Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)"

Transkript

1 KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1. Förklaring av centrala begrepp Inriktningen tar sin utgångspunkt i de förändrade villkor för lärande som framväxten av moderna informationsteknologier (IT) för med sig. Ett grundantagande är att kognition och lärande inte kan förstås utan de kulturella redskap som utvecklats och använts under historiens gång. Införandet av skriftspråket innebar en omfördelning av kunskap från människa till artefakt, vilket radikalt förändrade vilka kunskaper som var nödvändiga för att kunna agera på ett kunnigt sätt i vardag och arbete. På ett liknande sätt innebär digitalt baserade teknologier, och tillgång till i det närmaste obegränsade mängder av information, att barn och unga behöver utveckla nya kompetenser för att bli delaktiga i samhälle och yrkesliv. Den alltmer utbredda användningen av IT kan också innebära att sociala klyftor i samhället ökar genom ojämlik tillgång till teknologin. Skolan har därför en viktig roll för att förbereda alla elever för det framväxande IT samhället och motverka att den så kallade digitala klyftan fördjupas. I undervisning erbjuder IT nya möjligheter för kollaborativt lärande och innebär att ett undervisningsinnehåll kan representeras och förstås på varierade sätt. Därmed förbättras också förutsättningarna för interaktivitet och för ett aktivt utforskande. Ytterligare en aspekt är att IT innebär en kulturell förändring som genomsyrar såväl samhället och dess institutioner som barns och ungas vardag. De elever som kommer till skolan idag har utvecklat vanor och kompetenser som bör plockas upp och tas tillvara i undervisningen. Ett exempel är att många barn och unga skriver i mycket större omfattning än tidigare och på ett sätt som inte sällan är influerat av relativt nya digitalt baserade medier. 2. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. PROFESSIONALISM, GENUSPERSPEKTIV OCH VÄRDEGRUND I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Lärarstudenterna introduceras redan från start till utbildningens gemensamma lär Sidan N av R =

2 plattform och till grundläggande funktioner i de bärbara datorer som tillhandahålls. I plattformen finns all information om utbildningen och den används för interaktion mellan studenter och lärare, dokumentation, utvärdering, inlämning av uppgifter etc. En daglig användning av denna infrastruktur ses som en nödvändig förutsättning för att studenterna själva ska skaffa sig den förtrogenhet som krävs för att kunna använda IT i sin kommande profession för administration, samarbete och som redskap för elevers lärande. Inriktningen inleds med en analys av vetenskapligt, retoriskt och praxisorienterade texter. Avsikten är att lägga grunden för ett kritiskt och reflekterat förhållningssätt till IT som samhällsfenomen och som redskap i undervisning. Genom att fokusera på skillnader mellan exempelvis teorier/forskningsresultat och mer politiska/ideologiska dokument förväntas studenterna kunna orientera sig på ett självständigt sätt både i analys av IT användning som i tillämpning av IT baserade applikationer som redskap i undervisningssammanhang. En koppling mellan teoretiska perspektiv på IT och lärande och tillämpning av IT är viktig för att förstå hur IT förändrar förutsättningarna för lärandets innehåll och form för att kunna stödja produktiva och flexibla lärprocesser. En central aspekt är att på ett reflekterat sätt kunna nyttja IT för att stödja samarbete och kommunikation. En annan är att kunna värdera och använda lämplig form av IT stöd i förhållande till undervisningens innehåll och mål. För att kunna nyttja IT utifrån elevers kunskap och erfarenheter samt för att kunna hantera såväl de möjligheter som de problem och etiska dilemman som kan uppstå när nya medier tas i bruk krävs kunskaper om hur nya digitalt baserade medier genomsyrar samhällsutvecklingen och hur detta avspeglas i barns och ungas vardag. Men barn och unga behöver också nya kompetenser. Framförallt behöver de lärarstöd för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att skilja mellan olika typer av texter och deras relevans för skola och vardagsliv. Det innebär att elever bland annat behöver lära sig att använda IT för informationssökning och för olika former av dokumentation av såväl ämnesövergripande projekt som de egna lärandeprocesserna. Detta område ingår därför som ett innehåll i sig, något som lärarstudenterna själva måste kunna behärska, men också som ett didaktiskt innehåll, något som de ska kunna undervisa om. För att utveckla en lärarprofession med specifika kompetenser om IT i lärande och undervisning krävs också förtrogenhet med tekniken i sig, att exempelvis kunna installera programvaror och att avhjälpa enklare fel. Det kräver också färdigheter i att skapa och använda multimodala representationer som bild, ljud och video för att stödja såväl elevers individuella utveckling som samarbete inom grundläggande kunskapsområden. För att själva kunna använda specifika tillämpningar av IT och stödja en kollegial utveckling krävs att lärarstudenterna skaffar sig en grundläggande förståelse för hur alternativa representationsformer kan utgöra ett stöd för elever med annan etnisk bakgrund och elever i behov av särskilt stöd. Implementation av IT i skolan som institution är en komplex process. Nya teknologier Sidan O av R =

