Hur skildras konsekvenserna av cannabiskonsumtion?

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Hur skildras konsekvenserna av cannabiskonsumtion? - en diskursanalys C-uppsats 15 hp Kriminologi Påbyggnadskurs i allmän kriminologi (30 hp) Vårterminen 2012 Gaia Slawomirska

2 1

3 Sammanfattning Uppsatsens syfte är att med hjälp av ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt undersöka hur ett urval av svensk media och officiella dokument skildrar konsekvenserna av cannabiskonsumtion. Cannabis, bruket av cannabis och därmed även konsekvenserna av cannabiskonsumtion har uppfattats på skilda sätt under olika tidsperioder, i olika kulturer samt regleras juridiskt i varierande omfattning. Även bland länder inom den Europeiska Unionen finns det stora skillnader gällande lagstiftningen rörande cannabis. Således undersöker studien om denna diversifierade syn återspeglas i ett antal olika svenska utsagor om konsekvenser av cannabiskonsumtion. I uppsatsen har Foucault och Laclau & Mouffes teorier om makt och diskurs använts såväl som teoretisk grund samt som metod. Diskurs kan förstås som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Diskursen representerar och föreställer verkligheten samt utesluter andra representationer och tolkningar av omvärlden. Vissa diskurser kan ses som naturliga och självklara, de tas för givet. Det kan även finnas diskurser som utmanar de rådande diskurserna eller finns sida vid sida av varandra. Om en diskurs tas för given eller inte beror på vilken makt diskursen har för att utesluta andra diskurser. Att en diskurs innebär ett sätt att förstå världen leder till att endast vissa handlingsalternativ ses som relevanta och rimliga. Uppsatsens frågeställningar utgår från Foucault och Laclau & Mouffes teorier om diskurs. Till följd därav undersöks hur svenska myndigheter och medier skildrar konsekvenser av cannabiskonsumtion, vad som tas för givet i dessa skildringar samt om det i skildringarna finns flera olika syner på konsekvenser av cannabiskonsumtion. I materialet kan tre diskurser urskiljas. Alla tre diskurser tar för givet att cannabiskonsumtion är skadligt och kan leda till negativa konsekvenser. Det finns dock viktiga skillnader i hur man ser på skadligheten. I den dominerande diskursen skildras cannabiskonsumtion som skadligt i sig och att konsekvenserna nästan alltid är ett tyngre narkotikamissbruk. Den dominerande diskursen återspeglas i majoriteten av det undersökta materialet. Det finns dock en motståndsdiskurs som menar att cannabiskonsumtion förvisso är skadligt men att dessa konsekvenser skapas i kombination med andra problem eller på grund av vissa sociala och/eller juridiska omständigheter. Den tredje diskursen, den medicinska diskursen, tar även den för givet att cannabiskonsumtion kan vara skadligt, men inom diskursen finns det även utrymme för att se att cannabis eventuellt också kan ligga till grund för nytta i form av läkemedel och därmed leda till positiva konsekvenser. Den medicinska diskursen är dock väldigt liten i materialet. 2

4 3

5 Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 Uppsatsens kontext... 7 Syfte och frågeställningar... 7 Självreflexivitet... 7 Disposition Teori... 9 Diskurs och diskursanalys... 9 Filosofiska premisser... 9 Socialkonstruktionism Bakgrund till Foucault och Laclau & Mouffe Foucault och diskurs Laclau & Mouffes diskursteori Kritik av teorierna Metod och material Teoretiska skäl till materialurvalet Analysverktyg Materialurval Beskrivning av materialet Insamlingsförfarande Problem med materialinsamlingen Validitet och reliabilitet Begrepp Tidigare forskning Cannabis Resultat Det officiella materialet Det mediala materialet Analys Avslutande diskussion Alternativa positioner i motståndsdiskursen Avslutande reflektioner Källförteckning Bilagor Bilaga 1. Material från Dagens Nyheter Bilaga 2. Material från Aftonbladet Bilaga 3. Material från TV Bilaga 4. Material från radio

6 5

7 1 INLEDNING Synen på cannabis skiljer sig mycket mellan olika tidsperioder och kulturer. Från att nationellt och internationellt ha betraktats som en nyttoväxt, medicin eller njutningsmedel betraktas cannabis i dagens Sverige och många andra länder som ett allvarligt samhällsproblem. Cannabis är den mest använda illegala drogen 1 i Sverige, Europa och hela världen. 2 Trots detta forskas och pratas det lite om drogen vilket innebär att synen på cannabis inte är enhetlig: Views about the health consequences of marijuana are highly polarised, reflecting the thin research base that, in turn, reflects the generally low level of interest in the drug. 3 Olika länder skiljer sig i hur de ser på cannabis. I Frankrike arbetar flera prestigefyllda organisationer med att få till stånd en avkriminalisering av cannabis och flera kritiska röster hörs vad gäller den restriktiva franska narkotikapolitiken. 4 I England har drogens status förändrats så att cannabis hamnar i den lägsta farlighetsklassen, klass C, vilket innebär att polisen idag inte prioriterar drogen och att innehav för eget bruk inte är straffbart. 5 Även Tyskland och Belgien har mildrat sina rättsliga åtgärder vad gäller cannabis. 6 Några av de angivna skälen till denna liberalisering är att flera undersökningar visar på att cannabis inte är skadligt på så sätt att dödliga överdoser inte förekommer och att ämnet är i låg grad beroendeframkallande. 7 I Sverige var all hantering av cannabis förbjudet under den undersökta perioden ( ), inkl. eget bruk 8 och odling av industrihampa 9, och myndigheterna krävde hårdare tag mot drogen. 10 Narkotikapolitiken betraktas som repressiv av en del kriminologiska forskare, diskussions- och handlingsutrymmet bedöms av vissa som låst och polariserat. 11 Många svenska officiella utsagor om cannabis verkar innehålla väldigt lite utrymme för nyanseringar, medan andra utsagor, t.ex. om läkemedel och alkohol, tycks vara mer komplexa och innehålla olika infallsvinklar. The apparent periodic nature of each drug cycle and the corresponding swings between tolerance and intolerance have led some observers to the conclusion that drug policies do not involve in linear fashion as the sum of historically accumulated knowledge and experience, but are the product of systematic, subjective distortion by political or cultural influences För en definition av begreppen drog och narkotika se Begrepp (s. 24). 2 Statistik om narkotika kan vara problematisk eftersom narkotika är illegalt, men se t.ex. Basfakta om narkotika 1996, s. 30; BRÅ 2004:5, s. 15; EMCDDA 2004, s. 10 och World Drug Report 2004, s. 8 för uppgifter om konsumtion av cannabis. 3 MacCoun & Reuter 2001, s Ullman 2005, s Se t.ex. Samuelsson (SvD) och Molin (DN). 6 Ullman 2005, s Se t.ex. Grinspoon 1995; Gahlinger 2004, s. 326 och MacCoun & Reuter 2001, s Se Narkotikastrafflag (SFS 1968:64) och Lag (SFS 1992:860) om kontroll av narkotika och Läkemedelsverkets författningssamling. 9 Jordbruksverket har sedan 2005 hävt totalförbudet och numera tillåts odling av industrihampa med tillstånd om THC-halten understiger 0,2 %, en halt som inte kan framkalla rus. Se För den mediala belysningen innan av totalförbudets upphävande 2005, se t.ex. Rothenborg (DN) och Liljesson (SvD). 10 Se t.ex. Careborg a (SvD) och Careborg b (SvD). 11 Tham (red.) World Drug Report 1997, s

