Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1."

Gösta Hermansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1.

2 BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella

3 Meningsskapande och socialisering.

4 är processer som finns i oändliga variationer! Överallt och hela tiden. - hur orkar vi??? Idag (och i morgon) ska vi prata om socialisering och statuspositioner Inom vilka ramverk sker det? Hur sker det? Hur relaterar vi till varandra? Hur organiserar vi oss socialt utifrån kategorier som ålder, genus, klass, etc.? Människor är resultat av sociala processer (Eriksen 2000:43)

5 Några begrepp: Social struktur vs social organisation Sociala positioner vs sociala roller Socialiseringsprocesser Övergångsriter Struktur vs aktörskap/agens, (structure vs agency)

6 Socialt liv består framför allt av handling, eller interaktion mellan aktörer (Eriksen 2000:51) - Du måste titta Kråkan! Annars är det ju ingen MENING!

7 Vi är summan av våra relationer. Inget annat (?)

8 Social struktur Vad är det? Den totala uppsättningen av institutioner, normer, och relationer som utgör ett samhälle. Abstraherat från individerna (Eriksen 2000:98)

9 Social struktur vs Social organisation Social struktur = statisk orörlig Social organisation = levande dynamisk Den sociala organisationen kan beskrivas som den sociala strukturens dynamik Den sociala organisationen har alltså att göra med sociala relationer

10 Praktiska exempel? Äktenskap är en del av en social struktur. HUR vi faktiskt gör äktenskap är del av den sociala organisationen.

11 På individnivå: Socialisering: Att lära sig bli en del av ett samhälle Någon som vågar gissa vilket kön bebisen har????

12 Socialiseringsprocess Att bli en socialt erkänd person sker inte automatiskt Sker främst när vi är barn, men notera att synen på barn skiljer sig mellan olika kulturella kontexter

13 Tidiga antropologiska forskare fokuserade på barnet som blivande vuxen. Exempel: Coming of Age in Samoa Margret Mead ( )

14 Antropologisk forskning idag: socialisering är en process. Vuxna lär sig också, och barn lär sig av varandra. LÄSTIPS: Barns växa vilt och vuxnas vilja att forma. Av: Åsa Aretun

15 Socialiseringen övergripande mål Individer ska skolas in i de värderingar som gäller Normerna internaliseras av aktörerna i ett samhälle Gör normerna starka, självklara, tysta En väg till kulturell kontinuitet

16 HABITUS (Bourdieu) Vad betyder begreppet?

17 Nu har vi pratat om Social struktur, social organisation och socialiseringsprocessen. Men människan i allt detta då? Statuspositioner Vi har alla ett antal statuspositioner Vi kan exempelvis också vara student, statsminister, präst, ordförande i föräldraföreningen, 70-talist, etc. etc.

18 Statuspositioner är bestämmande för ett socialt förhållande medför vissa rättigheter och skyldigheter kan vara tillskrivna eller förvärvade

19 Social roll Statuspositionens dynamiska aspekt Faktiskt beteende inom ramen för en statusposition Fortlever bortom varje individ Utrymme för improvisation Överdriven avvikelse leder till sanktioner och straff Ibland kan roller vara i konflikt

20 Statusposition och social roll - kopplat till: MAKT Detta är vanligt att antropologer studerar. -Hur genereras makt? -Makt i relation till vem och vad? -Strukturell makt och individuell makt

21 Ett exempel på hur antropologer studerat statuspositioner och dess dynamiska aspekt: social roll Ervin Goffman: Impression management (intrycksstyrning) Frontstage and Backstage Vad menade Goffman med sin teori? Tycker ni teorin är applicerbar? Har ni egna exempel på när den är användbar som förklaringsmodell?

22 Att diskutera! Vad har du för statuspositioner? Vad innebär positionen för förpliktelser/rättigheter? Hur spelar du din sociala roll inom statuspositionerna? Vad skulle hända om du avviker från rollen för mycket? (Har det hänt? Vad hände?)

23 Steget från en statusposition till en annan måste föregås av en ceremoniell Övergångsrit (rite de passage, passagerit)

24 Rite de passage övergångsriter Arnold Van Gennep, Victor Turner Tre faser: Separation, Liminalfas, Återintegration Van Gennep Turner

25 Separationsfas Bort från det ordnade samhällslivet

26 Liminalfas En tvetydig plats/tillvaro Betwixt and Between (Mary Douglas) Innehåller ofta prövning/smärta/risk Ny statusposition kan formas

27 Återintegration Återförs till samhället och gemenskapen Ny social position Ofta festligheter

28 Att diskutera Vilka övergångsriter finns i vårt samhälle? Hur ser de ut? Hur väl definierade är de tre stadierna? Vilka övergångsriter har du själv genomlidit?

29 Exempel på övergångriter i vårt samhälle Dop, konfirmation, bröllop, begravning Nollning Disputation Studenten Finns många fler!

30 När vi insocialiserats individuellt aktörskap Är vi slavar under den sociala strukturen? I vilken mån påverkar vårt agerande strukturerna? Vilket manöverutrymme har vi i våra olika statuspositioner och i våra sociala roller?

31 Antropologer har länge funderat över samhällets påverkan på människors beteende och det mänskliga beteendets påverkan på samhällsstrukturerna. - Har människor egentligen något rum för att tänka utanför de samhälleliga strukturerna som man är insocialiserad i? - Eller är det till och med så att individers aktörskap (om)skapar de sociala strukturerna hela tiden?

32 Struktur vs aktörskap (structure vs agency) Instuderingsfrågor: Vad sa funktionalisterna och strukturalisterna om människan och samhället? Vad skilde Radcliffe-Brown från exempelvis funktionalisten Malinowski? Vad menade Giddens med sin strukturationsteori?

33 Aktör, Aktörskap, Interaktion (Actor, Agency, Interaction) Antropologer talar hellre om aktörers handlingar än människors beteende. betonar människans reflexiva förmåga Den minsta studerade enheten inom socialantropologin är inte en individ, utan relationen mellan två (Eriksen 2000:52)

34 Personhood Individ - kollektiv Marilyn Strathern: Dividual identity En atomiserad individ? Del av en större kropp el kollektiv (familj, klan) Summan av en individs sociala relationer? Bestäms av ens plats i kosmos?

35 När ni läser Nisa Tänk på vilken statusposition och social roll Nisa har. Vad berättar boken om den sociala strukturen och den sociala organisationen som Nisa lever i? Vilka insocialiseringsprocesser finns där? Vad kan man säga om begreppen struktur och aktörskap i relation till Nisas liv och leverne?

36 Fundera också över Författarens metodologi och hur hon beskriver och förklarar sitt tillvägagångssätt Begreppen EMIC och ETIC (emisk och etisk) notera hur författaren växlar perspektiv i sin beskrivning och analys.

37 Nyckelord Social struktur vs social organisation Social position vs social roll Socialiseringsprocess Övergångsriter Struktur och aktörskap (structure agency)

38 I morgon Mer om den sociala människan. Med fokus på religion och genus Hej då! Hej då! Tack för idag!

Relevanta dokument

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,