Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Transkript

1 Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje, effektivitet och kontinuerlig utveckling samt ses som en naturlig del likställd med övriga verksamhetsfrågor. All verksamhet ska ha ett hälsofrämjande synsätt. Det ska finnas fungerande strukturer och systematik för ett främjande, förebyggande och rehabiliterande arbetsmiljöarbete. Detta arbete ska ske i samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare enligt kommunens samverkansavtal. En god arbetsmiljö ska bidra till att verksamhetens mål uppfylls ett tillfredställande sätt. VISION Arbetsmiljö en naturlig del av verksamhetens arbete. MÅL Arbetsplasen ska utifrån ett proaktivt förhållningssätt arbeta för att arbetsmiljön ger ett positivt utbyte för medarbetare och elever i form av rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. Arbetsklimatet ska kännetecknas av ansvar, arbetsglädje, delaktighet och stolthet. Hur arbetar vi med detta? Ser till att arbetsmiljöfrågor är ett stående inslag på arbetsplatsträffarna. Utarbetar och genomföra handlingsplaner utifrån behov. Upprättar mätbara mål för arbetsmiljöarbetet, t. ex. genom checklista (eller annat kartläggningsmaterial). undersöker fortlöpande riskerna i verksamheten, utreder ohälsa och olycksfall i arbetet (tillbud-/incidentrapporter) samt vidtar åtgärder när så behövs. Informerar och utbildar de anställda. ANSVAR

2 Arbetsledaren har det övergripande arbetsmiljöansvaret på respektive enhet. Uppdraget ska integreras med övrigt arbete för att nå uppställda mål för verksamheten. Arbetsledaren ska arbeta systematiskt med arbetsmiljön vilket innebär att identifiera och bedöma risker, identifiera det som bidrar till att det fungerar bra och upprätta handlingsplaner för åtgärder som inte kan genomföras omedelbart, samt följa upp arbetsmiljöarbetet och att dokumentera. Arbetsledaren ska organisera arbetet på ett sådant sätt att medarbetaren har möjlighet till delaktighet och inflytande över sin arbetssituation. Detta genomförs bl a genom arbetsplatsträffar och samverkansmöten. Om befogenheter, resurser eller om nödvändiga kunskaper saknas för uppgiften ska arbetsledaren informera förvaltningen och, om det behövs, skriftligt returnera uppgiften till närmaste övre nivå. För medarbetaren innebär policyn att aktivt medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med detta menas att följa instruktioner, rutiner och regler samt att vara uppmärksam på och genast rapportera eventuella risker och hot mot en god arbetsmiljö (tillbudsrapportering). Medarbetaren förväntas också ge förslag till åtgärder och lämna synpunkter på resultatet av genomförda åtgärder. Inte minst viktigt är att ta ett personligt initiativ för sin egen hälsa och bidra till en god stämning och trivsel på arbetsplatsen. SKYDDSOMBUD Skyddsombudet är de anställdas företrädare i arbetsmiljöfrågor och ska i samverkan med Arbetsgivaren arbeta för att arbetsmiljölagen uppfylls. Detta kan bla ske genom att Skyddsombudet: Aktivt arbetar med riskanalyser i arbetsmiljön för att tillsammans med arbetsgivaren vidta Förbättringsåtgärder. Deltar i planering av arbetsorganisatoriska förändringar, införande av ny teknik och förbättrade arbetsmetoder, nybyggnad eller ändringar av lokaler, inredning och utrustning samt i annan planering som är av betydelse för arbetsmiljön. Delta i skyddsronder. Underteckna arbetsskadeanmälningar för att bekräfta att han/hon tagit del av uppgifter som Lämnats i arbetsskadeanmälan. ÅRSCYKEL Höst: Löpande arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet med hjälp av checklistor och/eller andra källor via apt och samverkan(augusti-december). Handlingsplaner upprättas vid behov Medarbetarsamtal individuell uppföljning (oktober,november)