8 I denna uppsats ska jag undersöka några officiella samt mediala svenska utsagor om cannabis med hjälp av diskursanalys. Diskurs kan förstås som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Detta bestämda sätt är skapat av historiska, kulturella och politiska processer. När vi förstår världen på ett visst sätt leder det till att vissa handlingsmöjligheter framstår som självklara och andra som helt otänkbara. 13 Genom att visa på och ifrågasätta vad som tas för givet inom en diskurs kan det leda till att man kan se andra handlingsalternativ som möjliga, att man vidgar sitt handlingsutrymme. Uppsatsens kontext Uppsatsen är relaterad till ett projekt om cannabiskonsumtion i Europa. Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet, forskar kring frågan i samarbete med European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). Syfte och frågeställningar Uppsatsen syfte är att göra en diskursanalys av hur konsekvenser till följd av cannabiskonsumtion framställs i officiella texter samt i media. Skälet till detta är att det inte finns någon entydig syn på cannabis, något som jag försökte visa i inledningen, och därmed är det intressant att undersöka hur konsekvenser av cannabiskonsumtion framställs i Sverige. Frågeställningarna följer direkt på syftet. Hur skildrar myndigheter och medier konsekvenser av cannabiskonsumtion? Vilka grundantaganden finns det i framställningen, vad tas för givet? Finns det flera olika syner på konsekvenser av cannabiskonsumtion i Sverige? Jag kommer inte att undersöka hur man har kommit fram till vilka konsekvenserna av cannabismissbruk är. Det jag kommer att inrikta mig på är hur konsekvenserna diskuteras och skildras. Detta eftersom förståelsen för vår sociala verklighet går genom språket. Analysen ska alltså inte klarlägga den objektiva verkligheten, utan den inriktar sig på att visa hur till synes naturlig och objektiv kunskap är ett resultat av bland annat politiska 14 processer med sociala konsekvenser. 15 Självreflexivitet Eftersom man själv är en del i flera diskurser samtidigt är det svårt att distansera sig och ifrågasätta det självklara 16 så för att underlätta för läsaren att följa min tankegång och rekonstruera mitt arbete 13 Winther Jørgensen & Phillips 2000; Börjesson Med politiska processer menas alla slags sociala processer. Begreppet förklaras närmare i metodavsnittet om Laclau & Mouffe, se s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Ibid. 7

9 vill jag kort problematisera min förförståelse och mina värderingar eftersom dessa påverkar mina teori- och metodval samt inte minst hur jag tolkar mina resultat. Min syn på droger är kluven. Under min uppväxt hade jag ett starkt motstånd till droger, inkl. alkohol, tobak och läkemedel. Ändå deltog jag i en subkultur (rave) som såg positivt på narkotika och flera av mina vänner använde illegala droger. Jag arbetade aktivt med att anordna drogfria fester och hade mycket kontakt med polis och socialarbetare. Dock ifrågasatte jag politikers och polisens hantering av problematiken med droger på technofester, vilken jag ansåg var repressiv. Min tidigare kritiska hållning mot allt drogbruk, även läkemedel, ändrades p.g.a. en ryggskada. Skadan innebär att jag har använt flera narkotikaklassade mediciner i perioder de senaste åren. Det av mig mest använda läkemedlet innehåller kodein (metylmorfin), ett opiumderivat med morfinverkan, 17 som ger mig smärtlindrig men även avslappning och ett tillstånd av välbefinnande. Min syn på droger idag är därmed mer nyanserad, jag ser droger både som positiva och negativa. Detta har lett till att jag inte har en helt klar och bestämd åsikt i narkotikafrågan. Dock kan jag säga att mycket av teori- och metodlitteraturen i den här uppsatsen står för en värdegrund och en syn på ontologi och epistemologi 18 som ligger nära min egen. Likaså mina utbildningsval kriminologi och andra närliggande ämnen har sin grund i de nämnda faktorerna, men utbildningen i sig har också influerat min uppfattning i narkotikafrågan. Disposition Uppsatsens disposition är avhängig den teori och metod som jag använder mig av. För att läsaren ska kunna följa mina resonemang följer först ett kapitel om filosofiska premisser och två diskursteorier. Därefter kommer kapitel tre med en integrerad diskussion om metod och material, som också anknyter till teorikapitlet. Först i slutet av metodkapitlet definierar jag begrepp som jag använder mig av. Detta för att definitionerna grundar sig i de teorier som jag valt. Jag vill redan här påpeka att skiljelinjen mellan teori och metod i denna uppsats är diffus vilket beror på att diskursteorin och dess begrepp också ligger till grund för metoden. I kapitel fyra sätter jag min uppsats i ett större sammanhang genom att kort presentera relevant tidigare forskning samt genom att väldigt översiktligt placera cannabis i en historisk och kulturell kontext. I det femte kapitlet presenteras mina resultat av det insamlade materialet som består av svenska officiella 19 och mediala utsagor om cannabis. Det sjätte kapitlet innehåller analys av materialet och i det sjunde kapitlet ges en avslutande diskussion med återkoppling till teorierna. 17 Beroendecentrum Stockholms hemsida. 18 Med ontologi menas vilken verklighetsbild som man har och med epistemologi menas vilken kunskapssyn man har, se t.ex. Sohlberg & Sohlberg 2008, s. 43ff. 19 Med officiellt material menar jag sådant material som har producerats av den politiska makten. Jag väljer dock att kalla dessa utsagor för officiella för att det inte ska uppstå en sammanblandning med begreppet politiska processer som är en del i Laclau & Mouffes begreppsapparat. 8

