KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA)

Transkript

1 KURSPLAN LKF120 LKF170 LKF210 LKF260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA) KOMMENTARDEL till inriktningen Kunskap och fantasi (KUFA) 1. Inledning Inriktningen omfattar 60 högskolepoäng och består av följande 4 kurser om vardera 15 högskolepoäng: LKF120 Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år, 15 hp LKF170 Barns lek, kreativitet och matematiklärande, 15 hp LKF210 Barns kommunikation och skriftspråkande, 15 hp LKF260 Pedagogisk dokumentation barns och pedagogers lärande, 15 hp I inriktningen ingår totalt 15 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I inriktningens kurser integreras och bearbetas successivt 15 högskolepoäng om barns matematiklärande och 15 högskolepoäng om barns tal och skriftspråkliga lärande, vilket uppfyller kraven vid examen för genomförande av läraruppdraget i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans tidigare år. 2. Förklaring av centrala begrepp Titeln på inriktningen, Kunskap och fantasi, avser att spegla att all kunskapsbildning innehåller dimensioner eller element av fantasi, kreativitet, föreställningsförmåga och meningsskapande, som lärare behöver kunna förstå, förhålla sig till och använda som utgångspunkter vid genomförandet av läraruppdraget i verksamheter med yngre barn. 3. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. PROFESSIONALISM, GENUSPERSPEKTIV OCH VÄRDEGRUND I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Sidan 1 av 7

2 Professionsperspektiv Inriktningen vänder sig till studerande som utbildar sig till lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolår 1 och 2. Det övergripande syftet för inriktningen är att ge vetenskaplig grund, förbereda studenter för yrkesutövning och för forskning, samt ge kunskaper och färdigheter för genomförande av samhällsuppdragen i dessa verksamheter med barn i åldern 1 8 år. De studerande skall utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt för att i sin kommande yrkesverksamhet kunna planera, genomföra, dokumentera, analysera, värdera och utveckla den pedagogiska verksamheten med barn i riktning mot de mål som är formulerade i övergripande styrdokument. Samhällsperspektiv Forskning och föreställningar om barns livsvillkor, lärande och utveckling tas som utgångspunkter för att studera läraruppdragets samhälleliga karaktär i relation till de yngre barnens verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år. Historiska, kulturella och strukturella faktorer synliggörs, dels utifrån studier av styrdokument på internationell, nationell och lokal nivå, dels genom studier av relevant forskning om dessa verksamheters organisering, innehåll och arbetssätt och lärares pedagogiska förhållningssätt, samt barns deltagande och lärande. De studerande genomför under sin verksamhetsförlagda utbildning egna analyser av verksamheten och tar successivt själva ett allt större ansvar för genomförandet av de vardagliga aktiviteterna med barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans tidigare år. Alla barns lika värde och rättigheter samt delaktighet och inflytande uppmärksammas och betonas. Uppmärksamhet riktas också mot lärares och de pedagogiska verksamheternas beroende av och kontakt med föräldrar och andra parter i det omgivande samhället. Inomvetenskapliga perspektiv Med utgångspunkt i tvärvetenskapliga, ämnesövergripande perspektiv och baserat på praxiskunskap om barns intresse, erfarenheter och kompetenser i vardagliga aktiviteter studeras och granskas kritiskt hur lärare skapar miljöer och deltar i barns lärande och utveckling i relation till de mål som formuleras i övergripande styrdokument. Fokus ligger på lärares uppdrag i de pedagogiska verksamheterna i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första 2 år, och via studier av relevant forskning om barns lärande och utveckling, synliggörs och problematiseras komplexiteten i läraruppdraget. Värdegrundsfrågor så som genus, etnicitet, barns delaktighet och inflytande utgör innehållsliga aspekter i inriktningen såväl som barns sociala, språkliga och kommunikativa lärande och utveckling, läs och skiftspråkliga processer, matematisk kunskapsbildning, barns lek, kreativitet och skapande verksamhet. Individ och grupperspektiv I inriktningens kurser uppmärksammar människan ur ett aktörsperspektiv och med särskilt fokus på barn i åldern 1 8 år. Barns kamratkulturer studeras som arenor för Sidan 2 av 7

3 barns identitetsutveckling och för barns erövrande av kompetenser inom de områden som anges i gällande styrdokument. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling analyseras i relation till relevant forskning om barn och såväl kollektiva som individuella dimensioner i dessa teorier uppmärksammas. Barns sätt att hantera omvärlden, formulera frågor och utöva inflytande över sitt eget lärande analyseras och utgör grund för utveckling av de studerandes didaktiska kompetenser. Barns lek, skapande och kreativa verksamheter utgör en central utgångspunkt i inriktningen samt hur barn ges möjlighet att utöva inflytande i verksamheten är andra särskilt betydelsefulla aspekter. Metoder att se barn som individer och som en del av gruppen introduceras och särskild tonvikt läggs vid att ta utgångspunkt i barnens egna intressen och aktiviteter i olika sammanhang. Mångfalden i barns uppväxtvillkor, deras olika erfarenheter och betydelsen av de nära sociala mötena uppmärksammas och bearbetas vid studier av såväl forskning som studenternas egna erfarenheter och reflektioner. Genus och värdegrundsperspektiv I inriktningens kurser uppmärksammas frågor om genus, jämställdhet, värdegrundsoch mångkulturella frågor. Inriktningens första kurs granskar hur dessa frågor framträder i läroplaner och andra styrdokument, exempelvis i FN:s konvention om barnets rättigheter, samt hur dessa frågor är inbäddade i såväl de pedagogiska verksamheternas traditioner och utformning som i människors föreställningar och handlingsmönster. I de följande två kurserna analyseras barns erfarenhetsvärldar respektive konkreta aktiviteter i pedagogiska verksamheter, med hänsyn till genus, värdegrundsfrågor samt interkulturella aspekter. I inriktningens sista kurs skall genus och värdegrund och interkulturella perspektiv ingå i de didaktiska överväganden som de studerande arbetar fram i kursen. B. INTEGRATION Barns lek, fantasi och kreativa uttrycksformer, barns kommunikation och samspel med kamrater, barns tal och skriftspråkliga lärande, samt barns matematiska lärande utgör centrala aspekter i och ingår i området Barn och ungdomsvetenskap. Barns lärande och utveckling i vid bemärkelse, inbegriper barns och ungas socialisation, identifikations och kulturskapande, deras livsbetingelser och livsvillkor samt deras perspektiv och erfarenheter av dessa. De miljöer som ingår i barns värld familj, förskola, skola och fritid och andra platser som kan vara betydelsefulla i deras liv, belyses både från samhälls och individnivå och såväl klass, etnicitet och genus utgör viktiga områden. I vårt senmoderna samhälle har såväl det institutionaliserade som det icke institutionaliserade lärandet förändras och en rad olika informella läroprocesser har ökat i betydelse för barn och ungas lärande och socialisation. Barn och ungas förändrade livsmiljöer och arenor skapar nya möjligheter för lek, kommunikation, socialisation och meningsskapande eller lärande. I inriktningen integreras successivt relevant forskning från fältet Barn och ungdomsvetenskap med syfte att fördjupa de studerandes kunskaper om dessa förändrade villkor. Syftet är även att ge möjligheter till förståelse om hur omvärlden ter sig ur barns och ungas egna perspektiv på sina erfarenheter, upplevelser Sidan 3 av 7

4 och livsmiljöer. Profession Det övergripande målet i inriktningen är att utbilda lärare för läraruppdrag i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans yngre åldrar i enlighet med de mål för lärarexamen som uttrycks i högskolelagen. En tydlig yrkesinriktning betonas i gällande övergripande styrdokument och i de lärandemål som formulerats i inriktningens fyra kurser. Genom integration av ämnesövergripande, tvärvetenskapliga och praxisbaserade kunskaper förväntas de studerande erövra didaktisk kompetens för genomförande av läraruppdraget. De studerande skall successivt under inriktningens kurser utveckla kunnande och färdigheter i att planera, genomföra, analysera, dokumentera, utvärdera och utveckla en pedagogisk verksamhet som har sin grund i insikter om komplexiteten i uppdraget med hänsyn till samhällets förändringar. De innehållsliga teman som behandlas i inriktningens delkurser är följande: LKF120 Från filantropi demokrati/jämställdhet Från mottagare av kunskap till meningsskapare Tematiskt arbete Barns lek/kreativitet Matematiklärande i vardagen Strukturella/kulturella perspektiv Observation som vetenskaplig metod LKF170 Barns delaktighet och inflytande Teoretiska perspektiv på barns matematiklärande Barns matematiklärande Lek, kreativitet/fantasi/skapande akt. Kontakt och samverkan med föräldrar Teorier om lärande och utveckling Intervju som vetenskaplig metod LKF210 Interkulturell verksamhet Teoretiska perspektiv på barns tal- och skriftspråkliga lärande Kommunikation och skriftspråkande Multinmodalitet och digitala verktyg Samverkan med andra Teorier om språkutveckling / skriftspråkande Deltagande observation som metod LKF260 Teorier som verktyg för dokumentation och reflektion Samhälle och natur Interkult.frågor och perspektiv Dokumentation Text/diskursanalys 3 hp VFU 4,5 h p VFU 4,5 hp VFU 3 hp VFU undersökande/deltagande/genomförande VFU i samtliga kurser i inriktningen med stigande grad av ökat ansvar av genomförande I varje delkurs introduceras olika vetenskapligt inspirerade metoder; observation, intervju, deltagande observationer och textanalys/diskursanalys, samt planering, genomförande och rapportering av ett fördjupningsarbete. Dessa metodstudier skall ses som en introduktion av verktyg i ett vetenskapligt förhållningssätt och successivt skall de kunna utgöra didaktiska verktyg när det gäller att tolka styrdokumentens uppdrag, utgå från barns perspektiv, intressen, föreställningar och erfarenheter, göra didaktiska iakttagelser som stöd för lärares pedagogisk vardagliga arbete och den pedagogiska verksamhetsutvecklingen. De studerande har ansvar för att i samråd med de lokala lärarutbildarna planera den verksamhetsförlagda utbildningen i varje kurs. Strävan i inriktningen är att etablera ett samarbete med de lokala lärarutbildarna i kommunerna där utbyte av erfarenheter och kunskaper tas tillvara och utvecklas för att en utveckling av såväl inriktningens kurser och för hur studenternas verksamhetsförlagda utbildning skall kunna utvecklas. Sidan 4 av 7

