Concept Selection Chaper 7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Concept Selection Chaper 7"

Transkript

1 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson Handledare: Rolf Lövgren

2 Inledning Detta är ett PM för seminarium inom kursen KPP306 Produkt och processutveckling. Detta arbete är en sammanfattning samt en diskussion kring kapitel 7 i boken Product Design and Development [Ullrich. K, Eppinger. S, 2008]. Konceptval I konceptvalsfasen granskar man de koncept man har fått ifrån konceptgenereringsfasen. Genom att välja kriterier kan man i sin utvecklingsprocess sålla bort koncept som inte lämpar sig för tillverkning eller för marknaden. Vid granskning kommer vissa kriterier sättas upp, dessa kan vara kundkrav eller andra faktorer som tillverkningskostnad, hållfasthet. Detta för att minska antalet koncept till de koncept som är gångbara på marknaden och kan gå vidare i utvecklingsprocessen. Metoder vid konceptval Externt beslut: Man låter en kundgrupp eller en provgrupp bestämma vilka koncept som ska gå vidare Diktatorbeslut: En person t.ex. Vd:n eller projektledaren väljer själv ett koncept som ska vidareutvecklas Magkänsla: Man väljer koncepten på avseende om de känns bra eller inte Majoritetsbeslut: projektgruppens medlemmar röstar på koncept och sen väljer man de som fått flest röster För och nackdelar: Man gör en lista på för och nackdelar med konceptet och väljer därefter Prototyp och funktionstest: man skapar en prototyp av koncepten och testar därefter hur pass bra den uppfyller kraven i ett funktionstest Beslutsmatriser: Projektgruppen väger de olika koncepten mot en referens och väljer det eller de koncept som fått högst poäng.

3 Fördelarna med en beslutsmatris Det finns fördelar genom att ha en strukturerad beslutsmatris som metod för konceptval. Då många av de metoder som kan användas för konceptval är subjektiva kan en strukturerad beslutsmatris hjälpa till att behålla objektiviteten vid konceptval. Dessa är de fördelar som en objektiv process medför vid konceptval. Kundorienterade produkter: Då konceptvalet grundar sig på kundkraven kan man försäkra sig om att produkten kommer vara riktad mot kunden Konkurrenskraftig design: genom att jämföra och väga konceptet mot befintliga produkter kan man få en konkurrenskraftig produkt. Bättre samspel mellan produktion och process: Genom att designa konceptet efter tillverkning kommer tillverkningsvänligheten öka. Minskad tid till lansering: Att ha en standardiserad beslutsprocess kommer förbättra jargongen mellan konstruktörer och öka produktiviteten. Effektiva gruppbeslut Riktlinjer för beslutstagande underlättar i processen och genom öka objektiva kriterier och minska på de personliga kommer kommunikation mellan projektgruppens medlemmar bli bättre. Dokumentation av beslut :Genom att ha en strukturerar beslutsprocess kommer nya medlemmar i projektgruppen få det lättare att integreras i gruppen. Överblick av Metodologi De metodologier som presenteras är och Concept scoring. Båda är objektiva metoder för att utvärdera koncept genom att väga, värdera och välja det lämpligaste konceptet. Concept screening är en snabb metod där utvärderingens mål är att få fram ett par olika alternativ. Concept scoring är en mer utförlig analys av koncepten där målet är att få fram ett koncept ifrån utvärderingen. Båda metoderna utförs i sex steg. 1. Förberedelse av matrisen 2. Bedöm koncepten 3. Rangordna koncepten 4. Kombinera och förbättra koncepten 5. Välj en eller flera koncept 6. Reflektera över resultaten och processen