10 2 TEORI I uppsatsen använder jag mig av diskursanalys som ramverk. Diskursanalys är en helhet som består dels av teoretiska och metodiska modeller och dels av vissa filosofiska premisser. I detta kapitel kommer jag att inrikta mig på filosofiska premisser och relevanta teorier för mitt arbete. Även om diskursanalys är en helhet så väljer jag att lägga metod och material i nästa kapitel för tydlighetens skull. Diskurs och diskursanalys Begreppet diskurs kommer ursprungligen från filosofin och lingvistiken men har fått delvis andra betydelser och användningar inom samhällsvetenskaperna. Diskurs innefattar inom samhällsvetenskaperna både en struktur- och en handlingsdimension, som saknas inom den ursprungliga betydelsen. 20 Handlingen kommer till uttryck i olika processer som ligger till grund för vårt sätt att förstå världen. Diskurser skapar världen, de konstruerar identiteter, sociala relationer och betydelsesystem. Diskurser avspeglar inte bara omvärlden utan spelar också en aktiv roll i skapandet av den. Diskurs kan förstås som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, diskursen representerar och föreställer verkligheten. Av detta följer att en diskurs innebär en uteslutning av andra diskurser, av andra möjligheter att representera verkligheten, men diskurser är också överlappande och tillfälliga. 21 Att diskurser är avgränsande och begränsande och att de styr tanken genom att de utesluter andra möjligheter att se på verkligheten är dock inget negativt i sig. Diskurser är inte repressiva, de är produktiva. 22 Utan diskurser skulle vi inte ha någon mening, sammanhang eller förståelse av vår omvärld, således skapar diskurser kunskap och ger handlingsmöjligheter. 23 De mönster som diskurser bildar kan studeras genom diskursanalys. Föremålet för en sådan analys är språk, text eller mänskliga utsagor i annan form. Diskurs är en kollektiv aktivitet och en analys syftar till att undersöka mönster; vad som underförstås, omöjliggörs och impliceras, inte att undersöka vad som är verkligt eller falskt. 24 Filosofiska premisser Diskursbegreppet bygger på vissa filosofiska premisser. Dessa innebär att verkligheten speglas och återges genom språket och att språket därigenom även skapar verkligheten. Allt är dock inte konstruktioner. Den fysiska verkligheten finns, men vi förstår den genom våra diskurser. 25 En självreflektiv hållning till språket ingår i det filosofiska förhållningssätt som kallas den språkliga 20 Lindgren 2000, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Börjesson 2003, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, 19-20; Börjesson 2003, s Börjesson 2003, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s

11 vändningen. 26 Det är ett förhållningssätt som problematiserar relationen mellan språk och verklighet. Att språk representerar verkligheten är nämligen inte givet. Språk förmedlar inte bara fakta, det är inte en neutral förmedlare. En rad sociala konventioner och normer samspelar i ett specifikt kulturellt sammanhang som tillsammans med mottagarens förförståelse skapar en förståelse av mänskliga utsagor. 27 Förhållandet mellan språk och verklighet är enligt vissa filosofer godtyckligt 28 och vi kan aldrig ställa oss utanför språket, då språk styr hur vi tänker. Språket ligger mellan människan och världen, samtidigt som språket ger oss struktur och verktyg för mening och sammanhang. Den sociala verkligheten är upplevd genom språket och genom de benämningar och begrepp som vi människor väljer att använda. Språket konstituerar på detta sätt verkligheten. Detta innebär inte att det inte finns en fysisk verklighet, poängen är att vi får tillgång till den fysiska verkligheten genom språket. 29 Som exempel kan man ta cannabis. Cannabis existerar och man har kunnat isolera farmakologiskt aktiva ämnen i plantan, THC 30. Vid intag av cannabis påverkar THC våra kroppsliga funktioner på vissa sätt. Men synen på konsumtion av cannabis har varit olika under historiens lopp och i olika kulturer. Cannabis har en effekt i farmakologisk mening 31 men de olika uppfattningarna om cannabis har likväl påverkat individernas självupplevda rus. Skiftande föreställningar om drogen har gett olika självupplevda rus och ruset har också uppfattats och bemötts på många olika sätt. 32 Så även om jag inte förnekar en positivistisk och realistisk grund så är människors sociala samspel och den kontext vari man diskuterar olika problem av stor betydelse. Genom socialt samspel skapar olika aktörer konstruktioner kring fenomen. Dessa sociala konstruktioner styr vår uppfattning av verkligheten. Socialkonstruktionism Genom språket skapas följaktligen sociala konstruktioner som formar vår verklighet. Detta synsätt kallas för socialkonstruktionism. Socialkonstruktionism ligger till grund för många olika teorier och angreppssätt, diskursanalys är bara ett av dem. I sin tur rymmer diskursanalys flera olika riktningar. Det finns dock vissa gemensamma premisser för socialkonstruktionismen. 33 En kritisk inställning till självklar kunskap. Vår kunskap om världen är socialt konstruerad. Vi kan bara få tillgång till verkligheten genom våra konstruktioner av kategorier och begrepp, därför går det inte att komma åt någon objektiv sanning. 26 Börjesson 2003, s Ibid., s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Börjesson 2003, s ; Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Δ-9-tetrahydrocannabinol. 31 Emellertid är det oklart hur cannabis fungerar och vilka konsekvenser ämnet ger, se t.ex. MacCoun & Reuter 2001, s. 351ff. 32 Cannabis kommer att presenteras närmare i avsnittet Cannabis, (s. 26). 33 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s

