Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

Transkript

1 Foucaults blick på makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

2 FOUCAULTPERSPEKTIVET Foucault själv: 1960-tal: diskurs 1970-tal: makt 1980-tal: subjekt Receptionen: 1980-tal: oerhört kontroversiell 1990-tal: central för feminism, queer, intersektionalitet, postkoloniala studier 2000-tal: mainstream

3 VAR LÄGGS TONVIKTEN? (URGAMLA TVISTEFRÅGOR) praktiker diskurser (materialism idealism) tvång frivillighet (determinism aktörskap) Marx Nietzsche (strukturer nominalism)

4 FÖRSTA FRÅGAN till vilket grundproblem är Foucaults analys ett bidrag? Den sociala ordningens problem hur kommer det sig att strukturerna återskapas över tid?

5 LEVIATHAN HUR ÄR SAMHÄLLET MÖJLIGT? Makt nödvändigt, det sker inte spontant Samhällsordningen relativt stabil Mer stabil än vad som vore möjligt genom våld & ideologi

6 panopticon

7 PRODUKTIV MAKT organiserad runt normer oberoende av samtycke bemäktigar och underkuvar skapar handlingar REPRESSIV MAKT utgår från lagen medvetna beslut enbart destruktiv passiv lydnad eller motstånd

8 HUR KAN FRÅGAN KONTEXTUALISERAS ANNORLUNDA? Det finns en kollektiv nivå: öppna politiska konflikter. Därunder finns en individuell nivå: hur formas individers beteende på ömse sidor om konfliktlinjerna så att det blir förenligt med befintliga maktstrukturer? Den sociala ordningens problem flyter så över i frågan om vad styr handlingar? mera generellt.

9 VAD STYR HANDLINGAR? Marx: de materiella förhållandenas stumma tvång (tänk arbetsmarknaden!) Bourdieu: individens ärvda och förvärvade resurser (tänk kulturkonsumtion!) Foucault: genomtänkt och organiserad påverkan (tänk institution!)

10 VAD SKULLE FOUCAULT KUNNA FÖRUTSÄTTA? Struktur: en ojämlik fördelning av resurser (Marx) Genom positionen i den sociala strukturen genereras en speluppfattning ; organiska färdigheter och förväntningar (Bourdieu) Men det räcker inte därutöver krävs organiserad och reflekterad påverkan av beteendet i förhållande till ett mål (Foucault)

11 MELLANLIGGANDE SKIKT Struktur Organisation Individ Foucault pratar om strategier.

12 FOUCAULTS STRATEGIER Målformulering Interventioner Uppföljning

13 REFLEKTION OCH ORGANISATION särskiljer strategierna från såväl individuella handlingar som samhälleliga strukturer. Gör makten strukturell och kollektiv snarare är situationsberoende och individuell. Men till skillnad från maktstrukturer är den organiserad och reflekterad.

14 OBEROENDE AV INDIVIDER Makten utövas av och inom organisationer. Det är alltid individer som utövar makten, men inte i egenskap av individer utan som medlemmar i en organisation Men går det verkligen att lita på att de utövar makten?

15 VILKA (MÅSTE) PÅVERKAS? Är det målgruppen eller de som utövar makten? För att kunna styra över andra måste organisationen själv styras.

16 KLASSRUMMET

17 AF: TRE LAGER AV KONTROLL Kontrollen av de arbetslösa för att öka deras motivation till arbetsrelaterade aktiviteter Kontrollen av handläggarna för att öka deras motivation följa upp och straffa omotiverade arbetslösa Kontrollen av organisationen för att skärpa rutinerna för kontroll av såväl handläggare som arbetslösa.

18 KONTROLLEN AV MÅLGRUPPEN Insatser mot arbetslösa: Påverkar motivation och färdigheter genom skärpta aktivitetskrav kopplade till fortsatt a- kassa.

19 KONTROLLEN AV HANDLÄGGARNA Övervakning av prestationer ( Chefens fönster ) Resultatdialoger Kompetenshöjande åtgärder Precis som insatser mot arbetslösa påverkas motivation och färdigheter på samma gång.

20 INSPEKTIONEN FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Uppföljning : effektivitet och regelefterlevnad tenderar sammanfalla. Hela organisationen utvärderas med avseende på hanteringen av samma mål och risker som styr interventioner mot målgruppen.

21 VARKEN INDIVID ELLER SYSTEM ville bort från personifieringen av makten trots att makten utövas av individer är den i stor utsträckning oberoende av individer ville bort från makten som opersonligt maskineri trots att makten utgår från strukturer bestäms inte mål och medel av strukturer Mål och medel följer inte av strukturen och väljs inte av individer utan genom komplexa organisatoriska processer.

22 Fint men vad hände med aktörskapet?

23 THE SUBJECT AND POWER I have sought to study it is my current work the way a human being turns himself into a subject. Thus, it is not power but the subject which is the general theme of my research.

24 ÖVERGÅNGEN Förut ( ): hur subjektet formas Nu ( ): hur subjektet formar sig själv Vad framtvingade övergången? Frågan om aktörskap

25 MAKTENS RAMVERK Bourdieu + Marx: passiv påverkan via struktur och kapitaltillgång Foucault: aktiv påverkan via organisation och direkt interaktion

26 MÅSTE VI INTE TÄNKA IN MAKTENS RAMVERK I AKTÖRSKAPET?? Påverkan från maktens ramverk utesluter inte aktörskap utan konstituerar det gör att individen vet hur den ska handla och vad den ska eftersträva. Den aktiva och passiva påverkan inskränker visserligen men ger också specifika resurser, kompetenser och motivation.

27 ATT TA DEN PRODUKTIVA ANSATSEN ETT STEG VIDARE Foucault + Bourdieu? Positiv frihet Hur studera både social bestämning och individuell kreativitet? Hur manövrerar individerna i förhållande till både strukturell och organisatorisk påverkan?