4 Concept screening är en metod som underlättar avsmalningen och val av koncept. Syftet med denna är att jämföra koncepten mot kravspecifikationen, som man gjort tidigare i projektet, och upptäcka svagheter på ett snabbt och enkelt sätt samt att förbättra dessa. Denna process är uppdelad i sex steg: Figur 1: 1 Steg 1: Förberedelse av matrisen Det första steget är att välja vilken praktisk metod man skall utföra matrisen med. Det kan vara enklare i vissa fall med mindre projekt att göra en matris för hand på ett papper för att spara tid. Sedan placeras inputdata från kravspecifikationen in i matrisen samt koncepten. Koncepten beskrivs snabbt samt att det kan vara smidigt att ha en visuell sketch på alla de koncept för att underlätta diskussionen. Har gruppen mer är tolv koncept kan röstning inom gruppen användas för att utesluta orealistiska förslag. Man kan använda en enkel metod där man radar upp alla koncept och alla får markera de koncept man tror mest på. De som har flest röster tar man in i matrisen. De krav man anser som mest väsentliga på produkten från kravspecifikationen ställs upp i den vänstra kolumnen. Det kan vara kundkrav eller krav från företaget, så som enkel att tillverka. De krav man har valt ut skall representera de egenskaper som koncepten har och är till för att särskilja dem från varandra. Det är även viktigt att inte ta med för många krav eftersom de är väger lika mycket mot varandra och det kan ge vinklade resultat. Ett referenskoncept väljs ut som sedan de andra koncepten skall jämföras med. Det kan vara t.ex. vara en industristandard produkt eller ett koncept som gruppen bestämt. Steg 2: Bedöm koncepten Koncepten bedöms sedan i jämförelse med referenskonceptet. Detta genomförs genom att man markerar (+) bättre än, (0) likvärdig, ( ) sämre än, referenskonceptet. Man gör denna simpla jämförelse eftersom koncepten inte är färdigutvecklade och med en mer avancerad metod skulle det vara svårt att spegla resultatet. Vissa krav kan vara mera komplicerade att bedöma men då kan det vara lämpligt att bryta ner kraven mindre delar. T.ex. så kan 1 Exhibit 7 5, sid. 130, Product and design Development [Ulrich. K, Eppinger.S, 2008]

5 tillverkningskostnaden brytas ner till hur många delar konceptet består av eller så kan kravet "lätt att använda" brytas ner till hur många moment som krävs för att använda produkten. Steg 3: Rangordna koncepten Efter bedömningen så sammanställer man och rangordnar resultaten. Man räknar ihop alla bedömningar man har gjort och för att få ett resultat så drar man bort antalet "sämre än" från "bättre än". Detta genererar en siffra som speglar resultatet. Sedan rangordnar man koncepten med den högsta siffran först. Steg 4: Kombinera och förbättra koncepten När man har gjort dessa steg skall man ta en överblick på resultaten och se hur pass realistiska de är. Man bör även ta en titt på och det är möjligt att kombinera eller förbättra koncept. Det finns då två kriterier man bör följa: Är det något koncept som har generellt många "bättre än" och sänks av endast någon "sämre än" som kan enkelt åtgärdas. Finns det några koncept som kan kombineras men behålla alla "bättre än" samt att eliminera några "sämre än". Dessa nya koncept läggs sedan in i matrisen och man genomför den en gång till. Steg 5: Välj en eller flera koncept Nu bör gruppen ha en klar överblick över koncepten och skall nu bestämma vilka man går vildare med. Man bör välja flera koncept och eliminera de som har lägst potential. Om gruppen är osäker på nått koncept så kan man gå vidare och undersöka denna mera noggrannare. Efter det bör gruppen överväga om man skall göra en till matris eller om resultatet från denna undersökning duger som underlag. Steg 6: Reflektera över resultaten och processen Alla i gruppen bör känna sig nöjda över valen. Finns det någon medlem som inte gör det bör man undersöka varför och se om det är något av kriterierna som saknas eller inte har varit tillräckligt förklarade. Det kan även bero på att man inte har gjort en rimlig bedömning i steg 2.

