplevelse och kulturella dimensionen: de har någon typ av utbyte med sin miljö. Dock stängda system i den formella dimensionen.

11 Iterativ design Iterativ speldesigndesign baseras på själva spelandet. Tonvikt ligger på speltestning och prototypskapande. Designbeslut tas baserat på de erfarenheter som fås när spelet spelas under utvecklingsprocessen. Cyklisk process som alternerar mellan prototypskapande, speltestning, utvärdering och vidareutveckling.

12 Exempelprocess Grov version skapas snabbt med prototyp, så tidigt som möjligt. Svagt estetiskt värde men börjar definiera de fundamentala reglerna och kärnmekaniken i spelet Ej visuell, men dock interaktiv Prototypen spelas Av utvecklarna och av testare utanför designteamet och organisationen Resultatet utvärderas Utvärderingen genererar feedback för om/vidare design Prototypen utvecklas/ ny prototyp designas på bas av utvärderingen Åter till steg 2

13 Viktig process för speldesignern, eftersom själva spelandet inte kan förutses, upplevelserna som fås oerhört svåra att förutse. Ett spel kommer alltid att överraska skaparen, även den mest rutinerade speldesignern. Genom den iterativa processen blir designern i någon mening en spelare, och själva spelandet av ett spel blir en del i spelets designprocess. Prototyp bör skapas senast då man kommit 20% in i projektet (i tid räknat, två veckor ger inom två dagar).

14 Designerns kompetens och verktyg Vad behöver man kunna för att berätta gripande icke-linjära, interaktiva berättelser? Vad måste möjliggöras och finnas? Måste finna vägar att skriva procedurellt; ett sätt att konkret strukturera en sammanhängande berättelse som en multiform historia öppen för deltagaren och inte som en enskild sekvens av handlingar. Viktigt med balans: om deltagaren ges för stor valfrihet tappar man kontrollen över berättelsen; om det finns för lite frihet blir interaktionen ointressant.

15 Strategier Författaren måste få kunna specificera alla element i den abstrakta strukturen Primitiverna i deltagandet Hur spelaren rör sig, agerar, konverserar Segmenteringen av berättelsen i olika delar Vilka konflikter, konfrontationer osv. som bygger upp berättelsen Reglerna för hur berättelsen sätts ihop När saker sker och för vem. Utbytbara element Karaktärer (instanser), faror, platser, belöningar, osv. Alla sätt på vilka berättelsen kan varieras

16 I ett idealsystem skulle abstrakta representationer av alla dessa saker finnas men de konkreta skulle endast skapas när berättelsen upplevdes. Berättarens uppgift liknar nu tonsättarens; skapa symfoni för stor mängd instrument. Behöver system för att specificera berättelser på samma sätt som musik nedtecknas i noter och paket digitalt (kan testas och skuffas omkring).