Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp

Transkript

1 Barn av vår tid - FoU i Väst/GR Konferens 17 mars 2011, Göteborg Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Yvonne Karlsson Yvonne.Karlsson@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS) Göteborgs universitet

2 Avhandling: Att inte vilja vara problem - social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp Yvonne Karlsson

3 Bakgrund till studien: Finns ett stort behov av insatser för elever i behov av särskilt stöd och elever i särskilda undervisningsgrupper Forskning visar att det finns ett ökat antal elever som definieras som att vara i behov av särskilt stöd (Socioemotionella svårigheter, koncentrationssvårigheter, utagerande beteende, ADHD, Asperger syndrom, CD, m.m.) Forskning visar att det är övervägande pojkar som är i behov av särskilt stöd och placeras i särskilda undervisningsgrupper. Eleverna tenderar att vara kvar i särlösningar resten av skoltiden Forskning pekar på att dessa elever hamnar i en marginaliserad position inom skola och samhälle. Ofta misslyckas de även senare i livet. Trots demokratiska ideal om en skola för alla ökar antalet särskilda undervisningsgrupper och särskiljande lösningar i skolan.

4 Det saknas forskning om: Hur lärare och elever skapar mening och förstår vad som utgör elevers skolsvårigheter i vardaglig verksamhet. Vi vet lite om hur skolvardagen organiseras och gestaltas för elever i särskilda undervisningsgrupper.

5 Syfte och frågeställningar: Syftet med min studien är att ge en inifrån-beskrivning av hur skolan organiserar verksamheten för elever som har skolsvårigheter och inte passar in i den ordinarie skolan. Hur organiserar skolan den särskilda undervisningsgruppen och hur deltar eleverna? Hur beskriver elever och pedagoger vad som utgör elevernas skolsvårigheter. Hur samtalar pedagogerna med eleverna om skolsvårigheter i en utvärderingsaktivitet? Jag studerar barnens perspektiv på sin situation i den särskilda undervisningsgruppen.

6 Metod Etnografi i en särskild undervisningsgrupp: Fältarbete Intervjuer Videoinspelningar

7 Ett interaktionellt synsätt på barns uttalande, beteende och handlingar Att se barn som aktörer och inte passiva mottagare i ett samtal. Både barn och vuxna tolkar det som sägs och görs i ett samtal i ett visst sammanhang.

8 Deltagare i den särskilda undervisningsgruppen: 5 pojkar (8-12 år): Anton 8 år Jesper 9 år Oskar 9 år Tom 10 år Marcus 11 år. Skolan definierar att eleverna har olika skolsvårigheter: ADHD, Asperger syndrom, utagerande beteende, socioemotionella svårigheter och koncentrationssvårigheter. Placeringstid: 8 månader - 3 år. 4 pedagoger: 1 Specialpedagog 50% 1 Fritidspedagog 25% 1 Fritidsledare 100% 1 Elevassistent 100%

9 Ex 1. Den särskilda undervisningsgruppens placering på skolområdet:

10 Ex 3. Elevernas, lokaler, klassrumsmiljö och placering i rummet: Tom Arbetsrum Oskar Dator ÓKlassrumÓ arbetsrum grupplektion Anton Jesper Soffgrupp TV Video Marcus UtvŠrderingsplats Dator DiskbŠnk Samlingsrum frukost grupplektion WC flickor WC pojkar BŠnk med klšdkrokar Korridor Entr Specialpedagogens individuella arbetsrum

11 Konklusioner Studien väcker frågor om hur samhället och skolan ser på elever i särskilda undervisningsgrupper och deras aktörskap? Vad har man för barnsyn? Hur ser man på barns handlingar, agerande och positioneringar? Eleverna osynliggörs och marginaliseras både på en central kommunal nivå och lokalt på skolan. Det finns en osäkerhet vid omflyttningar till den särskilda undervisningsgruppen. Eleverna har lågt aktörskap och liten insyn i den vardagliga verksamheten. Det skrivna underlaget och samtalet i utvärderingsaktiviteten åberopar och befäster elevernas identiteter som problematiska. Skolan tillskriver eleverna ansvar för skolsvårigheter - istället för att ta upp skolans organisering, undervisningsmetoder och klassrumsmiljö. Skolans organisering av eleverna spelar en aktiv roll för elevernas marginalisering. Handlingar som kan tolkas som problembeteende kan alternativt ses som barns aktörskap och kommunikativa bidrag - att barnen gör invändningar, kommenterar och gör indirekt motstånd i samspel och mot något i den vardagliga verksamheten.

12 Att lyfta fram barns perspektiv på sin situation - göra dem delaktiga, ge dem aktörskap samt inflytande Att se barnen som subjekt och medaktörer. Att barnen kommer till samtal med erfarenheter. Att vara lyhörd för barns kommunikativa bidrag. Att lyssna till barnens berättelser. Reflektera över det barnen visar upp i samtal och interaktion.