Lägesrapport delprojekt IV

Transkript

1 Lägesrapport delprojekt IV Generering av praktikrelevanta frågeställningar Karin Rönnerman & Lill Langelotz Göteborgs universitet Betydelsefulla utredningar och reformer En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) Förstärkning av forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning genom resurser till en kommitté för utbildningsvetenskap inom det tidigare föreslagna Vetenskapsrådet Att lära och leda - En lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) efter avlagd lärarexamen kunna välja mellan olika forsknings- och forskarutbildningsinriktningar. En forskarutbildning med direkt knytning till lärarutbildningsområdet, skall ge kompetens för lektorat inom skola, förskola, fritidshem och vuxenutbildning. Rönnerman & Langeoltz 1

2 Betydelsefulla utredningar och reformer Utbildningsutskottets betänkande (2000/01UbU6) - satsningar på forskarutbildning i form av 16 nya forskarskolor inom områden som anges i propositionen. Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) - samarbete inom forskarutbildningen genom forskarskolor Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet (PM U2012/4904/S) - lektor, förstelärare en statsbidragsförordning som ger en huvudman rätt att söka statsbidrag Skollag (2010:800) Två delprojekt Delprojekt avhandlingar Granskning av samtliga avhandlingar (101 st) från två nationella och en lokal forskarskola inrättade 2001 (prop. 2000/01:3). Kategorisering av fokus i avhandlingarna relativt praktiknära forskning. Tidsperiod Delprojekt 2 yrkesverksamma lärare Fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma lärare. Nutid Rönnerman & Langeoltz 2

3 101 avhandlingar inom forskarskolorna CUL, NaPa, FontD CUL 2004 (GU) NaPa 2001 (UmU) mono 7 sammanl 10 engelska :tlar 22 svenska :tlar 24 monografier 2 engelska 22 svenska FontD 2001 (LiU) mono 34 sammanl 21 engelska 24 svenska Total 101 avhandlingar 33 engelska :tlar 68 svenska :tlar Avhandlingar inom forskarskolan CUL 25 monografier 7 sammanläggningsavhandlingar 10 avhandlingar med engelska titlar 22 avhandlingar med svenska titlar Totalt 32 avhandlingar mellan åren Rönnerman & Langeoltz 3

4 Avhandlingarnas fokus vad gäller skolform För- skola Grund- skola Gymna sium Vuxenut- bildning Högre utbildning Kombi- na:oner Övrigt Antal CUL NaPa FontD Total Val av skolform i avhandlingsarbetet För- skola Grund- skola Gymna sium Vuxenut- bildning Högre utbildning Kombi- na:oner Övrigt Antal CUL Rönnerman & Langeoltz 4

5 Forskningsfrågor riktade mot avhandlingsarbeten (delprojekt 1) Vilka forskningsfrågor ställer förskollärare/lärare i sina avhandlingar? Hur har studierna genomförts (syfte, metod, teori, analys)? På vilket sätt faller avhandlingarna inom ramen för praktiknära forskning? Hur syns de praktiker som inverkat på frågeställningarna? Forskningsfrågor riktade mot fokusgruppsamtalen (delprojekt 2) Vilka frågor ställer förskollärare/lärare till sin verksamhet? Hur tänker de genomföra forskning/ utvecklingsarbete? På vilket sätt faller frågeställningarna/ utvecklingsarbetena inom ramen för praktiknära forskning? Hur syns de praktiker som frågeställningarna genererats i? Rönnerman & Langeoltz 5

6 Analys Kategorisering av materialet från avhandlingarna och fokusgruppsintervjuer i två huvudkategorier med underkategorier Teoretisk analys utifrån praktikarkitekturer dvs. hur påverkas de frågor som undersöks av omkringliggande arrangemang (diskurser, policy, aktiviteter) i en viss historisk tid. Huvudkategorier Pedagogisk praktik Studier med en inriktning mot skolan och högre utbildning i ett vidare sammanhang än klassrummet. Frågeställningar kring lärares eller elevers upplevelser av skolan, policys, demokratifrågor och skolan som institution Totalt 25 avhandlingar Undervisningspraktiken Studerar undervisning i (och utanför) klassrummet och/eller elevers resultat. Frågeställningarna kring specifika undervisnings-tekniker, relationer och samarbete i den pedagogiska (lärande-)praktiken. Lärandeprocesser studeras ur olika perspektiv. Totalt 69 avhandlingar Rönnerman & Langeoltz 6