12 Historisk och kulturell specificitet. Människan lever i ett historiskt och kulturellt sammanhang som alltid präglar oss och vår syn på världen och på oss själva. Det innebär att vår nuvarande syn skulle kunna vara annorlunda eftersom det finns många möjligheter till kunskap om världen, men de möjligheterna är inte nödvändiga att konstruera. Vår konstruktion av den sociala världen kan också komma att ändras. Samband mellan kunskap och sociala processer. Genom sociala processer skapar och upprätthåller människan kunskap. Social interaktion bildar gemensamma sanningar, samtidigt som det finns konflikter om vad som är sant och falskt. Samband mellan kunskap och social handling. Den gemensamt konstruerade kunskapen leder till att vissa handlingar blir naturliga och självklara och andra handlingar otänkbara. Därmed får man konkreta sociala konsekvenser av den kunskap som konstrueras. Socialkonstruktionism kritiseras för att det kan förstås som att allt är flytande och relativt att verkligheten bara finns i betraktarens öga men representationerna och implikationerna är nog så verkliga för de som lever i dem. Som individ blir man låst av de ramar och förutsättningar som finns i varje konkret situation. Det sociala fältet är regelbundet och väldigt reglerande. Det är dessa regelbundenheter och villkor för mänskliga utsagor som är i fokus för diskursanalys. 34 Bakgrund till Foucault och Laclau & Mouffe I mitt arbete använder jag mig av Foucaults och Laclau & Mouffes teorier om diskurs eftersom dessa teorier undersöker de stora, abstrakta dragen i diskurser och är därmed relevanta för mitt syfte. Eftersom allt skapas i ett historiskt och kulturellt sammanhang så ger jag först en kort introduktion till Foucault och Laclau & Mouffe innan jag tar upp respektive teori. Min förhoppning är att detta leder till en bättre förståelse av teorierna. Under 1960-talet utsattes flera olika tankemodeller för kraftig kritik och nytolkningar, speciellt marxismen. 35 Denna dekonstruktion 36 av teorier har inspirerat och utvecklats av de två teoriinriktningar om diskurs som jag använder mig av i denna uppsats. En central gestalt inom dekonstruktionismen var den franske filosofen och teoretikern Michel Foucault ( ). 37 Foucault gav dock aldrig en definition av vad han själv ansåg sig vara, men han varnar för att tolka honom som strukturalist. 38 Han vände sig mot tidigare teorier som menade att det finns en åtskillnad mellan något ytligt och något mer grundläggande, t.ex. marxismens inriktning på bas och överbyggnad och mellan sant och falskt medvetande samt mot tanken att den 34 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s ; Börjesson 2003, s Se t.ex. Liedman 1998, s. 151 och Delanty 1997, s Dekonstruktion handlar om att visa att våra idéer skapas genom en åtskillnad av något annat och att visa att språket är uppbyggt av godtyckliga relationer mellan symboler, d.v.s. i den språkliga vändningens anda. 37 Delanty 1997, s Foucault 1993, s

13 härskande klassen innehar all makt och att denna makt är underordnad den ekonomiska strukturen. 39 Foucault hävdade i stället att allt finns på ytan och att olika begrepp bara är grova karikatyrer som inte har något objektivt sanningsvärde. 40 Även de franska politiska teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe kritiserade och dekonstruerade marxismen, vilket utgör grunden till deras teoribygge som kallas diskursteori. 41 Utöver att ha påverkats av dekonstruktionismen så har de tagit stort intryck av post-strukturalistiska teorier och marxisterna Lacan (en av Foucaults lärare) och Gramsci. 42 Laclau & Mouffe definierar sig själva som post-marxister och post-marxister. 43 De menar att det inte finns några objektiva eller ekonomiska lagar som leder till att samhället delas in i bas och överbyggnad. Bas och överbyggnad, individuella och kollektiva identiteter skapas av samma diskursiva processer inom ett och samma område. De menar också att samhället inte är en objektivt existerande storhet, utan ett försök av oss människor att skapa förståelse. 44 För både Foucault och Laclau & Mouffe gäller att de är konstruktivister och att de vänder sig mot historiematerialism. De förnekar dock inte en materiell existens i världen, men de menar att inget har någon mening utanför diskurserna. 45 Olika diskurser ger olika möjliga handlingar i konkreta situationer, de ger upphov till sociala konsekvenser. 46 För både Foucault och Laclau & Mouffe är individen således determinerad av strukturerna i samhället. 47 Slutligen vill jag poängtera att Foucault och Laclau & Mouffe arbetade teoriskt och inte med att utveckla en vetenskaplig metod när det gäller diskursanalys. 48 Foucault och diskurs Det samhällsvetenskapliga bruket av begreppet diskurs har utarbetats av Foucault men det har sedan vidareutvecklats av andra teoretiker och filosofer. För Foucault innebär diskurs allt som leder fram till en bestämd typ av kunskap och sanning inom ett specifikt område. 49 Syftet med hans arbete var att visa på de regler som finns om vad som får sägas respektive inte sägas samt om vad som kan betraktas som sant respektive falskt. 50 Om diskursproduktion skriver Foucault: I ett samhälle som vårt är utestängningsprocedurer naturligtvis välkända. Den tydligaste och mest bekanta är förbudet. Alla vet att man inte får säga allt, att man inte kan tala om vad som helst och när som helst och, slutligen, att inte vem som helst får tala om vad som helst Hörnqvist 1996, s. 79ff. 40 Liedman 1998, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Laclau & Mouffe 2001, s. xi; Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Laclau & Mouffe 2001, s. 4. (Laclau & Mouffes egna kursiveringar). 44 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Laclau & Mouffe 2001, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Ibid., s Dean 1994, s. 5; Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Rosengren 1993, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Foucault 1993, s. 7. (Foucaults egna kursiveringar). 12