3 utmanar ofta etablerade arbetssätt. IT kan till exempel bidra till störningar och motsättningar i organisationer eller att dess potentialer inte nyttjas på ett optimalt sätt. Att kunna analysera hur IT griper in i institutioners verksamhet är därför viktigt för att i den framtida professionen kunna bidra till att IT integreras på ett sätt som är i linje med läroplanens mål. Det är också centralt för att nyttja IT som ett medel för att stödja kompetensutveckling, kollegialt samarbete, föräldramedverkan och samverkan med det omgivande samhället. Sammantaget innebär detta att lärarstudenterna förbereds för en roll som aktiva deltagare inte bara i skolan som institution, utan också som deltagare i en skola som är en central aktör i en pågående samhällsförändring. I inriktningen aktualiseras genomgående frågor om genus och värdegrund. IT som teknik förknippas ofta med stereotypier kring vad som anses kvinnligt respektive manligt. En grundläggande hållning i inriktningens kurser är att se på relationen mellan genus och teknik som socialt konstituerad, det vill säga en fokusering på hur ojämlika förhållanden uppstår i de sammanhang IT tas upp och används. Genom att reflektera över och göra dessa processer synliga är avsikten att inte ta kvinnliga och manliga stereotypier för givna, utan att förstå dessa som sociala mönster vilka kan påverkas och förändras genom en medveten pedagogik. Genom IT och en närmast obegränsade tillgång till information och material av skiftande slag förs nya kulturella företeelser vilka i sig innehåller implicita värderingar in i barns och ungas vardag. Ofta framhålls de risker som är förenade med nätbaserade kontakter, med tillgång till pornografiskt innehåll och med det våld som utmärker många spelvärldar. Hur barn och unga förhåller sig till och använder dessa möjligheter skapar dilemman som är något som lärare måste ta ställning till och skapa strategier för att hantera. Det kräver kunskaper om de nya medierna, om juridiska och etiska aspekter, men också färdighet att skapa en dialog med elever om IT i förhållande till värdegrundsfrågor. En annan viktig lärarkompetens är att kunna använda IT som utgångspunkt i undervisningen i värdegrundsfrågor, till exempel genom informationssökning och interaktiva spel som behandlar frågor om global rättvisa (så kallade serious games). Genom samarbete via webbaserade verktyg med elever i andra miljöer, nationellt och internationellt, erbjuds också tillgång till andras perspektiv, vilket ger tillfälle till reflektioner kring egna värderingar. B. INTEGRATION Innehållet i utbildningen och dess relevans för utveckling av professionen är inget som i sig är kopplat till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller högskoleförlagd utbildning (HFU). De senare ses framförallt som komplementära arbetsformer som ger möjlighet att koppla teoretiska resonemang till egna erfarenheter genom deltagande i de verksamheter som man utbildas för. Genom att ta del av och reflektera kring teoretiska antaganden om relationen mellan IT och lärande och skillnaden mellan vetenskaplig, retorisk och pragmatisk argumentation skapas förutsättningar för ett analytiskt förhållningssätt till IT relaterade frågor och problem i skolans verksamhet. Möjligheten till deltagande i skolans praktik är inte bara centrala för att kunna analysera situationer i praktiken och kunna agera i förhållande till dessa, utan också för att få en mer utveck Sidan P av R =