6 Man poängsätter koncepten för att på ett enklare sätt kunna differentiera dem mot varandra, man viktar de olika kraven mot varandra för att tillslut få ut en totalsumma som beskriver konceptets potential. Steg 1: Förberedelse av matrisen Precis som i koncept screeningen så förbereds en matris med ett referens objekt, man sätter sedan in de koncept som finns kvar efter oftast har de förfinats sedan dess och är beskrivna mer i detalj. Även kraven kan behöva brytas ner och beskrivas annorlunda för att möta de kundkrav som kommer att ställas på produkterna. Nu kan man börja vikta kraven och detta kan göras på olika sätt, exempel på detta kan vara en skala från 1 5 eller dela ut totalt 100 procent över de olika kraven. Man ska tänka på är att betygsbedömningen är subjektivt bestämt av gruppdeltagarna. Steg 2: Bedöm koncepten Betygsätt ett krav i taget för alla koncept som är med i matrisen, en skala från 1 till 5 rekommenderas, man kan använda finare skalor men det kan då bli onödigt tidskrävande. Man använder referenser i denna matris också precis som i Concept Selection matrisen, det man ska tänka på är att man bör använda hela skalan från 1 5 alltså kan det vara läge att ha ett referens objekt som ligger runt 3 för att hela skalan skall kunna utnyttjas, här kan krävas att man har olika referenser för olika krav. Steg 3: Rangordna koncepten När betygen är satta för alla koncept så multiplicerar man betyget med vikten sedan adderar man samtliga poäng för koncepten för att kunna jämföra och ranka dem. Steg 4: Kombinera och förbättra koncepten Kombinera och förbättra koncepten precis som i screening steget. Eftersom man förfinat kraven och mer kan se vad som genererar ett koncept som är framgångsrikt så är det oftast i detta steg som störst förändring sker. Man får helt enkelt en större förståelse i detta steg. Steg 5: Välj en eller flera koncept Välj ett eller flera koncept. Att välja koncept är inte alltid helt enkelt ibland kan det vara bra att genomför en känslighets analys, detta för att säkerställa att inte en felaktig viktning gör att man väljer ett koncept som inte har lika stor potential som något av de andra. Man kan använda flera matriser med olika viktning och betygssättning som underlag till det slutgiltiga valet av koncept. Steg 6: Reflektera över resultaten och processen Se till att alla i gruppen håller med och är nöjda över hur valet av koncept gick till, och om någon inte skulle vara nöjd så är det läge att gå tillbaks till matriserna å titta om det saknas något kriterium.

7 Diskussion och Analys Mellan de två metoderna som boken tar upp är Concept screening som är den metodologi som är lättast att greppa. När det gäller Concept scoring krävs det en viss erfarenhet av produktutvecklingsprocessen för att förstå vad författaren vill förmedla. Vi i gruppen diskuterade hur vi uppfattar boken nu i jämförelse hur vi uppfattade texten i boken när vi gick produktutveckling 1. Och detta känns som ett dåligt val av litteratur för nybörjare. De 6 stegen Vi valde att kolla på hur boken och författaren uppfattar varje steg i konceptvals processen ifrån båda metoderna och hur vi själva reagerar på det utifrån våra egna synpunkter och erfarenheter. Steg 1. Förberedelse av matrisen Vi tycker att majoritetsbeslut kan bli för subjektivt och favoriserat som en urvalsmetod det finns andra metoder att tillämpa som är mer objektiva för att undersöka om koncept är gångbara för tillverkning eller marknaden När det gäller viktning är det svårt att inte vara subjektiv och det kräver att gruppen är väl insatt i den referens man väljer som sätter ramen för vägningen. Beroende på vad man tillverkning kan det krävas att man använder flera eller olika referenser för olika kriterier. Det kan ibland vara svårt att täcka alla kriterier med endast en lösning som referens och för att man få en rättvis poängsättning mellan koncepten. Det är också bra att boken tar upp att kriterier kan brytas ned till mer specificerade kriterier, annars blir vägningen väldigt allmän och är svårt att analysera. Steg 2. Bedöm koncepten Detta tycker vi faller rätt självklart och det är lätt att greppa hur och vad man poängsätter och hur man ska tolka resultaten. Vi tycker det är intressant hur författaren beskriver vägnings skalor som hoppressade. Detta är något vi själv har upplevt fast inte reflekterat i större grad över. Det viktiga är att referensen ska hamna i mitten av skalan så det går att särskilja koncepten som man ska välja mellan. Inte att referensen kommer innebära att skalan blir mindre på grund av att referensen i sig självt är så överdrivet mycket bättre eller sämre än alla andra koncept som man ska utvärdera.