14 Förutom förbudet menar Foucault att det finns två andra stora utestängningssystem, nämligen avskiljandet av vansinnet och viljan till sanning. Viljan till sanning är det viktigaste och mest tvingande utestängningssystemet då denna vilja ligger till grunden för alla diskurser. Normativa företeelser (som straffsystemet) söker sitt berättigande, sin sanning, i diskurser med positivistiska och vetenskapliga anspråk som sociologiska, medicinska och psykologiska diskurser. 52 De tre stora utestängningssystemen verkar så att säga från utsidan, men det finns även inre kontrollprocedurer där diskurserna själva utövar kontroll över sig själva. 53 Av de många inre kontrollprocedurer som Foucault resonerar kring är den om discipliner mest intressant för uppsatsens syfte. En disciplin utgörs av en objektsdomän med sina egna metoder, tekniker och påståenden som anses vara sanna. Förutom sanna påståenden innehåller en disciplin också felaktigheter och misstag, sådant som inte räknas som sant. Den inre kontrollprincipen tillåter dock inte att vilka satser som helst diskuteras inom en diskurs, utan satserna måste utgå från diskursens teoriska kontext, vara i samma objektsdomän. För att en sats kan få status som falsk, eller sann, måste den först vara i det sanna, d.v.s. producerats inom disciplinen i fråga. Så även om man har vissa erfarenheter och åsikter som är sanna eller falska, så får de ingen giltighet utanför disciplinen. Disciplinen bildar ett anonymt system som kan nyttjas av dem som vill och kan, och detta utan att förändra disciplinens giltighet. 54 Men vem kan nyttja en disciplin/diskurs? Foucault dryftar diskursernas tillgänglighet. Talande subjekt måste ses som kvalificerade nog, inta vissa positioner samt formulera bestämda typer av yttrande (producerade inom disciplinen) för att få tillträde till diskursen. 55 Vissa roller som samhället erbjuder innebär att man har en starkare position att uttala sig från. Dessa roller kan vara minister, läkare, forskare m.m. En sådan person uttalar sig från en högre, mer maktfylld, position än en privatperson. Postfoucaultiansk litteratur kallar en sådan person för privilegierad talare. 56 Makt är ett centralt begrepp i Foucaults teorier. När man tänker traditionellt på makt tänker man oftast att makt är något som en individ eller grupp innehar, men Foucault ser makt som en relation mellan människor. Man kan se relationer som ständigt verksamma och ständigt föränderliga styrkeförhållanden mellan individer och/eller grupper. 57 Makt är alltså inte något som påtvingas utifrån, utan den är en del av det sociala. 58 Allt är dock inte en produkt av makt eftersom mänskliga relationer innehåller mer än bara makt, 59 men makt är en förutsättning för vår sociala omvärld 52 Foucault 1993, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Börjesson 2003, s Hörnqvist 1996, s Delanty 1997, s Hörnqvist 1996, s

15 genom att den konstituerar diskurser, kunskap och subjektiviteter. 60 Man kan jämföra makt med språk, på så sätt att de båda är förutsättningar för vår (sociala) omvärld. 61 Makt är alltså både produktiv och begränsande. 62 Makt och kunskap förutsätter varandra, och det är en illusion att tro att man kan skapa kunskap utan att makt samtidigt bildas och utövas. 63 Detta är intressant, för även om makt finns överallt 64 så finns det grupper med t.ex. ekonomiska resurser som gör att de kan påverka kunskapsproduktionen och därmed makten mer än vad andra kan. Speciellt effektiv blir makten om den är dold enligt Foucault. Framför allt gäller detta för myndigheter och offentlig byråkrati. Myndigheterna utövar dold makt genom att kontrollera och reglera individen/befolkningen, något de själva (och andra) tror att de gör för allmänhetens bästa eller i medborgarnas intresse. 65 Därmed blir makten dold. Men bara för att myndigheter har mer makt och står för en del av kunskapsproduktionen i samhället, innebär det inte att de står för mer sanning än andra. Sanning är ju enligt Foucault omöjlig att få fram eftersom allt skapas inne i diskurserna och någon objektivitet utanför språkets representation går aldrig att nå. 66 Makt kan dock inte finnas utan att motstånd uppstår. Motståndet inriktar sig på att upphäva styrkeförhållandena och neutralisera maktutövningen. Detta motstånd finns överallt i samhället och det är inte ett motstånd det handlar om, utan många. Motståndet finns i alla slags sociala relationer och på flera olika nivåer samtidigt. Viktigt att komma ihåg dock är att båda begreppen, makt och motstånd, är neutrala, d.v.s. de innehåller inga värderingar. 67 Laclau & Mouffes diskursteori Laclau & Mouffe publicerade sitt huvudverk Hegemony and Socialist Strategy 1985, ett år efter Foucaults död. De har påverkats mycket av Foucaults idéer, men de har även kritiserat och vidareutvecklat vissa av hans tankar för att inarbeta dem i sitt eget teoribygge. En grundläggande skillnad är dock att Laclau & Mouffe har en allomfattande syn på diskurs. All social och språklig verksamhet är diskursiva praktiker enligt dessa teoretiker, men Foucault skiljde mellan diskursiva och icke-diskursiva praktiker. 68 En annan viktig skillnad är att Foucault bara identifierade en diskurs i varje historisk period medan Laclau & Mouffe anser att det existerar flera diskurser samtidigt. 69 Diskurser är fullständigt konstituerande för vår värld och subjekten styrs helt av 60 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Delanty 1997, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Hörnqvist 1996, s Ibid., s Danaher, Shirato & Webb 2000, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Hörnqvist 1996, s Laclau & Mouffe 2001, s. 107; Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s

16 diskurserna. 70 Laclau & Mouffe särskiljer inte mellan sociala diskursiva och icke-diskursiva fenomen, de ser hela det sociala fältet som diskursivt konstruerat. Men det betyder inte att allt är flytande. Diskursen är materiell, dess konstruktion får materiella konsekvenser. 71 Genom att klassificera cannabis som illegal narkotika får det konsekvenser för konsumenter och samhälle. De diskursiva fälten skapas, vidmakthålls och omskapas dock i den oräkneliga mängd vardagliga praktiker vi alla har för oss kontinuerligt. 72 Reproduktionerna och förändringarna genom alla dessa sociala och språkliga praktiker uppfattas av Laclau & Mouffe som politiska processer. De menar inte partipolitiska handlingar, utan att vi hela tiden konstituerar det sociala på vissa bestämda sätt som utesluter andra. 73 Att vi formar samhället på vissa sätt och utesluter andra sätt ses alltså som politik av Laclau & Mouffe. Vissa av de sätt som formar samhället är så pass självklara och helt naturliga att man har svårt att tänka sig några alternativ. Dessa diskurser betecknas av Laclau & Mouffe som objektiva, eftersom diskursen tas för given och ses som oföränderlig. De objektiva diskurserna är ett resultat av historiska politiska processer och strider, de är med andra ord avlagrade diskurser. 74 I diskussionen om objektiva och avlagrade diskurser anknyter Laclau & Mouffe till Foucaults teorier om makt. Deras maktbegrepp liknar varandra i mycket. Makt ses av båda som produktiv och begränsande, allomfattande och konstituerande för vår sociala omvärld. 75 Makten är produktiv den skapar vår sociala ordning samtidigt som den utesluter andra sociala ordningar. De objektiva diskurserna består således av avlagrad makt, men där spåren efter makten har försvunnit. Diskurserna har blivit så självklara att man har glömt bort att världen är politiskt konstruerad. 76 Det finns dock alltid diskursiva begrepp utanför en diskursiv formation som ännu inte sammanfogats i en diskurs, betydelser som ännu inte inordnats eller bestämts utan som fortfarande är under förhandling. Detta innebär att dominerande diskurser kan transformeras, förutsatt att andra betydelser införlivas och att rätt social och historisk kontext infinner sig. Enligt Laclau & Mouffe kan det, som tidigare nämnts, finnas flera diskurser sida vid sida eller som kämpar om rätten att utgöra sanningen. Sanningen, det för givet tagna, uppstår när betydelserna av begrepp är fasta, när de relaterar till varandra på ett bestämt sätt inom samma diskurs. De bestämda begreppen kallar Laclau & Mouffe för moment. De begrepp som fortfarande inte har fast form, där betydelsen är under omvandling, kallas för element. 77 Genom att reducera elementens mångtydighet till entydiga moment skapas en 70 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 24, Laclau & Mouffe 2001, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Laclau & Mouffe 2001, s

