VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation
|
|
- Maria Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala,
2 Syftet är att utforska förhandlingar av tillhörighet bland ensamkommande flyktingungdomar i Sverige, med särskilt fokus på hem, plats, rasifiering och föreställningar om svenskhet Hem Sociala relationer En marginaliserad / villkorad position?
3 Om studien En kvalitativ intervjubaserad studie Deltagarna i studien Totalt 17: 14 killar, 3 tjejer år (+ 24 år), varit i Sverige 1½ 4 år (+ 8 år) Alla deltagarna hade PUT
4 Tillhörighet Where do I belong? (Anthias 2006) Tillhörighet är dynamiskt, föränderligt och mångdimensionellt tillhörigheter. Destabilisera essentialistiska föreställningar om ursprung Tillhörighet förhandlas i relation till andra människor och kollektiv plats(er) samhälleliga och politiska diskurser Frågor kring tillhörighet aktualiseras framförallt när den är hotad, utmanad eller vid exkludering
5 Att känna sig hemma på ett gruppboende? Gruppboende, en avvikande plats att bo på Att bo tillsammans med andra, men inte i en familj Att bo med okända jämnåriga Ett tillfälligt boende med tillfälliga relationer Ungdomar kommer, flyttar och försvinner Omsättning i personalgruppen
6 Vad är hemma? Platsen där en har sin säng och sina saker är inte nödvändigtvis ett hem Emotionella dimensioner: Nära känslomässiga relationer (familj) Det bekanta: platser och människor Hem som en process Framtidsperspektiv om att skapa ett (nytt) hem
7 Sociala relationer 1: Till vuxna Ensamkommande barn och unga identifieras som en särskilt utsatt kategori på grund av tidigare erfarenheter (skyddsskäl) innan och under migrationen situationen som asylsökande separationen från föräldrarna (och familj) På vilka sätt kan andra vuxna fylla en icke närvarande förälders plats? Görs det? Vilket ansvar har myndigheter och resurspersoner?
8 Relationen till personal och god man NÄRHET OCH DISTANS Vissa ungdomar hade nära relationer med en eller flera vuxna, medan Andra framstod som distanserade och instrumentella relationer
9 Sociala relationer 2: Till jämnåriga med migrationsbakgrund Gruppboendet och skolklassen blir viktiga platser för att skapa och upprätthålla sociala relationer Hjälper varandra Vänskapsrelationer ofta med ungdomar från samma region, med liknande erfarenheter och/eller traditioner, samt ett gemensamt språk underlättar kommunikation. MEN, det kan inte förutsättas: Att vara ensam mitt ibland andra
10 Sociala relationer 3: Iett landskap av gränsdragningar Gränsdragningar i rummet: att befinna sig nära varandra utan att det sker något möte Blyghet Osäkerhet och ovana Rasism
11 Strategi för att få svenska kompisar
12 Att (inte) prata om rasism Flera nämner negativa föreställningar om invandrare och flyktingar, men få beskriver det som rasism. Rasism är istället något som lokaliseras till andra platser, och betydelsen av den minimeras. Vilken betydelse kan maktrelationer (som ålder, etnicitet/ ras och samhällsposition) ha för vad som är, eller ses som, möjligt att säga för ungdomarna? Vad som sägs, och inte sägs, är inte enbart reflektioner av ungdomarnas erfarenheter eller tankar, utan även ett sätt att hantera sin position som nyanländ i Sverige.
13 En fråga om makt: Vad är (o)möjligt att säga? Ensamkommande asylsökande barn är ofta tysta och ger tunna berättelser i mötet med socialtjänst (Kohli 2006). Detta kan även vara fallet i forskningsintervjuer. Positioneringarna i det sociala landskapet har också betydelse för vad ungdomarna kan säga och (inte) säger i mötet. Hur ensamkommande barn positioneras i samhällsdebatten som utsatta som handlingskraftiga som misstänkliggjorda, skäggiga barn
14 Att uttrycka TACKSAMHET för mottagande och omsorgen För uppehållstillståndet Att komplicera bilden av tacksamhet: The grid of immigration En ojämlik relation mellan den nyanlända/e och värden, som karaktäriseras av skuld och tacksamhet (Back 2007:42) = Förväntningar om att vissa bör visa tacksamhet
15 En villkorad tillhörighet De ensamkommande flyktingungdomar måste hantera och förhandla, sin position i ett landskap där gränser dras mellan vi och dem Att bli positionerad som invandrare, rasifiering (i intersektion med genus och ung ålder) Diskurser om ensamkommande barn som antingen utsatta eller (misstänkliggjorda) skäggiga barn Strategier: distansera sig från negativa stereotyper: men jag är inte sån, men, vi är snälla, kommer jobba hårt och betala tillbaka, att visa tacksamhet
16 Tillhörighet och hem förhandlas i vardagen i relation till andra människor och till platser Närhet och distans Gränsdragningar förhandlas hela tiden, och ungdomar utvecklar strategier för att korsa dem och luckra upp gränserna mellan vi och dem
Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.
Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.se Avhandlingens syfte är att utforska förhandlingar av tillhörighet bland
Läs merNågra tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande
Läs merGenusperspektiv på ANDT
Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande
Läs merLeyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar
www.fou.sodertorn.se Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar I den här artikeln, av Jenny Knutsson, beskriver två unga personer som relativt nyligen anlänt till Sverige mötet
Läs merNYANLÄNDA BARN OCH DEN SVENSKA MOTTAGNINGSSTRUKTUREN
NYANLÄNDA BARN OCH DEN SVENSKA MOTTAGNINGSSTRUKTUREN Röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt Mirjam Hagström Studiens upplägg Mottagande på tågstationer samverkan och konsekvenser för barnen sen
Läs merEva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet
Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet Sy#e och frågeställningar Social interaktion mellan elever Hinder och möjligheter för social inkludering, samt hur
Läs merNormer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merNyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt. Åsa Sourander & Catharina Tjernberg Uppsala universitet 2017
Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt Åsa Sourander & Catharina Tjernberg Uppsala universitet 2017 Denna studie har genomförts inom ramen för Forskningscirkeln Nyanländas lärande och språkutvecklande
Läs merEmigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.
Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merMottagandet av asylsökande och flyktingar
Mottagandet av asylsökande och flyktingar Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för arbetsmarknad Mia Hemmestad 22 september 2016 Åtgärder för att minska inflödet av asylsökande November 2015 utökade
Läs merNormmedvetenhet och normkreativitet i relation till förskolans språk-, läs- och skrivutvecklande arbete. Hedda Schönbäck
Normmedvetenhet och normkreativitet i relation till förskolans språk-, läs- och skrivutvecklande arbete Hedda Schönbäck Dagen 11:00-12:00 Återkoppling till litteraturen och uppföljning av uppgift i grupperna
Läs merAlkohol, unga och sexuellt risktagande
Alkohol, unga och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Bredström, Anna (2008) Safe
Läs merSå sa läraren. Instruktion:
Vad du säger och hur du bemöter elever kan göra skillnad. Vi har alla uppfattningar, föreställningar och personliga/kulturella åsikter som vi medvetet och omedvetet förmedlar till våra elever. Dessa kan
Läs merBarn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö
Läs merIndividens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess
Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess Presentation av Dr. Riyadh Al- Baldawi Docent i Psykiatri, överläkare, Leg. Psykoterapeut Högskolelektor Verksamhetschef för Orienthälsan
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merPresentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson
Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter
Läs merHur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.
Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Förändringsledarutbildningen A$ främja jämställdhet bland unga kan på sikt bidra 7ll a$ förebygga våldsutövande,
Läs merINTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
Läs merRapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.
Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora
Läs merKultursektorn som exempel
Hur bemöter vi vardagsrasism på jobbet? Kultursektorn som exempel Exemplet Arbetsmarknad Första världen Andra världen Tredje världen 1 Goda människor onda effekter? Vardagsrasism diffus men visar sig som
Läs merNormutmanande materialgranskning
Föreställningar och maktrelationer kopplade till bland annat genus, religion och funktion speglas i de läromedel vi använder oss av. Genom att strukturerat granska material du använder dig av kan du upptäcka
Läs merIdentitet och jämställdhet i relation till förskolans språk- läs- och skrivutvecklande arbete. Hedda Schönbäck
Identitet och jämställdhet i relation till förskolans språk- läs- och skrivutvecklande arbete Hedda Schönbäck Hur arbeta utforskande med normer och genusfrågor tillsammans med barnen? Dagen 08.45-10:00
Läs merHOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!
HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA! DAGENS UPPLÄGG Om Make Equal Normer Normkritik => Normkreativitet Intersektionalitet Likvärdighet I praktiken?! REFLEKTION Ni kommer få chansen att reflektera och relatera till
Läs merSkolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser
Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.
Läs merFöljande samtalsguider är en del av metodmaterialet Det börjar med mig som togs fram av Make Equal, Fatta och Män inom projektet Fatta Man.
Följande samtalsguider är en del av metodmaterialet Det börjar med mig som togs fram av Make Equal, Fatta och Män inom projektet Fatta Man. TEMA VÄNSKAP Hur är det egentligen att vara vän med en annan
Läs merEnsamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Läs merAtt komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?
Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merFöljande samtalsguider är en del av metodmaterialet Det börjar med mig som togs fram av Make Equal, Fatta och Män inom projektet Fatta Man.
Följande samtalsguider är en del av metodmaterialet Det börjar med mig som togs fram av Make Equal, Fatta och Män inom projektet Fatta Man. TEMA VÄNSKAP Hur är det egentligen att vara vän med en annan
Läs merGE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2
GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 - en bok av Kristina Henkel och Marie Tomicic om genusfällor och genuskrux i vardagen - Olika förlag 2009 LEKFULL JÄMSTÄLLDHET Det är i samspelet mellan dem
Läs merInternationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar
Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar beniamin.knutsson@ped.gu.se Institutionen för didaktik och pedagogisk profession UHR seminarium: Athena och Atlas upptaktsseminarium 3 september
Läs merLäsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge
Läs merBarnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad
Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Läs merMakt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017
Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar
Läs merHEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något
Läs merIdentitet och jämställdhet i relation till förskolans språk- läs- och skrivutvecklande arbete. Hedda Schönbäck
Identitet och jämställdhet i relation till förskolans språk- läs- och skrivutvecklande arbete Hedda Schönbäck Hur arbeta utforskande med normer och genusfrågor tillsammans med barnen? Dagen 08.45-10:00
Läs merVardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv
Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet
Läs merIndividens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess
Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess Presentation av Dr. Riyadh Al- Baldawi Docent i Psykiatri, överläkare, Leg. Psykoterapeut Högskolelektor Verksamhetschef för Orienthälsan
Läs merELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem
ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem Delaktighet som en del av uppdraget Delaktighet framlyfts ofta som något som med automatik skulle finnas mycket av i fritidshem
Läs merDet tar tid förstår du
Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I
Läs merHEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig.
HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. Här följer lite information om föreställningen, samt några tankar kring hur pjäsens frågor skulle kunna integreras
Läs merOrganisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH
Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merFÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?
FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? KÄNNER DU IGEN DIG? ÄR DU OROLIG ATT DU...... inte får gifta dig med vem du vill?... inte får vara kär i någon av samma kön?... inte kan skilja dig om du redan är gift?
Läs merArbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
Läs merBättre webb för barn och unga!
Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning
Läs merTitel Att nå nya höjder.