8 Steg 3. Rangordna koncepten Det är ett rätt simpelt steg, som bara innefattar att man ser om det är bättre, sämre eller lika bra som referensen. Detta innebär ju att man har gjort metoden mindre komplicerad och där av förminskar felmarginaler. Däremot kan det bli för simpelt där det kräver mer detaljerad analys. Enkelt matematiskt steg. Släng resultaten i en formel och få ut den totala summan av konceptvärderingen. Det är såklart beroende av tidigare steg och att bedömningarna och värderingarna är ordentligt utförda. Steg 4. Kombinera och förbättra koncepten Det är viktigt att göra förändringar tidigt i projektets skede för att inte kostnaderna ska dra iväg och det är en vettig poäng att kombinera starka attributer för att få bättre koncept. Däremot kan vi känna att det här är ett steg som är lätt att fastna i och att man sitter och petar för länge för att förbättra befintliga koncept istället för att göra om vägningen med nya koncept. Då concept screening är ett sådan pass grov utvärdering av koncept kan det ibland vara nödvändigt att vänta med att göra förändringar i concept scoring som kommer ge en mer detaljerad helhetsbild. Detta är på grund av att det kan komma fram ytterligare information under concept scoring processen. Steg 5. Välj en eller flera koncept Har man gjort ett bra förarbete med de tidigare stegen så kommer valet av koncepten vara väldigt simpelt. Här blir det väldigt uppenbart vilka koncept man ska gå vidare med och det är väldigt viktigt att alla i gruppen håller med. Det är här det kan uppstå en del konflikter om det förekommer att det finns en medlem som inte vill släppa taget om ett koncept som kommer att uteslutas. Vi tycker att det är viktigt att genomföra en känslighetsanalys för att säkerställa att konceptvalet stämmer. Genom att variera parametrarna så ska man i slutendan få liknande resultat oavsett viktning så att inte någon parameter kan vara felaktig från början. Vi tyckte att det var intressant att man kan använda olika viktningar beroende på marknadssegment eftersom det har olika krav. Då kan det komma fram att man får samma koncept till olika marknadssegment vilket säkerställer valet. Men man kan även komma fram till att det kommer vara olika koncept för olika marknader. Då måste man göra ett val vilken marknad som man anser kommer generera den främsta av försäljningen.

9 Steg 6. Reflektera över resultaten och processen. Boken missar att ta upp oavsett hur objektiv en grupp kan vara så kommer det alltid att finnas subjektiva känslor med i bilden som kommer att försvåra konceptvalsprocessen. Det kan även förekomma att det finns en individ som har en väldigt stark åsikt som kommer att färga andra personers åsikter. Är man osäker så kan gruppens åsikter påverka dina egna eftersom att vi alla i grunden är flockdjur som vill passa in. Det står i boken att om ett koncept som har bäst resultat inte stämmer överens med gruppens åsikt så skall man använda den subjektiva känslan eftersom den är den starkaste. Den kan tyckas vara motsägelsefullt eftersom hela denna process går ut på att försöka vara så objektiv som möjligt. Men det kan vara viktigt att tänka på att detta är bara ett verktyg som skall försöka förenkla valet. Man måste därför kunna gå på magkänsla om det kan tyckas att ett annat koncept är den rätta vägen att gå. Diskussionsfrågor Hur kan man se till att beslutsmatriserna inte blir för subjektiva? Vilka faktorer kan göra att beslutsmatriserna ger felaktiga resultat? Hur skall gruppen gå till väga om resultatet från matriserna tydligt pekar på ett koncept men gruppen subjektiv känsla väger mot ett annat? Skall man verkligen förkasta alla objektiva resultat? Passar magkänsla egentligen in i en effektiv produktutvecklingsprocess?

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

Seminarium PM. Kapitel 7: Konceptval. Produkt och processutveckling KPP306. Grupp 5 Helena Bäckström Anna Ericsson Emma Lindgren

Seminarium PM. Kapitel 7: Konceptval. Produkt och processutveckling KPP306. Grupp 5 Helena Bäckström Anna Ericsson Emma Lindgren Akademin för Innovation, Design och Teknik Seminarium PM Kapitel 7: Konceptval Produkt och processutveckling KPP306 Grupp 5 Helena Bäckström Anna Ericsson Emma Lindgren 2010 02 09 Innehållsförteckning

Läs mer

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola INPRE 4 2006-04-24 Index Inledning... 2 Den klassiska PU-processen... 2

Läs mer

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring 2012-04-10 KPP306 Produkt- och Processutveckling 15hp Mikael Knutsson Inledning I kursen KPP 306 Produkt och Processutveckling

Läs mer

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen Mälardalens Högskola Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen KPP306 Produkt- och processutveckling Joakim Vasilevski 10/4/2012 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Skisser... 3

Läs mer

Upprop & Lediga tjänster

Upprop & Lediga tjänster Upprop & Lediga tjänster Det finns 60 lediga tjänster på PPU AB Välj en ledig tjänst vid första bordet PPU AB har 4 avdelningar vid huvudkontoret i Eskilstuna samt vid Västeråsfilialen: Marknadsavdelning,

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen

Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen KN 3060 Produktutveckling med formgivning 10 p D-nivå Utfört av: Hanna Forsberg Examinator: Rolf Lövgren Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.2

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept

5 Skapa ett vinnande koncept 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Idégenerering Varje gruppmedlem har idégenererat egna koncept som löser huvudfunktionerna innan ett idégenereringsmöte genomfördes. Under idégenereringsmötet presenterades

Läs mer

Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development

Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development Akademin för Innovation, Design och Teknik Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development Produkt- och processutveckling, KPP306 3 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling,

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult.

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult. Consump Consump är en produkt som ska få dig att köra miljövänligare. Den består av en display som visar hur mycket din bil drar och priset per mil. Den har tre olika lägen som lyser grönt, gult eller

Läs mer

Bilaga 8 Brainstorming

Bilaga 8 Brainstorming Bilaga 8 Brainstorming Datum: 2008 02 11 Deltagare: Maj Britt Voldby, Maria Bardun, Erik Westerlund, Thomas Nilsson, Anders Jönsson, Lars Johan Hjertz, Philip Ahlström Projektgruppen valde att ha en brainstorming

Läs mer

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil IKOT-Projekt Kontaktdon till elbil Utveckling och konstruktion av ett nytt, robust och säkert kontaktdon till Volvos nya elbilar. Rapporten innehåller alla steg inom produktutvecklingen från skapande av

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

F2 Konceptutveckling. Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder

F2 Konceptutveckling. Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder F2 Konceptutveckling Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder Disposition Introduktion Konceptgenerering Kreativa verktyg Presentation av koncept Konceptval Allmänt om koncept Ett koncept

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2010

Sveriges bästa skolkommun 2010 2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10, Bilaga 4 Sida 1(11) KL 1900 Inger Åckander, 630222 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGORNA AV TOTALT 37 INTERVJUER FÄRGADE SIFFROR FRÅN STORSTADSLÄN - 24 FRÅN STORSTADSLÄN OCH 13 FRÅN ÖVRIGA LÄN Frågor Ja Nej Hur

Läs mer

En serie exklusiva plastglas

En serie exklusiva plastglas Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling En serie exklusiva plastglas Examensarbete, produktdesign formgivning KPP 106 15 hp, grundnivå 300 Produkt och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Seminarieuppgift. Product Design and Development, 4th edi. Kapitel 4: Identifying Customers Needs

Seminarieuppgift. Product Design and Development, 4th edi. Kapitel 4: Identifying Customers Needs Seminarieuppgift Product Design and Development, 4th edi. Kapitel 4: Identifying Customers Needs Sophie Danilov & Malin Lindblom 2/28/2012 Identifiera kundbehov I detta kapitel beskrivs den del i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

Min syn på ledarskap i PUprocessen

Min syn på ledarskap i PUprocessen Min syn på ledarskap i PUprocessen KPP306 Produkt och processutveckling 2012-04-10 Innehåll Inledning... 2 Definitioner av ledarskap... 3 Ledarens roll i ett projekt... 3 Olika typer av ledarskap... 4

Läs mer

Sammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat.

Sammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat. Skotare Teknisk rapport - Hytt Fredrik Berglund MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren Februari 2009 Sammanfattning Till skotarkonceptet som arbetades

Läs mer

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN INNEHÅLL 3 Vilka sitter i valberedningen? 4 Vad gör valberedarna? 7 Liten checklista för valberedningen 8 Världens bästa styrelse 10

Läs mer

Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt

Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt PPU AB (PPU 204) En kurs HT1 på 7,5 p halvfart Företagsledning: Janne Färm och Niklas Friedler Repetitionsföreläsning 2015-10-29

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens

Läs mer

MILJÖDRIVEN PRODUKTUTVECKLING

MILJÖDRIVEN PRODUKTUTVECKLING TJÄNA PENGAR PÅ MILJÖDRIVEN inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 juni 2010 TALARE MODERATOR Marie Hagberg Kvalitets- och miljöchef MTR Stockholm KEYNOTE SPEAKER Sara Paulsson Manager Design for

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Pontus Brånäs Wojtek Thorn Version 1.1. Status

KRAVSPECIFIKATION. Pontus Brånäs Wojtek Thorn Version 1.1. Status KRAVSPECIFIKATION Pontus Brånäs Wojtek Thorn Version 1.1 Status Signatur Datum Granskad 2015-01-22 Godkänd LIPS Kravspecifikation i projektgrupppontek@outlook.com PROJEKTIDENTITET Projektgrupp 2, 2014/2015,

Läs mer

Industridesign. Mälardalens Högskola. KPP306 Produkt- och processutveckling

Industridesign. Mälardalens Högskola. KPP306 Produkt- och processutveckling Mälardalens Högskola Industridesign KPP306 Produkt- och processutveckling Seminariegrupp 6: Christoffer Löfstrand, Jan-Peter Rosén, Joakim Vasilevski 2012-02-28 Innehållsförteckning Inledning... 2 Vad

Läs mer

I första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller:

I första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller: Sida 1 av 5 Svenska som andraspråk 3, 100p SVASVA03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats

Läs mer

DFA Design For Assembly

DFA Design For Assembly 2009 DFA Design For Assembly Seminarium I kurs KPP017 på MDH DFA är en metod inom produktutveckling som används för att få fram ett bra system för montering av nya produkter (kan även användas på befintliga

Läs mer

Matematik ute ett nytt rum för lärande

Matematik ute ett nytt rum för lärande Matematik ute ett nytt rum för lärande Nyfiken på att lära in matematik ute? (F- år 9) Mattelekar - vi hittar matematiken runt oss (förskolan) Workshop vid Inspirationsplats Stockholm vecka 44 2006 Birgitta

Läs mer

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess MÄLARDALENS HÖGSKOLA Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess En sammanfattning av artikeln Toyota s Principles of Set-Based concurrent Engineering Philip Åhagen och Anders Svanbom 2/23/2011 Bakgrund

Läs mer

Introduktion - Metodik i Produktutveckling

Introduktion - Metodik i Produktutveckling Introduktion - Metodik i Produktutveckling Innehåll i denna föreläsning Allmänt om kursen Produktutvecklingsprocessen Behovet av samarbete vid PU Olika aktörer i PU-processen Kursens mål Efter godkänd

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Datavetenskap Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen Namn E-mail Evelina Rennes evere305@student.liu.se INNEHÅLL INNEHÅLL

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva. Mattias Holmgren. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva. Mattias Holmgren. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva Mattias Holmgren Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Ventilationskarta

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Fingerprint Matching

Fingerprint Matching Fingerprint Matching Björn Gustafsson bjogu419 Linus Hilding linhi307 Joakim Lindborg joali995 Avancerad bildbehandling TNM034 Projektkurs Biometri 2006 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2

Läs mer

Inledning. I detta nummer. Lönerevision. Medlemsmöte. Korsord SEPTEMBER 2014

Inledning. I detta nummer. Lönerevision. Medlemsmöte. Korsord SEPTEMBER 2014 SEPTEMBER 2014 I detta nummer Inledning Aktuellt Lönerevision Möten & studier Korsord Kalender 1 2 3 4 5 6 Lönerevision Årets lönerevision är nu igång och kommer bl a att innehålla en ordentlig höjning

