Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

Transkript

1

2 Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén ellerr.se

3 Organisatorisk arbetsmiljö?!? Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme Fördelning av arbetsuppgifter och Krav, resurser och [chefens] ansvar Tenderar att glömma bort de översta punkterna och fokusera på de nedre

4 Traditionella modeller Räcker inte till Irrelevanta Ibland värre => Behövs fler begrepp

5 ????? Det blir som det blir för att vi gör som vi gör Varför fortsätter vi att göra som vi gör om vi inte är nöjda med hur det blir? Vad är det som styr organiserandet? => Diskurser!

6 Diskurs?!? Något med språk att göra Resonemang Logik Tankefigur Så som det pratas om

7 Diskursiv riskbedömning Att höra diskurserna (tankefigurerna) Identifiera de som styr organiserandet Vart driver de var och en verksamheten? Hur samverkar, motverkar, krockar? Vilka situationer kan det generera? Vilka risker kan uppstå?

8 Diskursernas funktionssätt Bestämmer vad som är sant, rätt, rimligt Försvarar sig Strävar efter dominans

9 När diskurserna marginaliserar: Att inte räknas

10 När diskursen bestämmer vad som kan sägas: Att inte komma till tals

11 När diskurserna är motstridiga: Att inte kunna försvara sig

12 När diskurserna objektifierar: Att endast tilltalas som en funktion och inte som en person

13 När diskurserna blockerar handling: Att inte kunna agera i enlighet med sitt kunnande

14 När diskurserna blockerar lösningar: Att inte komma tillrätta med verksamhetens problem

15 Övergripande risk: Att bli någon man inte vill vara

16 Jag blir någon genom Det jag gör Hur jag beskrivs Hur jag tilltalas Hur jag talar om mig och andra

17 Varför viktigt? Världen accelererar Ständigt nya situationer Komplexiteten ökar Vem kan jag vara i den här situationen? Arbete och liv flyter samman Vem blir jag när jag gör så här? Mer betydelsefullt och allt svårare

18 Varför ohälsosamt? Att inte kunna få ihop en berättelse om sig själv som hänger samman en identitet man kan leva med kan leda till: Oro Sömnsvårigheter Nedstämdhet Depression Ångest

19 Risker som är annorlunda än arbetsbelastning De går inte att mäta De går inte att fråga om i en enkät Vi är alla med och upprätthåller dem De kan inte elimineras endast hanteras

20 och som behöver förstås eftersom belastningsåtgärder riskerar att göra situationen värre Kommer inte till tals Blir omhändertagen (prioriterad åt) Individualiserar ett organisatoriskt problem Försvårar ett agerande i enlighet med ens erfarenhet Därigenom blir många någon de inte vill vara!

21 Vad blir det för skillnad? Systemiskt - ej personligt Gemensam angelägenhet Fokus på hur arbetet organiseras och genomförs

22 Vilka tankefigurer styr er tolkning av 10 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på 4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras 5. vem de kan vända sig till för hjälp och stöd

23 Traditionellt Chefen ska instruera, svara på frågor berätta hur arbetet ska göras ge feedback på hur det är utfört veta vilken prio-ordning som gäller (gärna innan) => Chefen kan mer, ser mer, förstår bättre

24 vilket fungerar bra om Världen är stabil och förutsägbar Arbetsuppgifterna är enkla och återkommande Befälsordningen är kristallklar

25 men om chefen inte kan mer än medarbetarna? arbetet är komplext? resultatet av arbetet är okänt? prioriterandet är kontextuellt? de berörda de enda som kan överblicka konsekvenserna av olika alternativ?

26 riskerar man att bidra till Frustration dåliga lösningar minskande professionell bedömningsförmåga Oro vad kommer jag att ställas till svars för? är det här ett tillräckligt väl utfört arbete? Irritation, konflikter, tystnad

27 10 Hur kan vi organisera oss så att var och en kan ta ställning till: Vad är ett bra jobb? Gör jag ett bra jobb? Gör vi ett bra jobb?

28 Organisatorisk skyddsrond Går att ladda ner på ellerr.se

29 Organisatorisk skyddsrond Är det här en verksamhet där man kommer till tals? man kommer till sin rätt? man kommer till rätta med?

30 Inte att få säga sitt Inte att få som man vill utan Att bli tagen på allvar Komma till tals När man inte kommer till tals: Gnällig, tjatig, besvärlig Ger upp, tystnar Skäms - står inte upp för sin kunskap, sin professionella heder eller sig själv

31 Komma till sin rätt Enskilde, gruppen, arbetsplatsen, organisationen, professionen Att resurser tas till vara: nyfikenhet, kreativitet, engagemang, samarbetsförmåga När man inte kommer till sin rätt: Slösar med sig själv, sina kunder, samhället Skäms över vad man gör med resurserna Kompenserar för att göra både och

32 Komma till rätta med Problem är positivt så länge man kommer till rätta med dem När man inte kommer till rätta med: Ältar samma sak hela tiden Alla problem definieras på ett sätt som gör att det blir svårt att göra något åt dem Alla diskussioner slutar i samma slutsats

33 Inte att förglömma! Vad behöver värnas? Vad är friskfaktorerna? Vad gör att man kommer till tals? Vad gör att man kommer till sin rätt? Vad gör att man kommer till rätta med?

34 Sammanfattning TÄNK: Hur kan detta vara rimligt? PROBLEMATISERA: Är det praktiskt? Konsekvenser? LETA: Finns det andra sätt att? TA STÄLLNING: Vad vill jag bidra till? Varför?

35 TACK för uppmärksamheten! Mer om organisatorisk arbetsmiljö, ledning och styrning med mera finns på min hemsida: ellerr.se