5 LKF120 I kursen LKF120 Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år riktas innehållet främst mot samhällets styrdokument, syn på barn, kunskap, lek, lärande och hur de formar lärares förhållningssätt och syn på barn, barndom, pedagogisk verksamhet med yngre barn. Under den verksamhetsförlagda utbildningen studerar och analyserar de studerande måldokument och andra texter. De studerande genomför successivt alltfler egna aktiviteter med barnen i verksamheten. Studenternas egna erfarenheter diskuteras och bearbetas i relation till kursens innehållsliga teman, exempelvis syn på barn, kunskap, lek och lärande för att synliggöra skilda sätt att hantera det vidgade pedagogiska uppdraget i ett föränderligt samhälle. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen utgör 2 veckor (3 hp VFU). LKF170 I kursen LKF170 Barns lek, kreativitet och matematiklärande riktas innehållet mot barns lek med kamrater, fantasi och kreativitet, samt barns matematik i vardagen. Via fältstudier, barnintervjuer och deltagande observationer i de pedagogiska verksamheterna samlas underlag för att analysera och ta fram didaktiska utgångspunkter för genomförande av tre veckors (4,5 hp) verksamhetsförlagd utbildning. Studenternas egna VFU erfarenheter skapar i kursen en grund för att se hur det pedagogiska uppdraget är beroende av i vilket sammanhang olika aktiviteter blir betydelsefulla för barnen. LKF210 I kursen LKF210 Barns kommunikation och skriftspråkande riktas innehållet mot att skapa förutsättningar för barns kommunikation och skiftspråkande. De studerande genomför läraruppdraget i verksamheten under en tre veckor (4,5 hp) sammanhållen verksamhetsförlagd utbildning. Genom att planera, genomföra, dokumentera och diskutera egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen i relation till teorier om barns språkutveckling, skapande och kreativa läroprocesser, samt skriftspråkliga aktiviteter är avsikten att de studerande skall utveckla sitt didaktiska kunnande inom dessa områden. LKF260 Kursen LKF260 Pedagogisk dokumentation barns och pedagogers lärande avser att ge de studerande möjlighet att utveckla kunskaper och förståelse för hur lärare planerar, genomför, dokumenterar, utvärderar och utvecklar verksamheten i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år så att den stödjer och utmanar barns lärande inom de områden som anges i styrdokumenten. Under en 2 veckor (3 hp) lång verksamhetsförlagd utbildning planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar de Sidan 5 av 7