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda alternativt urval till Programmet för dataspelsutveckling - design

Ansökan om tillstånd att använda alternativt urval till Programmet för dataspelsutveckling - design Högskolan Skövde Box 408 541 28 Skövde Utredningsavdelningen Beslut Leif Strandberg 2006-03-22 Reg.nr 83-4936-01 Ansökan om tillstånd att använda alternativt urval till Programmet för dataspelsutveckling

Läs mer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996. Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996. Tidsbunden del NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996 Tidsbunden del Anvisningar Provperiod 10 maj - 1 juni 1996. Provtid Hjälpmedel Provmaterialet 120 minuter utan rast. Miniräknare och formelsamling. Formelblad

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Struktur och Ledning i små organisationer

Struktur och Ledning i små organisationer Kungl. Tekniska Högskolan ME1010, Organisation och kundskapsintensivt arbete Fredrik Bergenlid, 870510-0157 Christian Rane, 810105-0279 Struktur och Ledning i små organisationer Innehåll 1 Inledning 1

Läs mer

Javisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss.

Javisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss. 8-2 Förenkling av uttryck. Namn: eller Konsten att räkna algebra och göra livet lite enklare för sig. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad ett matematiskt uttryck är för någonting och hur man

Läs mer

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på

Läs mer

Tandborsthållaren. Akademin för Innovation, design och teknik KPP015, Produktutveckling 1 Handledare: xxxx xxxx Examinator: ffff fffffff 2009-12-13

Tandborsthållaren. Akademin för Innovation, design och teknik KPP015, Produktutveckling 1 Handledare: xxxx xxxx Examinator: ffff fffffff 2009-12-13 Akademin för Innovation, design och teknik KPP015, Produktutveckling 1 Handledare: xxxx xxxx Examinator: ffff fffffff 2009-12-13 Tandborsthållaren Grupp 99 XXXXXXXX YYYYYYYY ZZZZZZZZZZZ DDDDDDDDDDDD Sammanfattning

Läs mer

Produktspecifikationer och QFD. Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering

Produktspecifikationer och QFD. Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering Produktspecifikationer och QFD Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering Innehållet i presentationen Målspecifikation (target specification) Vad ska man tänka på vid kravställning?

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2015

Hållbar utveckling A, Ht. 2015 Hållbar utveckling A, Ht. 2015 Komplettering till kursen Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling I detta dokument hittar du kompletteringsuppgifter som gäller för delkursen Kommunikation

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Essä. - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess. KPP306 Produkt- och processutveckling

Essä. - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess. KPP306 Produkt- och processutveckling Akademin för Innovation, Design och Teknik Essä - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Skriven av Examinator: Rolf Lövgren

Läs mer

Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1

Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1 Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1 Eftermiddagens agenda Allmän kursinfo Sammanfattning av kapitel 1-3 Produktplanering, kapitel 4 Kort paus, 10 min Identifiering

Läs mer

Handledning Miljömanualen på webben

Handledning Miljömanualen på webben Handledning Miljömanualen på webben Välkommen till Miljömanualen på webben. Det här dokumentet beskriver hur man använder Miljömanualen. Inloggning Börja med att logga in i avsedda fält uppe till höger

Läs mer

Minnesanteckningar - Proaktiv Hälsostyrning Projektledningsgrupp

Minnesanteckningar - Proaktiv Hälsostyrning Projektledningsgrupp Anneli Malmberg, Lednings och verksamhetsstöd, Utv avd/projekt och metodstödsenheten 2012-11-30 Minnesanteckningar - Proaktiv Hälsostyrning Projektledningsgrupp Tid: Fredag den 30 november 2012, kl 9.30-12.00

Läs mer

Min syn på hållbar utveckling i produktutvecklingsprocessen

Min syn på hållbar utveckling i produktutvecklingsprocessen 2011-04-15 Akademin för Innovation, Design och Teknik Min syn på hållbar utveckling i Individuell essä i kursen produkt och processutveckling, KPP306 Marie Norling Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Skoglig planering ur ett företagsperspektiv SG0060, 20013.1112 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Ola Eriksson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-01-20-2012-02-03 Antal