7 Pedagogisk praktik Lärarprofessionen Eleven Verksamheten Skolämne Lärare som aktör i den pedagogiska praktiken: Hur lärare ser på, hur lärare talar om..., hur lärare förstår... Lärares uppgifter, hur lärare skapar förändring etc. Eleven som aktör i den pedagogiska praktiken: hur de upplever skolan etc. Frågeställningarna riktar sig bland annat mot vad de anställda (inte bara lärare) gör i sin praktik, hur policyreformer uppfattas eller implementeras etc. Frågeställningarna om hur ett skolämne har förändrats över tid och hur det förstås i vår samtid Skolans betydelse - demokrati, genus, etnicitet Undervisningspraktiken Undervisningstekniker Ämnesdidaktik Allmän didaktik Frågeställningarna riktas specifikt mot särskilda undervisningsmetoder och dess effekter i form av ökade kunskaper/lärande hos eleverna. Frågeställningarna riktas mot hur elevers och lärares samarbete i ämnesundervisning tar sig uttryck, en holistisk syn på ämnesundervisning och lärande Frågeställningarna riktade mot undervisning och lärande i vid mening. Här är inte elevens lärande i ett specifikt ämne i förgrunden. Undervisning och lärandeprocesser Rönnerman & Langeoltz 7

8 Forskarsk ola Pedagogisk prak:k Undervisningsprak:k Övriga CUL (32) NaPa (24) FontD (45) Total (101) Total (101) Lärar- professio n Verk- samhet Elev Skol- ämne Tekniker Ämnes- didak:k Allmän- Didak:k Undervisningspraktik Forskarskol a Pedagogisk prak:k Undervisningsprak:k Övriga Lärar- profession Elev Verk- Undervisningspraktik Skol- samhet ämne Tekniker Ämnes- didak:k Allmän- Didak:k CUL (32) Total (101) Rönnerman & Langeoltz 8

9 Delstudie 2 - fokusgruppsintervjuer Tänk er in i att ni arbetar på en skola och skolan har blivit utsedd av regeringen att få medel för ett forskningsprojekt. Ni blir utsedda som projektgrupp. Berätta vad ni skulle göra för pengarna dvs. vad tänker ni undersöka och utveckla. Delstudie 2 - fokusgruppsintervjuer Nyantagna CUL-doktorander Fokus på den pedagogiska praktiken i en vidare mening och med specifikt fokus på eleven, lärarprofessionen och inkludering/ demokratiuppdraget. Kollegialt lärande och kollektiv kompetensutveckling Syftet skulle kunna vara att lärare inte ska kategorisera elever så hårt samt att utveckla det professionella språket. Kollegial kompetensutveckling Förstelärare Fokus på den pedagogiska praktiken, eleven, lärares professionsutveckling och ett organisations- eller verksamhetsperspektiv. Också undervisningspraktiken - ämnesdidaktik Motivation framhålls som en mycket viktig aspekt för både lärare och elever. Kollegial kompetensutveckling Rönnerman & Langeoltz 9

10 Genom språket, i en semantisk dimension Kulturelltdiskursiva arrangemang Sayings Genom arbete och handling, i en fysisk dimension Doings projekt Materielltekonomiska arrangemang Relatings Social-politiska arrangemang Genom solidaritet och makt, i en social dimension Praktikarkitekturer= kulturellt-diskursiva+ materiellt-ekonomiska+ social-politiska arrangemang Tentativ analys utifrån teorin om praktikarkitekturer Kulturella och diskursiva arrangemang Materiella och ekonomiska arrangemang Sociala och politiska arrangemang Forskarskolans inriktning påverkar frågeställningarna Samhälleliga diskurser påverkar frågeställningarna Rönnerman & Langeoltz 10

11 Relevans för Praktiknära forskning Forskning om, för eller av? Om lärare 13 studier belyser lärarprofession dvs. om lärare För lärare 99 av 101 studier bidrar med ny kunskap för lärare Av lärare forskarskolor med lärarexamen som krav - samtliga MEN fler prepositioner behövs Med lärare forskningen genomförs tillsammans med lärare (t.ex. aktionsforskning, interaktiv forskning) Och I praktiken ett antal studier studier prövar nya metoder och arbetssätt (t.ex. aktionsforskning, learning study, designstudier) Om praktiken ett antal studier är långt ifrån klassrummet t.ex. textanalyser (praktiknära?) För praktiken 99 av 101 studier bidrar med ny kunskap för den svenska utbildningspraktiken Praktiknära forskning: Nytta för profession och undervisning Några dilemman att diskutera Hur ska den forskning som här har redovisats (som är av kvalitativ karaktär) komma praktiken ytterligare till gagn då den inte självklart ingår i metastudier? Hur ska den forskning som här har redovisats (som är av kvalitativ karaktär) komma praktiken ytterligare till gagn då en stor del är skriven på engelska (utan sammanfattning på svenska)? Översättning? Hur ska den forskning som här har redovisats (som är av kvalitativ karaktär) komma praktiken ytterligare till gagn då resultaten innefattar en stor komplexitet och har subtila men så viktiga implikationer för undervisning och lärande? Översättning? Rönnerman & Langeoltz 11