17 dominerande diskurs. Denna övergång är dock aldrig helt fullgjord, diskursen är aldrig helt sluten eftersom alla moment är potentiellt mångtydiga. 78 Fixeringen av betydelsen är kontingent. 79 Det innebär att varje bestämd betydelse är möjlig, men inte nödvändig. Diskursen är således tillfällig. 80 Varje social praktik är en aktiv reducering av betydelsemöjligheter, men det innebär inte att betydelsen är fixerad för alltid. 81 Eftersom ingen diskurs kan etableras totalt så befinner sig diskurserna jämt i kamp med andra diskurser och element. De begrepp element som olika diskurser försöker ge sin specifika betydelse genom denna kamp kallas för flytande signifikanter. De ses som särskilt öppna för att fyllas med olika betydelser. 82 De kämpande diskurserna utgår från sina egna betydelser och sanningar som grundar sig i specifika historiska och sociala omständigheter, vilket leder till olika normer och gränser för det sociala handlandet. Vissa diskurser kan trots detta vara så pass dominerande att de framstår som objektiva, som självklara i ett samhälle. Eftersom det emellertid alltid finns flera diskurser samtidigt så kan de hamna i konflikt med varandra. Diskursteorins begrepp för konflikt är antagonism. Vid konflikt blir det tydligare att begrepp inte är entydiga, moment kan vara element. 83 Samma begrepp kan få olika betydelser. Detta kan leda till att den ena diskursens handlingsutrymme blockerar andra diskursers dito eftersom begreppsbetydelsen kan ge olika riktlinjer för våra handlingar. Att flera diskurser existerar samtidigt behöver dock inte ge upphov till konflikt, det är bara när diskurserna ställer motstridiga krav på ens handlingar inom samma område som antagonism uppstår. 84 Antagonism uppstår således när olika diskurser hindrar varandra, när de ger olika riktlinjer och gränser för handlande. Då alla diskurser strävar efter att göra begrepp entydiga innebär tillstånd av antagonism en kamp för att hindra andra diskursers motstridiga och öppna betydelsemöjligheter flytande signifikanter för att etablera entydighet. Detta sker genom hegemoniska interventioner. Hegemoniska interventioner arbetar genom att med kraft undertrycka andra redan existerande betydelsemöjligheter och därmed efterföljande handlingsutrymmen. 85 Detta måste ske delvis utifrån, tvärs över de redan existerande diskurserna. De antagonistiska diskurserna utsätts för interventionerna på grundval av diskursernas skillnader inom samma område. Laclau & Mouffe poängterar att interventionerna sker genom konfrontation av de antagonistiska diskursernas praktiker. Med hjälp av positionskrig skapar varje samhälle sina egna former av rationalitet och begriplighet genom att utesluta betydelser som undergräver entydighet Laclau & Mouffe 2001, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Laclau & Mouffe 2001, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 36, Ibid., s Laclau & Mouffe 2001, s Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Ibid. 86 Laclau & Mouffe 2001, s

18 Hegemonisk intervention är en aktiv process som i slutändan leder till en dominerande diskurs. Diskursteorins essens kan följaktligen sammanfattas som diskursiv kamp. 87 Dock poängterar Laclau & Mouffe att det nödvändigtvis måste finnas stora sociala områden som ses som objektiva som ingen ifrågasätter eller försöker förändra för att samhällen ska vara stabila och beständiga. 88 Kritik av teorierna De filosofiska premisserna och teorierna är komplexa och svåröverskådliga och kritiken ännu mer så. Tyvärr har jag inte plats att närmare gå in på kritiken så jag tar bara upp några få punkter. Enligt de filosofiska premisserna och teorierna så konstituerar språket/diskurserna vår omvärld. En vanlig kritik är att enligt detta synsätt blir allt relativt, eftersom världen då bara består av språk och sociala konstruktioner, så varför analysera? Kritiken är dock felaktig eftersom teorierna inte förnekar den fysiska världen. Teorierna menar att vårt tillträde till världen går genom språket. Diskurser är inte löst språk och konstruktioner utan någon kontext, utan ett system med regelbundenheter och specifika antaganden som skapar gränser för våra handlingsmöjligheter. 89 En variant av denna kritik är att detta kan man inte ifrågasätta eller av moraliska skäl får man inte relativisera vissa frågor. 90 Men det är just det som diskursanalys går ut på; att avkodifiera sådant som tas för givet. Politisk korrekthet borde inte få stå i vägen för en granskning av känsliga frågor. Det är viktigt att kunna visa på grundläggande antaganden och de implikationer som följer. För att ta ett väldigt stort exempel så byggde slavhandeln på antaganden om vissa folkslags naturligt lägre stående position och andra folks självklara dominans. En helt annan kritik är att Foucault och Laclau & Mouffe arbetar med stora, abstrakta diskurser och undersöker dessa genom skrivna texter. Mänskliga utsagor kan vara så mycket mer och jag tror att det finns en risk att nyanser i diskurserna försvinner om man bara undersöker text. Text är oftast genomtänkt, den är sällan spontan som tal i en diskussion. Alla i samhället har heller inte möjlighet att nå ut med sina texter, även om man tar hänsyn till fenomen som bloggar 91, klotter och illegalt uppsatta affischer. Bara för att man har en hemsida så innebär det inte att ens text blir läst eller påverkar de stora diskurserna om man inte innehar positionen av privilegierad talare. Ytterligare betänksamheter som jag har är att Foucaults och Laclau & Mouffes teorier är just teorier och erbjuder få konkreta verktyg för en diskursanalys. Det finns en risk när man utvecklar sina egna analysverktyg att man fjärmar sig för långt från teoriernas ursprungliga syften och att de då förlorar mening som teoretiska ramverk. 87 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Ibid, s Börjesson 2003, s Ibid., s Ordet blogg är från engelskans webblogg och innebär en webbsida där texter publiceras i kronologisk ordning, som en dagbok. 17