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Vad är fusk

1. Bakgrund. 2. Vad är fusk - Policy för hantering av fusk vid den Statsvetenskapliga Institutionen 1. Bakgrund För att bevara utbildningens kvalitet och trovärdighet är det viktigt att vi förebygger fusk och vidtar disciplinära

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse

Läs mer

DFA2 Design For Assembly

DFA2 Design For Assembly DFA2 Design For Assembly Ämne DFA2 är till för att finna monteringssvårigheterna på produkter som monteras automatiskt. Då produkten är utformad att monteras automatiskt bidrar det till att den blir enkel

Läs mer

IKOT Inlämning 8 Verifiera och utvärdera konceptet. Axel Jonson. Alexander Beckmann. Marcus Sundström. Johan Ehn CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

IKOT Inlämning 8 Verifiera och utvärdera konceptet. Axel Jonson. Alexander Beckmann. Marcus Sundström. Johan Ehn CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 Inledning Produkten

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sex personer har fyllt i utvärderingsenkäten. En person läser kursen HU4304 som fristående kurs och de övriga läser den inom ett program.

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Multiplikation genom århundraden

Multiplikation genom århundraden Multiplikation genom århundraden För många elever i skolan kan multiplikation upplevas som något oöverstigligt. Addition och subtraktion kan de förstå sig på men inte multiplikation. Utan förståelse för

Läs mer

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen

Läs mer

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec 1 2 Innehåll Introduktion... 4 Standarder... 5 Översikt: Standarder... 6 1058.1-1987 IEEE Standard för Software Project Management Plans... 7 Ingående dokument... 8 Syfte och struktur... 9 ITIL... 10 ITIL

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

idé Från till nytta GOtHiA SCiEnCE PArK OPEn ArEnA

idé Från till nytta GOtHiA SCiEnCE PArK OPEn ArEnA idé nytta Från till GOTHIA SCIENCE PARK OPEN ARENA Projektkoncept Projektansökan Projektgenomförande Innehåll Sammanfattning 1. Idé 2. Projektidé 3. Projektkandidat 4. Projektkoncept 5. Projektansökan

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN 30030 Industridesign, individuell fördjupning Industrial, individual proficency 30 högskolepoäng / 30 ECTS credits Kurskod: IDK320,

Läs mer

1 Fråga: Hej! Ni skriver att: Svar: Hej! Ni ska skicka in referensuppdrag för alla tre beskrivna uppdragen. Med vänlig hälsning. 2 Fråga: Hej!

1 Fråga: Hej! Ni skriver att: Svar: Hej! Ni ska skicka in referensuppdrag för alla tre beskrivna uppdragen. Med vänlig hälsning. 2 Fråga: Hej! Fråga/Svar Läst 1 Fråga: Ni skriver att: Anbudsgivaren ska ha genomfört minst tre (3) likvärdiga uppdrag under de senaste tre (3) åren som till karaktär och omfattning motsvarar den tjänst som nu upphandlas.

Läs mer

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID Prototyping Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID TRITA-NA-D0105 CID-139, KTH, Stockholm, Sweden 2001 Susanna Olsson, TietoEnator, Funda Denizhan, TietoEnator, Ann Lantz,

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

Peter Ottosson 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310

Peter Ottosson 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Robotlabb En introduktion till Datateknik 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte

Läs mer

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa

Läs mer

Lära känna skrivbordet

Lära känna skrivbordet Är det första gången du använder Windows 7? Den här versionen har mycket gemensamt med tidigare versioner av Windows, men du kan behöva hjälp med att få upp farten. Den här guiden innehåller praktisk information

Läs mer

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!

Läs mer

Rolladministration i PaletteArena 5.3

Rolladministration i PaletteArena 5.3 SLU Rolladministration i PaletteArena 5.3 Jenny Kjellström 2012-03-16 Beskriver hur man lägger upp och inaktiverar en mottagare, hur man flyttar/styr om fakturor från/till andras inkorgar samt hur man

Läs mer