4 lad förståelse för pedagogiska grundantaganden och didaktiska överväganden. Lärande som en process av förändrat deltagande illustrerar en progression i inriktningens kurser. I den första kursen finns en strimma av fältstudier som i huvudsak innebär ett perifert deltagande som ger möjlighet till att observera och få erfarenhet av situationer. Dessa utgör i sig en grund för analys inom ramen för den högskoleförlagda utbildningen. I slutet av kurserna ingår mer sammanhållna verksamhetsförlagda perioder som karaktäriseras av ett centralt deltagande, där studenterna ingår i lärarlag och under handledning ansvarar för delar av undervisningen. Det egna ansvaret vidgas från första till andra kursen, genom att omfattningen är större i den senare och att studenterna förväntas agera mer självständigt genom att de har ett vidare kunnande om lärande, undervisning och IT. C. PROGRESSION Ordningen mellan delkurserna och kurserna är avgörande för utvecklingen mot en lärarprofession med en särskild kompetens inom lärande, undervisning och IT. Till grund för de sammanhållna verksamhetsförlagda inslagen ligger kunskaper om hur användning av IT för pedagogiska syften kan förstås och användas för att uppnå olika syften. En basal färdighet i att använda IT för administration, samarbete och lärande grundläggs redan från start av första delkursen och utgör en förutsättning för att kunna använda IT i undervisningen för exempelvis presentationer, informationssökning, projektarbeten och för att stödja elever med annan etnisk bakgrund och elever i behov av särskilt stöd. För att kunna göra detta på ett reflekterat sätt krävs dels kunskaper om teoretiska perspektiv, dels kunskaper om IT:s roll i samhällsutvecklingen och hur den utgör en del av en kulturell förändring, inte minst bland barn och unga. Genom att kontinuerligt koppla samman praktisk tillämpning med analyser baserad på teoretisk förståelse skapas grunden för en kritisk analys och tillämpning av IT. En kontinuerlig progression eftersträvas genom att repertoaren av perspektiv på IT vidgas och genom att färdigheter att nyttja IT som pedagogiskt redskap inom nya områden breddas. Progressionen i studenternas utveckling mot professionen kan se olika ut beroende på om inriktningen ligger tidigt eller sent i utbildningen. För studenter som väljer Lärande, undervisning och IT som sin första inriktning bygger den bland annat på teorier om lärande på individ, grupp och samhällsnivå som introduceras under första kursen inom allmänna utbildningsområdet (AUO). Innehållet i inriktningen utgör en fördjupning av dessa teorier och erbjuder stora möjligheter att använda dessa som redskap för analys inom ett brett kunskaps och verksamhetsområde. Innehållet i AUO utgör därför både en förutsättning för inriktningens kurser och något som kan utvecklas och fördjupas inom ett specifikt område. Under de inriktningar och delar av AUO som följer efter Lärande, undervisning och IT har studenterna specifika kompetenser som kan nyttjas för att fördjupa deras kunnande inom såväl allmändidaktik som ämnesdidaktik. För studenter som går inriktningen Lärande, undervisning och IT senare i programmet kan andra inriktningar, inte minst inom specifika skolämnen, ligga till grund för och Sidan Q av R =

5 utgöra en fördjupning av didaktiska aspekter. Det finns dock ingen motsättning mellan att läsa inriktningen sent eller tidigt i utbildningen. Snarare ger det något olika förutsättningar som kan utmynna i likvärdiga alternativ i slutändan. I och med att Lärande, undervisning och IT utgör ett eget kunskapsfält med ett brett tillämpningsområde så erbjuder det i sig kompetenser som är viktiga i den egna undervisningen. Inriktningen ger också kompetenser som utgör en viktig resurs i en kollektiv kunskapsutveckling av skolans lärarlag. Det innebär således att inriktningen å ena sidan kan bidra till en breddning och fördjupning ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv, å andra sidan att ett ämnesdidaktiskt perspektiv kan fördjupas inom ramen för inriktningen. Oavsett om inriktningen kommer sent eller tidigt i studenternas utbildning är det således rimligt att uppnå en ändamålsenlig integration av IT, didaktik och ämnesinnehåll. För de studenter som vill fördjupa sig ytterligare inom Lärande, undervisning och IT erbjuds en djupspecialisering med möjligheter att genomföra ett integrerat examensarbete. En stor del av de publikationer som finns att tillgå inom kunskapsområdet är engelskspråkiga, varför litteratur både på svenska och engelska ingår. I början används företrädesvis läroboksbaserade texter och rapporter. I senare delen av inriktningen ökar inslagen av vetenskapliga artiklar, vilka är oundgängliga för att ta del av ett relativt ungt område som utmärks av hög grad av teknologisk förändring och snabb kunskapsutveckling. Genom att studenterna redan från start kommer i kontakt med texter på engelska så är de väl förberedda för att ta till sig relativt avancerade texter i form av forskningsartiklar i senare delen. Sidan R av R =

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Hem och konsumentkunskap

Hem och konsumentkunskap KURSPLAN LHK110, LHK160, LHK210, LHK260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Hem och konsumentkunskap KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap Inriktning Hem och konsumentkunskap omfattar

Läs mer

Kultur och språk för tidigare åldrar

Kultur och språk för tidigare åldrar = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 2010 Kultur och språk för tidigare åldrar 1. Inledning Inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar omfattar kurserna LKS110, 30 hp och LKS210, 30 hp och består

Läs mer

Hem och konsumentkunskap. KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap

Hem och konsumentkunskap. KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap KURSPLAN LHK110, LHK160, LHK210, LHK260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Hem och konsumentkunskap KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap Inriktning Hem och konsumentkunskap omfattar

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför

Läs mer

Ämnesblock Religion 142,5 hp

Ämnesblock Religion 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock Religion 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller

LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller LYS Ingår som inriktning 90 högskolepoäng i Lärarprogrammet totalt 180 hp Yrke, skola arbetsliv 90 hp ( LYS ) Studenterna ansluter efter LYS 90 hp till Allmänt utbildningsområde AUO 90 hp i Lärarprogrammet

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN) = KURSPLAN LBU110 LBU160 LBU210 LBU260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling KOMMENTARDEL till inriktningen Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande

Läs mer

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Bil 22:7. Till LuN möte 2010-03-30. Uppdraget

Bil 22:7. Till LuN möte 2010-03-30. Uppdraget Till LuN möte 2010-03-30 Bil 22:7 Uppdraget Vid möte den 4 februari 2010 beslutade Lärarutbildningsnämnden (LuN) att tillsätta en arbetsgrupp för att tydliggöra LuNs förväntningar i fråga om användning

Läs mer

Förskollärarprogrammet Karlstads universitet

Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Programledare Katarina Ribaeus VFU Anette Haglund och Irene Olsson Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Studietid 3,5 år: 210 hp Schemalagd tid inte

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

Ämnesblock franska 142,5 hp

Ämnesblock franska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock franska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan 2011-08-09 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

Ämnesblock engelska 112,5 hp

Ämnesblock engelska 112,5 hp Ämneslärarexamen inriktning årskurs 7-9 Sida 1 av 5 Ämnesblock engelska 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 2011-08-09 Inriktningsblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL08, 4K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 2011-08-09 Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet)

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet) Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet) Programkod: Programmets benämning: LASPU Speciallärarprogrammet Högskolepoäng/ECTS:

