Professionella samtal. Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd

Transkript

1 Professionella samtal Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 1

2 Innehåll Vad är kommunikation - i ett övergripande perspektiv? Vad är ett samtal? Det professionella samtalet och dess komponenter Samtalet i handledningssammanhang Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 2

3 Hur tänker t ni om dessa? Vi kan inte icke kommunicera för r allt är r kommunikation Det vi inte kan kommunicera om existerar inte. Språkets gräns är vår världs gräns (Wittgenstein, L.) Vår r existens bygger påp kommunikation Hur många m håller h med mig? Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 3

4 Människan har ett grundläggande kommunikationsbehov vi vill gärna tala om hur vi känner, mår och tänker vi vill förstå andra och se mening i det vi vill ha ngn som lyssnar, förstår och håller med vi vill nå samförstånd, gärna stöd i knepiga situationer vi vill skapa samhörighet, relationer vi söker trygghet, vill känna igen situationer Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 4

5 Två sketcher Galenskaparna: TrögFattarföreningen OgXq4Lqyw&feature=related Galenskaparna: Vänskaplig debatt VWs8&feature=related Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 5

6 Vi lever i kommunikationens århundrade Vi är i början av en omfattande digital utveckling Den digitala utvecklingen medför en språklig utveckling/förändring Kommunikationens fält verkar oändlig Kognitiv Emotionell dimension Kommunikation dimension Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 6

7 Vad har kommunikationen för f funktion? Kommunikationen har en: Biologisk funktion (överlevnad) Social /kulturell funktion (samlevnad: social interaktion, normer, värderingar) Psykologisk funktion (individuell förmåga/personlighet, empati, relationer ) Exempel på kommunikation: Verbal - rörelse ljud handling bild, symboler (kroppspråk, mimik, gester, musik, reklam. ) Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 7

8 Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 8

9 Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 9

10 Samtalet Samtalet är en kommunikationsform mellan minst två individer Samtalet är en självklar del i all mänsklig interaktion Samtalandet har olika komponenter Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 10

11 Samtalet Språket (består av symboler, lingvistiken, semiotiken) Skickligheten att hantera språket (kognitiv dimension)/strategi Emotioner (emotionell dimension) Relationen mellan de samtalande (tex. makt) Kontexten (i vilket sammanhang?) Samtalet Kognition Samtalet Emotion Förnuft Känsla Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 11

12 blogs.pcworld.com/.../archives/ html Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 12

13 Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 13

14 Språket består av digitala och analoga symboler Det digitala symbolernas språk är logiskt sammansatt och följer överenskomna principer (logiska analyser) De analoga symbolerna förmedlar däremot känslor, bildsymboler, ser helheter och har kritisk analyseringsförmåga Betydelsen av kongruens (överenstämmelse)mellan digitalt och analogt (double-bind) Analoga språkmönster: humor, metaforer, poesi, aforism, konst, fantasi Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 14

15 Lingvistiken och semiotiken Lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk. (det finns flertalet underavdelningar inom den allmänna lingvistiken) Semiotik studerar tecken eller teckensystem Kända företrädare: Charles Peirces, Ferdinand de Saussurer, Cloude Levi-Strauss Lingvistiken refererar bla till begreppet prosodi, språkets ljudegenskaper. Dessa kan delas upp i intonation, rytm och dynamik. Prosodi handlar om ljudenheters ljudegenskaper i förhållande till varandra. Prosodi avser ljud som kan produceras med munnen men som inte är ord eller meningar i deras vanliga betydelse. Prosodi syftar på vår förmåga att variera talet med hjälp av intonation, melodi, styrka och ironi. Talat språk! Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 15

16 Semiotiken studerar bla.: Ordens symbolfunktioner Denotation Symboliserar ordets yttre grundläggande betydelse I olika sammanhang kan misstolkas eller uppfattas olika Tex: vårdcentral, bidrag Diskutera: Ge exempel på ord som kan förekomma i sociala och vårdsammanhang och kan ha olika innebörder Konnotation Anger ordets känslomässiga innebörd generellt och specifikt Tex: vårdcentralen där jag bor, vårdbidrag jag får, sjukbidrag som begränsas Hur väljer du orden? - av vilken anledning? kontextkänslighet.. tex.: klient, patient, vårdtagare, kund Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 16