6 studerande ett eget arbete med barnen i verksamheten. Detta arbete utgör underlag vid kursens examination där studenterna rapporter ett eget vetenskapligt fördjupningsarbete. Inriktningens innehåll i relation till det allmänna utbildningsområdet I det allmänna utbildningsområdet skall innehållet präglas av att utbildningen gäller en professionsutbildning och där behandlas grundläggande frågor och problem som alla lärare måste ta ställning till oavsett vilket specifikt läraruppdrag som gäller. Inriktningen utgår ifrån dessa grundläggande frågor och strävar efter att ytterligare synliggöra det specifika för verksamheter i förskola, förskoleklass, fritidshemsverksamhet, vid arbetet med yngre elever i skolan och vid kontakt och samverkan med föräldrar. Specialiseringar och examensarbete Inriktningen syftar till att utbilda lärare för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år och som nämnts ovan fördjupas AUO kursernas innehållsliga delar i inriktningens kurser. Kursinnehållet i inriktningen avser därmed att vara grundläggande för fördjupning och/eller breddning genom de studier som sker inom specialiseringskurserna. En specialisering ger de studerande möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper och färdigheter inför sin kommande yrkesverksamhet med barns tal och skriftspråkliga samt matematiska lärande: PDG 516 Skriftspråkande i förskoleklass, fritidshem och de tidiga skolåren, 15 hp PDG 517 Matematik i förskoleklass och skolans första år, 15 hp Specialiseringen Små barns kommunikation och meningsskapande i förskolan avser att bredda och fördjupa de studerandes kunskaper och färdigheter för genomförande av läraruppdrag med de yngsta barnen inom förskolans verksamhetsfält: PDG 510 Förskolan en arena för små barns lärande om andra, omvärlden och sig själv, 15 hp PDG 511 Lärande i samspel i förskolan små barns interaktion och kommunikation, 15 hp Specialiseringen Fritid som barns och ungas lärande och utveckling ger breddning och fördjupning av kunskaper och färdigheter inför läraruppdraget i fritidsverksamhet och skola: PDG 517 Fritidspedagogik för barn och unga, 15 hp PDG 518 Utomhuspedagogik, 15 hp Sidan 6 av 7

7 När det gäller examensarbetet i lärarutbildningen har inriktningens olika innehållsliga delar redan stor betydelse vid de studerandes val av ämnesområden för examensarbetet. I inriktningens kurser kommer vetenskapliga metoder att bearbetas och forskningsrapporter att studeras med syfte att detta skall kunna ge en grund, dels för de studerandes litteraturstudier i samband med examensarbetet, dels som ett redskap för att öka studenternas forskningsanknytning i dessa arbeten. C. PROGRESSION Progression i inriktningen förväntas ske genom att de studerande successivt lär sig hantera komplexiteten i läraruppdraget i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola med fokus på alla barns rätt att lära och utvecklas. I inriktningens kurser behandlas kunskaper och föreställningar om barn och barndom via studier av relevant forskning, samt tolkningar av läraruppdragets styrdokument och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Dessa kunskaper avser att ge de studerande kunskaper och förståelse för läraruppdraget, samt även utgöra så kallade didaktiska verktyg att erövra förståelse för olika förhållningssätt och möjligheter att agera i den pedagogiska verksamheten som stödjer och utmanar barns lärande i enlighet med intentioner i styrdokument. Genom studier av och samtal om relevant forskning om barns livsvillkor, familj, kultur, intressen och fritidsaktiviteter och hur barn leker, samspelar och deltar i kamratgrupper förväntas de studerande utveckla verktyg för att de successivt i verksamheten skall kunna beakta, hantera och synliggöra barns erfarenheter och föreställningar i relation till olika innehållsliga områden, samt relativt mål i övergripande styrdokument. Progressionen utgörs även av att de innehållsliga områden som beskrivs i kursplanerna integreras och flätas samman så att de studerande kan erövrar kunskaper och färdigheter i att arbeta ämnesövergripande och tematisk för att skapa lärande möten tillsammans med barnen i de vardagliga aktiviteterna. I inriktningen behandlas kontinuerligt frågor om verksamhetens pedagogiska kvalitet, där de studerande ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och förmågor att planera, genomföra, diskutera, dokumentera, värdera och utveckla verksamhetens kvalitet i enlighet med samhällsuppdraget. Inom inriktningen sker en progression för studenten genom val av litteratur, kursuppgifter, redovisningsformer och examinationsuppgifter. Successivt under inriktningen skall de studerande utveckla sina kompetenser i att kunna planera, genomföra, reflektera över, argumentera för och kommunicera sin pedagogiska grundsyn i ord, tanke och handling. Utvärdering Utvärderingen inom inriktningens samtliga kurser avser att ge de studerande möjligheter att ha inflytande över kursers innehåll och genomförande, samt även bidra till de studerandes lärprocesser. De studerandes såväl som lärares utvärderingar sammanställs av kursansvarig, presenteras för de studerande och lärare och studierektor samt bildar diskussionsunderlag för utvecklings och förändringsarbete av kurser. Sidan 7 av 7