19 3 METOD OCH MATERIAL Diskurs kan sammanfattningsvis ses som en process som speglar en förmedling av kunskap, makt och sociala relationer och att det är ett system som drivs av dem som ingår i det. Men hur kan man undersöka detta? Foucault och Laclau & Mouffe ger inga klara svar. Jag kommer dock att använda mig av några av Laclau & Mouffes, samt även ett av Foucaults, begrepp för att hitta och avkodifiera de gömda strukturerna i diskursen/diskurserna om konsekvenserna av cannabiskonsumtion. Detta förfaringssätt, att man bygger sin egen integrerade metod på bas av de använda teorierna, rekommenderas i metodlitteraturen. 92 Det poängteras dock att det är viktigt att olika delar integreras på ett sådant sätt som undviker att premisser, teorier och metoder inte strider mot varandra på något sätt. Förhoppningsvis kan jag undvika detta eftersom Foucault och Laclau & Mouffe har liknande angreppssätt, även om de skiljer sig på vissa punkter. Metoden innebär således att jag i materialet ska leta upp eventuella mönster och avkodifiera dessa med hjälp av ett antal konstruerade analysverktyg. De utvalda begreppen och verktygen används för att så konkret som möjligt bena ut diskurserna och de har konstruerats med frågeställningarna och teorierna som grund. Mitt urval av material har också påverkats av de teorier jag använder mig av och det i sin tur påverkar analysverktygen. Innan jag redogör för mina analysverktyg väljer jag därför att kort presentera några skäl till varför jag har valt mitt material. Teoretiska skäl till materialurvalet Foucaults resonemang om att bl.a. myndigheter genom sina ekonomiska resurser och position kan påverka kunskapsproduktionen och leda folket för deras eget bästa har lett till att jag har valt två Statens Offentliga Utredningar (SOU) och en proposition (prop.) som utgångspunkt i uppsatsen, eftersom dessa är officiella dokument som presenterar kunskap och även visar på möjliga handlingsalternativ för myndigheter, regering och riksdag. Foucault menar dock att det även finns motstånd där det finns makt. För att undersöka motståndet till den officiella synen på konsekvenser av cannabiskonsumtion har jag valt att undersöka vad som sägs i olika medier. Enligt Laclau & Mouffe så finns det diskursiva element som är under förhandling och jag tror att sådana element som ännu inte bestämts kanske kan få plats i medier, eftersom medier (ibland) tillåter olika åsikter att komma till tals. 93 Om det finns konfrontationer mellan antagonistiska diskurser, eller om hegemoniska interventioner används, så borde medier vara den bästa arenan att undersöka av flera skäl. Jag återkommer till dessa skäl och gör en mer ingående presentation och problematisering av materialet efter att jag har redogjort för analysverktygen. 92 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Medier har olika skäl till att upplåta sitt utrymme åt avvikande diskurser. Jag återkommer till detta i min diskussion, kap

20 Analysverktyg Som synes i avsnittet ovan så bygger jag min analys på att jämföra officiella utsagor med mediala utsagor. Detta för att se om diskursen kring konsekvenser av cannabiskonsumtion är entydig eller om det finns motstånd genom olika antagonistiska diskurser. Man kan kalla angreppssättet för en sorts konfliktanalys. Begreppen flytande signifikanter, antagonism och hegemoni 94 är användbara vid en sådan konfliktanalys enligt metodlitteraturen. 95 För att operationalisera begreppen har jag konstruerat frågor som ska användas i analysen av de mediala utsagorna. Det går exempelvis inte att applicera frågor om antagonism och hegemoni på det officiella materialet eftersom det är skapat i syfte att visa på enighet och ge bestämda riktlinjer i en fråga. Det officiella materialet representerar enligt Foucault den dolda makten och utgör i sig en plattform för privilegierade positioner. Dock ska jag börja med en övergripande fråga som grundar sig direkt i frågeställningen, nämligen vad som tas för givet. Frågan ska appliceras enskilt på båda materialen för att kunna utgöra en grund för en jämförelse mellan de officiella och mediala utsagorna. Först när jag har jämfört de två materialen och hittat mönster, ser vad som underförstås, omöjliggörs och impliceras, blir en konfliktanalys meningsfull. Vad tas för givet? Följande fråga kommer att ligga till grund för analysen; Vad tas för givet i utsagorna om cannabiskonsumtionens konsekvenser? Flytande signifikanter Enligt Laclau & Mouffe är element ett begrepp som inte är bestämt, det är öppet för olika innehåll. De begrepp som är särskilt öppna för tillskrivningar av olika betydelser kallas för flytande signifikanter. 96 För att undersöka om det finns flytande signifikanter i mitt material kommer jag använda mig av följande fråga i analysarbetet; Är framställningen av konsekvenser av cannabiskonsumtion öppet för olika slags innehåll beroende på avsändare och sammanhang? Genom att identifiera flytande signifikanter kommer möjligen flera olika diskurser att framträda. Begreppet diskurs i sig innebär att diskursen vill bestämma betydelsen för begrepp, och därmed ge riktlinjer för möjligt handlande. Antagonism Flera diskurser inom samma ämnesområde kan innebära en konflikt om att bestämma begrepps betydelser, dess innehåll. Diskurser i öppen konflikt antagonistiska diskurser blockerar andra 94 Hegemoni menas här såsom Laclau & Mouffe diskuterar begreppet, inte Antonio Gramscis hegemonibegrepp. Trots att Laclau & Mouffe är väldigt påverkade av Gramscis definition av hegemoni så kritiserar och modifierar de begreppet i viss utsträckning. Se Laclau & Mouffe 2001, s för en närmare beskrivning av skillnaderna mellan definitionerna. 95 Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Ibid., s