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

IKT i AUO. Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman. På initiativ av LUR1

IKT i AUO. Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman. På initiativ av LUR1 IKT i AUO Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman På initiativ av LUR1 Handlingsplanens konsekvenser på integrering av IT i allmänt utbildningsområde i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Prioriterad

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK LAU935 Professionell förändring i läraryrket, 30 högskolepoäng Professional Development in the Teacher Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden 2016-03-17 Maria Jansdotter Samuelsson Reviderade lärandemål för VFU. Förskollärarprogram, grundlärarprogram, ämneslärarprogram, yrkeslärarprogram samt Kompletterande

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL09, 4K109 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-01-14 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1.

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng

LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng Kursplan LAU270 Gäller från och med vt 16 LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng General Education Field

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Teachers Competence and Organizational Development, 15.0 higher education

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Ämnesblock engelska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan

Ämnesblock engelska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 2011-08-09 Ämnesblock engelska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

LBD220, Bild och visuell kultur 2, Visuell kommunikation och estetiska läroprocesser, 30 högskolepoäng

LBD220, Bild och visuell kultur 2, Visuell kommunikation och estetiska läroprocesser, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 11 LBD220, Bild och visuell kultur 2, Visuell kommunikation och estetiska läroprocesser, 30 högskolepoäng Visual Communication and Aesthetical Learning Processes, 30 higher education

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet barn och ungdom

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet barn och ungdom Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet barn och ungdom 2BU13, 2B113 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Sid 2 (7) 1. Basdata

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet barn och ungdom

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet barn och ungdom Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet barn och ungdom 2BU11, 2B111 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-12-17 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas Sammanställning av diskussioner om forskningsbas HVV dagarna Sånga Säby augusti 2012 En process: Ämnesinnehåll Didaktik Student som kritiskt konsumerar forskning och tillämpar forskningsresultat.. VAD

Läs mer

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit3: Society and Individual, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1.

Läs mer

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

DOCH är sedan den 1 januari 2014 en del av Stockholms konstnärliga högskola (SKH).

DOCH är sedan den 1 januari 2014 en del av Stockholms konstnärliga högskola (SKH). UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram i dans - med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300 hp Teacher Education Programme in Dance - in Upper Secondary Education, 300 credits Programkod: ÄMLÄR Fastställd

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Speciallärarprogrammet Specialisering: språk- läs- och skrivutveckling och Specialisering: utvecklingsstörning Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS:

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LAU225, Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: Ur sociala och samhälleliga perspektiv, avancerad nivå, 15,0 högskolepoäng General Education Field 2, Conditions

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under termin 7 och 8.

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under termin 7 och 8. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR10, Kurs 10: Psykologens arbete med och i grupper och organisationer, 34,5 högskolepoäng Course 10: Organizational and Workplace Psychology, 34.5 credits Avancerad

Läs mer

Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet

Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet (from vt 2017) Programledare Katarina Ribaeus VFU-kursansvariga Anette Haglund och Irene Olsson VFU-kursernas syften VFU 1: Kursen

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet 2013-09-12 Programrådet för ämneslärarexamen inom nämnden för lärarutbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet Syftet med detta dokument är att på ett kortfattat sätt beskriva

Läs mer

Kompletterande påbyggnadsutbildning till lärare (KPL) Supplementary Training for Teacher Education Program

Kompletterande påbyggnadsutbildning till lärare (KPL) Supplementary Training for Teacher Education Program 1(6) Utbildningsplan Kompletterande påbyggnadsutbildning till lärare (KPL) Supplementary Training for Teacher Education Program 1. Basdata Omfattning: 90 hp Utbildningen Kompletterande påbyggnadsutbildning

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik

Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3HI07 1.2.

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv NR=Ü ÖëâçäÉéç åö=

LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv NR=Ü ÖëâçäÉéç åö= Gäller fr.o.m. ht 10 LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv NRÜ ÖëâçäÉéç åö General Education Field 2, Conditions and Processes of Learning

Läs mer