3 Vår: Löpande arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet med hjälp av checklistor och/eller andra källor (via apt och samverkan) Skyddsronder (mars) Uppföljning av skyddsronder (april-juni) Upprättande av aktuella handlingsplaner (juni-augusti UPPFÖLJNING Arbetsmiljöarbetet ska årligen följas upp på enheten (augusti). Uppföljning av målen kan ske genom medarbetarenkät eller från andra relevanta mätinstrument/källor. BILAGOR Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Aktuella handlingsplaner på enheten Klippan den 1 oktober 2011

4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE, SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, riskbedöma, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgång: Det systematiska arbetsmiljöarbetet består av fem delområden: 1. Kartläggning 2. Riskbedömning 3. Handlingsplan 4. Genomförande 5. Uppföljning 1. Kartläggning Den första delen innebär att genom en total undersökning få en allsidig och aktuell bild av arbetsmiljön inom alla verksamheter och arbetsplatser. Följande områden ska kartläggas: Arbetsledning, arbetsmängd, arbetsorganisation, arbetsredskap, arbetsställningar och arbetsrörelser, arbetstempo, arbetstider, arbetsuppgifternas innehåll, belysning, buller, farliga ämnen, handlingsutrymme, lokaler, maskiner, möjlighet till inflytande, samarbete, vibrationer, våld och hot samt värme och kyla. Listan kan naturligtvis kompletteras med områden som har betydelse i den aktuella verksamheten. Till hjälp i kartläggningsarbetet finns ett antal signalkällor som innehåller information som är viktig för det fortsatta arbetet. Exempel på signalkällor är - kunskap hos chefen, de fackliga förtroendevalda och medarbetarna - ifyllda checklistor - genomförda enkäter och intervjuer - skyddsrondsprotokoll - anteckningar från arbetsplatsträffar - minnesanteckningar från utvecklingssamtal - statistik över tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro - genomförda mätningar, undersökningar och kartläggningar - missnöje, konflikter etc Ett praktiskt sätt att strukturera kartläggningen kan vara att skapa ett Worddokument med de olika rubrikerna angivna. Efterhand som kartläggningen fortskrider och information kommer fram skrivs den in under aktuell rubrik. När kartläggningsarbetet är avslutat finns då all information väl samlad och strukturerad som underlag för det vidare arbetet.

5 2. Riskbedömning Nästa steg innebär att noga bedöma allt som kommit fram i kartläggningen utifrån ett riskperspektiv. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd är ett viktigt underlag för att identifiera och bedöma risker. Kan riskerna inte bedömas direkt görs en mer djupgående riskanalys. En lämplig arbetsgång kan vara: a. ange vad som ska riskbedömas, syfte och vem som ska genomföra den b. samla in information och källmaterial - har förhållandena bedömts tidigare? - finns tidigare utredningar? - finns erfarenheter i eller utanför verksamheten? - vilka föreskrifter från Arbetsmiljöverket är aktuella? - finns något annat skriftligt material? - behöver vi anlita extern kompetens, t ex Företagshälsovården? Bedöm därefter, för varje risk, hur allvarlig den är och vilka konsekvenserna kan bli om risken utlöses. 3. Handlingsplan I handlingsplanen skrivs varje risk med konsekvensbedömning in, och dessutom anges om risken bedöms som allvarlig eller som annan risk. Därefter bestäms vilka åtgärder som ska vidtas för att eliminera eller reducera risken, vem som är ansvarig och när det ska vara klart. När samtliga risker förtecknats och konsekvensbedömts och åtgärder bestämts och förtecknats är planeringsfasen klar. 4. Genomförande Nu vidtar det allra viktigaste arbetet, det vill säga att genomföra det man bestämt. 5. Uppföljning Årligen görs en systematisk uppföljning av genomförda åtgärder enligt handlingsplanen. I kolumnen kontroll på blanketten handlingsplan antecknas datum för kontrollen.

6 Systematiskt arbetsmiljöarbete Riskbedömning och Handlingsplan Risker Konsekvenser Allvarlig Annan risk AFS Åtgärder Ansvarig Klart Kontroll

7