17 Förhållningssätt i ett samtal - bekräfta (konfirmera)/förstärka - förneka (diskonfirmera) - diskvalificera/ifrågasätta Rätt och feltänkande Värderingar, klassificering/orientering utifrån n vad vi upplever är r viktigt, rätt r eller fel, högt h eller lågtvl gtvärderat..? Tex: kompetens, tillgänglighet, omhändertagande Värdegemenskap? Vilka värderingar v har jag? Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 17

18 Kan sådana s samtal förekomma f i professionella sammanhang? Jag har varit och handlat Värdegemenskap? Jag tänkte t handla igår r men hade inte tid Det är r OK Jag kan plocka in det i kylskåpet sås bidrar jag med någotn Det har jag redan gjort, men du kan fixa maten Vi hade ingen mat kvar hemma sås jag gick och handlade Konfrontativ? Det är r väl v l inte mitt fel att vi inte hade det! Jag säger s inte att det är r ditt fel, men någon n måste m göra g det Jag gjorde det förra f gången g om jag minns rättr Nej, det var jag som gjorde det dåd också Du försf rsöker spela martyr, typiskt att ge mig dåligt d samvete Det har inte funnits någon mat hemma så jag gick och handlade Bekräftande? Vad snällt av dig! Jag plockade också in i kylen Vad du är gullig! Det är alltid jag som handlar nuförtiden Jag ska bättra mig till nästa gång Det var inte därför jag sa det Ja vet du är den mest generösa människa jag har träffat! Martha Kesthely fil dr. Mälardalens högskola 18

19 4. Fortsättning ttning Det finns mat i kylskåpet Diskvalificerande? Så du har varit och handlat igen? Jag har bara gjort det som en annan inte görg Det verkar som om du syftar påp mig! Det finns inte sås många till här h r att syfta påp Inte vet jag, kanske finns? Vem tusan skulle det vara i sås fall? Ja, jag vet att jag inte har brytt mig sås mycket men jag hinner inte Om inte du hinner dåd vet jag inte vem som skulle hinna! Så du påstp står r att jag har hur mycket tid som helst? För r att kunna handla, ja Det var det mest okänsligaste jag har hört! h Då har inte du hört h mycket! Martha Kesthely fil dr. Mälardalens högskola 19

20 Det professionella samtalet har en intention Samtalet har en början, ett förlopp och en avslutande del VAD ska vi göra? Vad ska vi säga? (mål, vad vill vi med samtalet?) HUR gå till väga? (hur ska vi prata? Hur är samtalet organiserat?) I VILKET SAMMANHANG (var är vi och vilka är inblandade?) Yrkesmässiga och personliga kvalifikationer, kvalifikationer, kompetens, intellektuell förmåga yrkeskunskap självkännedom professionalitet självkänsla självförtroende egenvärde förmågan att kommunicera analytisk förmåga, reflekterande förmåga kongruens (överenstämmelse) Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 20

21 Individens position i samtalet: (Har du hittat en personlig stil? ) personlig privat professionell Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 21

22 Viktiga förutsättningar (villkor) i ett samtal, betsämmer handlingsutrymmet Inre förutsf rutsättningar ttningar (villkor) Personlig kompetens - Språkkompetens - Kommunikationsförmåga - Social kompetens - Empatisk förmåga - Teoretisk kompetens - Egna erfarenheter - Personlighet/motivation - Reflektionsförmåga... Yttre förutsf rutsättningar ttningar (villkor) Förväntningar Uppdrag Miljömässiga förutsättningar Kulturella villkor Sociala villkor Ekonomiska villkor Tillgänglighet Andras motivation/intresse Lyhördhet... Dessa förutsättningar (villkor) kan vara stödjande eller hindrande Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 22

23 Handledarsamtal Bfkw Kan det gå till på det sättet? Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 23

24 Viktiga komponenter i ett professionellt samtal Relationen mellan parterna Vilken typ av relation? Tex. handledare handledd Praktikant - patient Uppdraget, genomföra uppgiften mål, strategi/metod, handlingsutrymme, villkor Hitta en balans mellan relation och uppgift Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 24

25 Olika samtalsformer inom det professionella samtalet Ge exempel utifrån ditt professionsområde DISKUTERA 5 MIN! Utvecklingssamtal Åtgärdssamtal Motivationssamtal Kartläggande samtal Spontana samtal Terapeutiska samtal Stödjande samtal Informationssamtal Delgivningssamtal Handledningssamtal Konfliktlösningssamtal Involveringssamtal Reflekterande samtal Förhörssamtal Uppföljningssamtal Avslutningssamtal Lönesamtal Medarbetarsamtal Planeringssamtal Flerpartssamtal Samarbetssamtal Utredningssamtal Yrkesmässig och personlig kvalifikation - kompetens Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 25

26 Den kommunikativa kompetensen i samtalet, tex. i ett handledande samtal: Ställa öppna frågor Reflektera, vänta med lösningar (åtgärder) Spegla Fokusera problemet eller det ni ska prata om Visa empatisk förmåga Bekräfta, ge feed-back Visa på olika perspektiv kring problem, lösningar Okonventionella lösningar... (paradoxer) Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 26

27 Frågetekniker (Som man frågar får man svar... eller?) Lyssnande (kroppsspråk, bekräftelse, ge tankepauser...) Kognitiv Kunskap/data Vill veta fakta Utvidgande Berätta mera.. Konfronterande Vill veta samband, eget förhållningssätt... Affektiv Attityder, känslor Samtalet Vad ska vi tala om? Överslätande Generaliserande, Bagatelliserande.. Avgränsande Begränsar, avleder.. Är det ditt problem?... Icke lyssnande (kroppsspråk-frånvarande, tala själv...) Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 27

28 Perspektiv och cirkularitet i handledning Här och nu-perspektivet (fokuserar på det som sker nu) Processfrågor (hur?... i vilket sammanhang?.. vad hände?) Cirkularitet (sammanhang, ömsesidig påverkan..., återkoppling...) Hur kan vi åstadkomma en förändring? tex. olika nivåer på förändringar Exempel påp en cirkulär r process Personalen känner sig otrygg påp arb.platsen Ledningen önskar förändringar på arbetsplatsen Det är svårt att kommunicera i handlednings gruppen Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 28

29 Transaktionsanalytiska beskrivningar Psykoterapeutisk inriktning grundar av Eric Berne,( ) 1970) utgår ifrån n att alla människor m har ett grundläggande ggande människovm nniskovärde med förmågan att lösa l problem. De tre jag-positionerna positionerna: - Föräldra-jaget (verbala och icke verbala föräldrasignaler) - Vuxen-jaget (verbala och icke verbala vuxensignaler) - Barn-jaget (verbala och icke verbala barnsignaler) Livspositioner (grundläggande) - Jag är OK du är OK - Jag är Ok du är inte OK - Jag är inte OK du är OK - Jag är inte OK du är inte OK Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 29

30 Diskussionsfrågor Hur kan jag säga det? Diskutera utifrån egna erfarenheter Hur är det rätta sättet? (vad är rätt för mig? Vad är rätt i det sammanhang jag är verksam i?) Hur ska ett bra samtalsledare vara? (diskutera utifrån olika samtalstyper och i förhållande till förnuft och känsla) Olikheter och likheter möts i en samtalssituation (igenkännande, främmande konfliktskapande..) Hur kan vi skapa ordning och finna mening i ett samtal genom att samtala? Illustrera med egna exempel Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 30

31 TIPS PÅP ÖVNING! Två personer samtalar, de andra observerar Den ena personen berättar om en svårighet/problem hon/han vill ha hjälp med. (kan vara något personen har svårt för) Pröva tre alternativ: Samtalspartnern hjälper till någon slags lösning utan att ge råd Samtalspartnern försöker hjälpa till genom att ge en massa goda råd Samtalspartnern känner sig besvärad, kan inte hjälpa Diskutera efter varje övning utifrån: vad var karakteristiskt under samtalsformen vilka processer kunde man iaktta hur lyssnade de samtalande på varandra hur bekräftade eller diskvalificerade man varandra Låt först observatörerna reflektera, sedan diskutera hur de samtalande upplevde situationen. Ha därefter en dialog i gruppen. När ni har gjort alla tre övningsalternativ, diskutera eventuella skillnader och likheter, jämför de olika samtalsformerna eventuellt dra paralleller utifrån verkligheten. Byt sedan observatörer och samtalare och upprepa övningen tills alla har kunnat diskutera en svårighet Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 31

32 Kaffedags! Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 32