21 diskursers handlingsutrymmen. Olika begreppsbetydelser ger oftast olika direktiv avseende förfarande. 97 För att hitta antagonistiska diskurser ställer jag följande fråga; Finns det olika föreslagna handlingsalternativ för att hantera och/eller förebygga konsekvenser av cannabiskonsumtion? Hegemoniska interventioner och privilegierade talare När flera diskurser blockerar varandras handlingsutrymme och när begrepp är öppna för olika innebörd ligger det i diskursernas inneboende karaktär att försöka sluta diskurserna och fixera begreppens betydelser till att vara oemotsagda och naturliga moment. Vid tillstånd av antagonism sker detta med hjälp av hegemoniska interventioner, att genom kraft undertrycka existerande betydelser så att bara en kvarstår. För att undersöka om en diskurs dominerar över andra diskurser använder jag mig av frågan; Finns det tecken på att en typ av utsagor aktivt försöker undertrycka alternativa utsagor eller handlingsmöjligheter? För att bättre kunna analysera hegemoniska interventioner kommer jag även ställa en kompletterande fråga härledd från Foucaults teori. Frågan är: Vilka talande subjekt ses som kvalificerade att få tillträde till diskursen? Jag tror att denna fråga kan synliggöra eventuella hegemoniska interventioner samt att det skulle bli svårt att helt separera frågorna vid en analys. Materialurval Jag har ovan redogjort för några av de teoretiska skälen för mitt urval; att använda officiella och mediala utsagor är grundat i Foucaults teori om makt. Det finns dock ytterligare två skäl till valen. Sociologen Sven-Åke Lindgren anser att diskurs är en kollektiv aktivitet som inte inskränks till privata och isolerade deltagare. Han skiljer på diskurs och samtal. Diskurs är kommunikation som sker offentligt. 98 Diskursteoretikern Dominique Maingueneau särskiljer mellan konversationell och institutionell genre inom diskurs. Dessa styrs av olika regler och syften gentemot mottagaren. Institutionella diskurser är utåtriktade och får konsekvenser för utomstående, t.ex. lagar som grundas i propositioner. 99 Båda menar att en viktig poäng med offentliga utsagor är att de är tillgängliga för allmänheten genom förmedling och dokumentering. Tillgängligheten innebär att det som uttrycks påverkar människors uppfattningar kring vad som uttrycks. Efterföljande och ny kommunikation grundas i den förmedlade offentligheten. 100 Det andra skälet består i en återkommande kritik mot diskursanalys; att det valda materialet endast är en del av en diskurs och därmed inte kan ses som representativt för hela diskursen. 101 Jag kan självklart inte täcka hela 97 Laclau & Mouffe 2001, s. 127; Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Lindgren 2000, s Maingueneau 2002, s Lindgren 2000, s. 23; Winther Jørgensen & Phillips 2000, s Hassel & Kolhammar 2004, s

22 diskursen, men jag har försökt att ta material från olika håll; två offentliga utredningar och en proposition, dagstidningar, nyhetssändningar och debattprogram från TV samt ett radioinslag. Jag har valt utsagor i form av skriven text samt även TV och radio eftersom jag anser det problematiskt att Foucault och Laclau & Mouffe endast analyserar skrivna texter. Tidningstexter framställs troligen inom rådande diskurser och journalister, ledarskribenter, debattörer m.fl. som producerar dessa texter kan anses inneha en privilegierad position eftersom de får uttala sig i tryckt media. Min förhoppning är att jag genom att samla in material från direktsända debatter i TV och radio kan analysera flera positioner. För att vara med på TV måste man oftast inneha en privilegierad position, men man kan också få tillträde till TV-mediet för att synliggöra konflikter och skapa en för mediet viktig dramaturgi. I radioprogrammet som analyseras fick lyssnare framföra sina åsikter via e-post och direkt via telefon och därigenom kunna uttala sig ur privata positioner. Beskrivning av materialet Den första SOU:n, Narkotikastatistik - Om samhällets behov av information om narkotikastatistik, från 1999 utgör ett delbetänkande från Narkotikakommissionen. Slutbetänkandet från narkotikakommissionen kom ett år senare och heter Vägvalet Den narkotikapolitiska utmaningen. Dessa två utgör grunden för propositionen Nationell narkotikahandlingsplan från Det finns annat relevant officiellt material, men dessa tre beskrivs som relaterade publikationer på regeringens hemsida och de utgör en logisk grupp att analysera. 102 Tidningarna som jag har valt är Dagens Nyheter (DN) och Aftonbladet. De har flest läsare av morgon- respektive kvällspress. 103 Tidningarnas respektive hemsidor har även de störst räckvidd av alla morgon- och kvällstidningarna. 104 Dessa förhållanden har varit relativt lika sedan år 2000, 105 då min undersökningsperiod börjar. Ytterligare skäl till att jag valt DN och Aftonbladet är att de representerar två olika politiska, och därmed olika diskursiva, inriktningar. DN definierar sig som oberoende liberal 106 och Aftonbladet som oberoende socialdemokratisk 107. TV-programmen är främst från Sveriges televisions två kanaler eftersom de når 100 procent av TV-befolkningen och har flest tittare av alla tillgängliga kanaler. 108 Radioprogrammet Frank sändes i Sveriges Radios rikstäckande program 3. Mitt material består av utsagor som producerats inom olika arenor eftersom diskursteori utgår från att omvärlden och diskurserna är politiskt konstruerade. Därmed ligger inga utsagor närmare År 2004 hade DN en räckvidd på 13 procent i gruppen män och kvinnor år och Aftonbladet på 21 procent i samma åldersgrupp. Orvesto konsument 2004, s. 1, År 2004 hade DN:s hemsida en räckvidd på 14 procent under en månad i gruppen män och kvinnor år och Aftonbladet hemsida hade en räckvidd på 43 procent i samma åldersgrupp. Orvesto konsument 2004, s. 3, Räckviddsutveckling, Orvesto konsument 1998:1 2005:1, s. 4-5, TV-tittandet