Titel Att nå nya höjder. Syfte Ensamkommande flyktingbarn/ungdomar utgör en patientgrupp på Flyktingmedicinskt centrum (FMC) och framförallt utgör de en stor del av de inkommande remisserna. Hos oss på
Läs merHitta rätt Ett material för ensamkommande ungdomar
Hitta rätt Ett material för ensamkommande ungdomar Louise Parbring Enhetschef Boende för ensamkommande ungdomar, Göteborgs stad Göteborgs stads mottagande Överenskommelse mellan Göteborgs stad och Migrationsverket
Läs merVåldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik?
Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet Introduktionsdagar för yrkesverksamma 25 januari 2017 Malin Eriksson Utbildare, NCK Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik? Grundläggande
Läs merDet är svårt att få bra jobb här, om man inte är svensk. Vad ska man säga alltså? Det blir
E Det är svårt att få bra jobb här, om man inte är svensk. Vad ska man säga alltså? Det blir svårt att, om man kommer från ett annat land det blir svårt att studera i universitetet, att ((letar ord)) Complete,
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merEtt litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel
Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof
Läs merLäroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt
Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga
Läs merInformations- och prognosbrev
Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden
Läs merTema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Läs merÖka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper
Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer
Läs merFlickors sätt att orientera sig i vardagen
Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under
Läs merHANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen
Läs merBilaga 6 Intervjuer med representanter för ensamkommande ungdomar
Bilaga till rapport Stöd till ensamkommande barn och unga effekter, erfarenheter och upplevelser nr 294 (2018) Bilaga 6 Intervjuer med representanter för ensamkommande ungdomar 1 Bakgrund För att få information
Läs merIdentitet och jämställdhet i relation till förskolans språk- läs- och skrivutvecklande arbete. Hedda Schönbäck
Identitet och jämställdhet i relation till förskolans språk- läs- och skrivutvecklande arbete Hedda Schönbäck Hur arbeta utforskande med normer och genusfrågor tillsammans med barnen? Dagen 08.45-10:00
Läs merEnsamkommande flyktingbarn
Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Malmö är sedan 2006 en av fyra mottagningskommuner för ensamkommande flyktingbarn i Sverige. De senaste åren har över 1400 ensamkommande flyktingbarn
Läs merNär världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum
När världen kommer till vårdcentralen Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum Bakgrund och syfte Transkulturellt centrum Stockholmsläns
Läs merLäsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Läs merAtt göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan
Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Bakgrund varför skrev jag
Läs merBarns sociala liv på fritidshemmet. En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter
Barns sociala liv på fritidshemmet. En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter Solveig Hägglund (2001) pekar på frånvaron av studier om barns vardagsliv i skolans icke-offentliga
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merOmsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?
Omsorg vid trauma Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna? Agenda Nuläget Bakgrund Vad är trauma? Omsorg vid trauma Frågor? Under vecka 45 sökte totalt 487 personer asyl i Sverige,
Läs merBild: Eraxion stockxpert.com
Bild: Eraxion stockxpert.com Spelar kön någon roll när man arbetar som lärare i naturvetenskap eller disciplineras kvinnliga och manliga naturvetenskapslärare in i ett visst sätt att tänka? Under en stavgångstur
Läs merAtt prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Maria Stefansson, hälsoutvecklare Helena Gard, hälsoutvecklare 1 Vad är SRHR? Sexuell hälsa Fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen
Läs merBeskrivning av utlysningens olika inriktningar
Beskrivning av utlysningens olika inriktningar Programbidrag till forskning om åldrande, befolkning och hälsa Sverige står inför en demografisk utmaning där andelen äldre ökar. Denna utveckling leder till
Läs merRAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING
RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merBR 分 SA - 1 2013-12-13 Håkan Edholm
BR 分 SA - 1 2013-12-13 Frekvenser fråga för fråga Kön Frequency Cumulative Kille 68 41,2 41,2 41,2 Tjej 97 58,8 58,8 100,0 100,0 Ålder Frequency Cumulative 19,0 34 20,6 20,9 20,9 20,0 40 24,2 24,5 45,4
Läs merMars Stockholm 26 september 2016
Mars 2016 Stockholm 26 september 2016 Prognos 25 juli Fortsatt internationell flyktingkris men begränsad framkomlighet till och genom Europa Planeringsantagande för 2016 34 500 asylsökande, varav 3 000
Läs merIngen Vet Ingen Kan. Språk, kultur och makt i den svenska skolan. Torsdagen den 30 maj 2013, Lindesberg. Hassan Sharif, Uppsala universitet
Ingen Vet Ingen Kan Språk, kultur och makt i den svenska skolan. Torsdagen den 30 maj 2013, Lindesberg Hassan Sharif, Uppsala universitet hassan.sharif@edu.uu.se Upplägg och innehåll Kl. 13.45-14.45 Pass
Läs merHur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS
BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå
Läs merJag skriver till mina systrar och bröder är ett projekt som vill lyfta frågor om det Sverige och den verklighet vi lever i, om vårt samhälle och
1 Jag skriver till mina systrar och bröder är ett projekt som vill lyfta frågor om det Sverige och den verklighet vi lever i, om vårt samhälle och varför det ser ut och fungerar som det gör. Det vill lyfta
Läs merHEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TRIS utgångspunkt är att alla
Läs merKulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll
Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,
Läs merUppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42
Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen
Läs merFortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund
Fortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund Sverige tillsammans Karin Sheikhi och Hanna Simola, Mälardalens högskola 2016-03-01 Utvecklingsprojekt i Södermanland Hanna Simola, Eskilstuna
Läs merDet nya landet startar i skolan Diskussionsfrågor (halvdagsupplägg) p.1(6)
Det nya landet startar i skolan (halvdagsupplägg) p.1(6) p.2(6) Kapitel 1: Med dörren på glänt Vad tror du händer om en människa möter andras fördomar varje dag? Man måste försöka hålla dörren öppen för
Läs merUTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vi är ett relativt nytt personalteam på 4 pedagoger. Vår barngrupp har under detta läsår varit i åldrarna 1-4 år. Vår avdelning är väldigt ljus och fräsch
Läs mer!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Läs merYrkande angående yrkande från V och MP om ensamkommande barn som fyller eller skrivs upp till 18 år
Yrkande (S) Kommunstyrelsen Yrkande angående yrkande från V och MP om ensamkommande barn som fyller eller skrivs upp till 18 år Frågan om situationen för de ensamkommande som blir vuxna, och därmed övergår
Läs merFrågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande
1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)
Läs merBrukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen
sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet
Läs merAlkohol och sexuellt risktagande
Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol
Läs merUlla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014
Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014 Innehåll Inledning - olika synsätt och utgångslägen Frånvaro-närvaro-delaktig? DEL I: En process - från dialog till delaktighet
Läs merPersoncentrering. Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt. Eva Brink & Carina Kullgren
Personcentrering Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt Eva Brink & Carina Kullgren 2016-04-01 Personcentrering - Varför nu? Några exempel: Utveckla personcentrerat arbetssätt i hela regionen, som tydligt
Läs merNär systemet löper amok BASSAMTAL. med separerade föräldrar med hög konfliktnivå * Erik Abrahamsson. Växjö Familjeterapikongress 4 september 2015
När systemet löper amok BASSAMTAL med separerade föräldrar med hög konfliktnivå * Erik Abrahamsson Växjö Familjeterapikongress 4 september 2015 Fokus på Familien, 3-2013: När vuxenkonflikterna äter upp
Läs mer@mkc_sverige #mkcfittja. Fittja Gård Botkyrka. mkcentrum.se. #nationellpsykos
Utbildning. Forskning. Seminarier. Bokförlag. Specialbibliotek. Verkstad. Utställningshall Konferens. @mkc_sverige #mkcfittja fb.com/mkcfittja Fittja Gård Botkyrka @mkc_sverige #mkcfittja mkcentrum.se
Läs mer