Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007"

Sara Ida Henriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Linköpings universitet Lärarprogrammet Svenska samhällsförhållande II, sociologi Ann-Charlotte Münger Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007 KLASS Klasskillnaderna har inte försvunnit under 1900-talet och de påverkar människors levnadsnivå och handlingsmöjligheter på avgörande sätt i fråga om arbetsmiljöer, hälsa, inkomst och boende(ahrne, Roman Franzén 2003) Stratifiering För att beskriva ojämlikhet används ofta begrepp som stratifikation, vilket kan definieras som en strukturell ojämlikhet mellan olika grupper av människor. Vi tänker ofta stratifikation i termer av tillgångar och ägodelar men det kan också röra kön, ålder, klass, religös uppfattning, etnisk bakgrund eller t ex militär rang. Individer och grupper har olika mycket (och dessutom ojämlik) tillgång till belöningar på grundval av vilken position de innehar i stratifikationsstrukturen (s. 253) UrGiddens, A. (2003) Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

2 Ett klassystem skiljer sig i många avseenden från både slaveri, kast och stånd genom att: Medlemskapet i en klass grundar sig således inte på arv, tradition eller lag. Klassystemet är av ett mer flytande slag jämfört med andra former av skiktning, och gränserna mellan olika klasser är aldrig lika skarp. Det finns till exempel inga formella hinder för äktenskap över klassgränser. Den klasstillhörighet en individ har är i varje fall delvis förvärvad och inte enbart tillskriven vid födseln, vilket är vanligt i andra former av stratifiering. Social rörlighet är vanligare i ett klassystem än i något annat stratifikationsystem (Kast går inte överhuvudtaget) Klasser är beroende av ekonomiska skillnader mellan grupper av individer orättvisor som handlar som rör ägande av och kontroll över materiella resurser (i andra inte lika viktigt) I andra stratifikationssystem uttrycks orättvisor och ojämlikhet främst i personliga relationer. Klassystemet upprätthålls till skillnad från detta genom storskaliga samband som är av mer opersonligt slag. En huvudsaklig grund för klasskillnader är t ex de olikheter som finns när löner och arbetsvillkor. Dessa skillnader påverkar alla människor inom en viss yrkeskategori. (s ) Ur Giddens, A (2003) Sociologi

3 Vad är klass? När ett så abstrakt begrepp som klass ska göras till en mätbar variabel i en undersökning säger man begreppet ska operationaliseras. Det betyder att definieras tillräckligt klart och konkret för att kunna prövas i empiriska undersökninga. Sociologer har operationliserat klassbegreppet med hjälp av ett antal scheman, vilkas avsikt är att kartlägga klasstrukturen i samhället. Den typen av scheman utgör en teoretisk referensram utifrån vilken man kan hänföra enskilda individer till sociala klasskategorier. Ett vanligt kännetecken hos de flesta klasscheman är att de härletts utifrån yrkes- eller anställningsstruktur. Sociologier menar att klassuppdelningen över lag stämmer överens med med materialla och sociala orättvisor som hör samman med materiella och sociala orättvisor. Samhällsvetare har i hög grad använt sig av yrke som indikator på samhällsklass utifrån uppfattningen att individer med samma yrke tenderar att uppleva samma fördelar och nackdelar, ha likartad livsstil och ungefär samma möjligheter i livet. Utbildningens fördelning en fråga om klass?

4 Sverige har som mål att vara en ledande kunskapsnation, men ambitionen är också att medborgarna ska kunna delta i utbildning oberoende av bakgrund. Att minska den sociala snedrekryteringen syftar till att skapa jämlikhet i chanser. Det ska vara individens egen förmåga och prestation, snarare än social bakgrund, kön, etncitet etc. som ska avgöra individens livschanser. Ändå är studenter från mindre studievana miljöer fortfarande underrepresenterade vid universitet och högskolor. Medan två av tre barn till högre tjänstemän börjar på högskolan ett par år efter avslutad gymnasieskola, är motsvarande andel för barn till arbetare cirka en av fem (SOU 2003:96). Klass som variabel (analysredskap) har spelat ut sin roll: - Arbetsgivarna större betydelse för välfärden och detta ser man inte i klassanalys - - Åtstramning kräver en annan form av politik än utbyggnad, försiktigare politiker med impopulära åtgärder - - Nya intressegrupper bland välfärdsstatens klienter och de som arbetar i välfärdsstaten. - - Fokus på kultur, ser att man formar sin identitet utifrån andra kategorier än klass, det ekonomiska spelar inte längre någon roll för attityder och för politik Eller. Klass som variabel (analysredskap) har inte spelat ut sin roll:

5 - En klar korrelation mellan arbetslöshet och nedskärningar i välfärdsstatens förmåner. Men de menar samtidigt att både budgetunderskott och arbetslöshetssiffror kan förklara mindre av nedskärningarna än regeringssammansättningen. - Menar också att välfärdsstatens klienter har varit svåra att mobilisera, de enda som bildat politiska intressen är pensionärerna. Genus En snabbsammanfattning av Kvinnomaktutredningens resultat skulle kunna vara: Sverige är inte ett jämställt land Arbetslivet fungerar inte rationellt Könskvotering är vanligt Män är som korkar flyter alltid upp Bättre satsa på könsbyte än utbildning

6 Offentlig sektor exploaterar kvinnor (SOU 1998,6, s. 1) Välfärdstaten en kvinnofälla? - Välfärdsstaten reproducerar den hierarki som finns mellan män och kvinnor och de könsroller som finns. Många välfärdsstater förutsätter kvinnors obetalda arbete med omsorg och det värderas lägre än män arbete. Konserverar men också skapar och förstärker vissa strukturer. - Mäns förmåner ges dem som arbetare medan kvinnors förmåner ges dem som mödrar och hustrur dvs när familjen fallerar män får ersättning när arbetsmarknaden fallerar kvinnor när familjen fallerar. - Staten tillhandahåller välfärdsförmåner utifrån olika villkor. Vissa utvecklade för män (socialförsäkringar och dessa ger högre ersättning än dem som utvecklats för kvinnor (t ex barnersättning). Kvinnor för andra klassens förmåner, behovsprövade och kontrollerande medan männen får första klassens förmåner - Välfärdsstaten har lett till att fler kvinnor arbetar men att kvinnor nu gör samma vårdarbete fast betalt inom välfärdsstaten snarare än hemma.

Relevanta dokument

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda