Lärarutbildningen 90hp/180hp

Transkript

1 Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola

2 Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen och fristående kurser eller har yrkesinriktad högskoleutbildning eller yrkeserfarenhet. Utbildningen ger ett helhetsperspektiv på lärande och utveckling och lärarrollens allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena; lärande, undervisning, specialpedagogik, socialisation, kulturfrågor, yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund behandlar frågor som är angelägna för alla lärare. I de tvärvetenskapliga studierna uppmärksammas olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap vilket bidrar till fördjupning av ämnes- och yrkeskunskaper. Sambandet mellan tidigare studier, yrkeserfarenhet och den framtida yrkesrollen som lärare tydliggörs i utbildningen. Lärarutbildning 90 högskolepoäng (hp) organiseras av enheten Skolutveckling och ledarskap (SOL) och vänder sig till studenter som genom högskoleutbildning eller motsvarande har ämneskunskaper som är relevanta för läraryrket. Utbildningen omfattar i princip det allmänna utbildningsområdet, där det ingår för läraryrket centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga ämnesstudier. Utbildningen bygger på examensordningens mål och har med undantag av kursen Didaktisk fördjupning,15hp en gemensam kursplan för alla ålders- och ämnesinriktningar. Att vara lärare innebär att ta ansvar för att barn/elever lär och utvecklas och att bidra till skolutveckling. Uppdraget är komplext och sammansatt av en mängd förmågor som är svåra att renodla, eftersom de griper in i och överlappar varandra. De förmågor som studenterna ska visa efter genomgången utbildning beskrivs i kursplaner samt i dokumentet Den verksamhetsförlagda tiden: Progression, lärandemål och bedömning. De centrala kunskapsområdena i utbildningen omfattar pedagogiska frågor som är angelägna för alla lärare t.ex. barns och ungdomars utveckling och lärande, samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, undervisning och kulturfrågor. Vid Malmö högskola har Lärarutbildning 90 hp några utmärkande drag. För det första tas studenternas erfarenheter från tidigare studier och yrkesliv väl tillvara i utbildningen och innehållet bearbetas i relation till den verksamhet och det ämnesområde som studenten kommer att arbeta i. För det andra lyfts Malmö högskolas perspektivområden etnicitet och migration, genus och miljö fram och bearbetas genom hela utbildningen. Utbildningen omfattar tre terminer på vardera 30 hp. Den första terminen ligger på grundnivå och de två senare på avancerad nivå. I utbildningen ingår 30 hp verksamhetsförlagd tid (VFT) fördelad över hela utbildningen och väl integrerad i den högskoleförlagda tiden. På grundnivå bearbetas erfarenheterna från VFT i det självständiga arbete som studenterna utför under den första terminen. På avancerad nivå integreras VFT i undervisningen framförallt genom de ämnesdidaktiska studierna och genom de utvecklingsarbeten som ingår i denna del av utbildningen. Hela utbildningen bygger på ett vetenskapligt tänkande och ska ge ett helhetsperspektiv på individers lärande och utveckling i en tid med snabb kunskapsutveckling och ett likaså föränderligt samhälle både nationellt och internationellt. I kurserna ingår självständiga utforskande arbeten om situationer och strukturer i skolan kopplat till litteratur, VFT och IKT. I utbildningen examineras studenternas kunskaper och förmågor i varierande former. Examinationerna utformas efter kraven på grundnivå respektive avancerad nivå.

3 Kursöversikt: Termin 1 Läraruppdraget, 15 högskolepoäng (grundnivå) Lärande och utveckling, 15 högskolepoäng (grundnivå) Termin 2 Didaktisk fördjupning, 15 högskolepoäng (avancerad nivå) Skolutveckling, 15 högskolepoäng (avancerad nivå) Termin 3 Examensarbete, 15 högskolepoäng (avancerad nivå) Att vara lärare, 15 högskolepoäng (avancerad nivå) Vetenskaplig progression På grundnivå ska studenterna dokumentera sina erfarenheter från verksamhets förlagda tiden och relatera dem till innehållet från den högskoleförlagda tiden. Studenten ska utveckla ett vetenskapligt förhållningsätt genom att beskriva och förklara sina erfarenheterna och relatera dem till gällande styrdokument, internationella överenskommelser, skolans utveckling ur ett historiskt perspektiv samt läraruppdraget i en skola för alla. I denna dokumentation ska studenten uttrycka sig klart och tydligt samt ange källor enligt vetenskaplig praxis. Till sin form ska innehållet presenteras enligt formalia som gäller för kommande examensarbete men i en mer begränsad omfattning. Studenten ska granska en annan students dokumentation och utifrån ett kritiskt förhållningssätt ge saklig kritik. På avancerad nivå ska studenterna kunna avgränsa ett problemområde och föra in forskningsfrågor i den egna verksamheten, resultatet ska också kunna föras tillbaka till verksamheten och därmed bidra till skolutveckling. Genom att presentera dokumentationen i form av ett examensarbete ska studenten visa sitt resultat på ett vetenskapligt sätt. Studenten väljer en väl avgränsad fråga, behandlar den genom adekvat metod problematiserar, analyserar samt diskuterar problemområdet med kopplingar till relevant litteratur och teorier inom problemområdet. Studenten ska även kritiskt granska, värdera och diskutera vetenskapliga texter samt opponera på en annan students examensarbete vid ett seminarium. Bedömning och betyg På grundnivå ska studenten kunna dokumentera och sammanfatta sina intryck av olika observationer, situationer, episoder, tankar och liknande som är relaterade till lärandemålen för både den högskoleförlagda- och verksamhetsförlagda tiden och redogöra för dem i egna reflektioner och vid självbedömning av egen portfolio. Studenten ska även kunna kritiskt granska och argumentera för egna och andras arbeten och ge konkret respons på både starka och svaga sidor samt kunna tillämpa olika utvärderingsformer av och i egen undervisning bland elever. På avancerad nivå ska studenten dessutom kunna jämföra, kritiskt granska och analysera olika former av bedömning, betygsättning och utvärdering av barns och elevers lärande och kunskapsutveckling i förhållande till verksamhetens mål. Studenten ska även kunna tillämpa dessa kriterier för och resultat av såväl formativ som summativ bedömning i undervisningen, individuella utvecklingsplaner eller studieplaner samt kommunicera och motivera dessa kriterier i samverkan med elever, lärare och vårdnadshavare. Studenten ska därutöver kunna kritiskt granska, värdera och diskutera vetenskapliga texter och ge saklig och relevant respons till andra studenter.

4 Språkutveckling i en mångkulturell skola Det utvidgat språkbegreppet introduceras vilket omfattar ett brett spektrum av gestaltningsformer. Studenten använder flera olika sätt att kommunicera vid personliga och nätbaserade möten som t ex att skriva, samtala, diskutera och använda skilda estetiska uttrycksformer samt framställa digitala produktioner. Genom att studenten reflektera över sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling och hur denna utveckling är beroende av ett aktivt samspel med andra får studenten kunskap om hur olika sätt att kommunicera kan stödja elevernas språkutveckling och lärande oberoende av kön, klass, etnicitet. Vidare studeras andra kommunikativa situationer med ändamål att stödja elevernas språkutveckling och lärande, som elevernas sociala och kulturella integration, deras motivation och attityder till skolmiljön samt andra elevers och lärares attityder till dem själva och kulturella faktorer, som elevernas egna och andras erfarenheter av utbildning i andra kulturella kontexter. Studenter med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet och grundskolans tidigare år studerar sambandet mellan språklig bas och språklig utbyggnad och modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Vidare fördjupas och utvecklas studenternas kunskaper om barns och elevers matematik-, läs- och skrivutveckling genom att de utifrån styrdokument och aktuell didaktisk ämnesrelaterad forskning planerar och motivera utformningen av lärandesituationer för barn och elever i en skola för alla. De allra yngsta barnens lärande Studenter med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet och grundskolans tidigare år studerar olika för lärarprofessionen centrala kunskapsområden kopplade till det konkreta arbetet med styrdokument, val av innehåll och arbetsformer samt användandet av olika redskap för lärande. Vikten av språkets betydelse för lärprocessen betonas med särskild tonvikt på användandet av olika språkliga uttryck som ett didaktiskt redskap. Språket som begrepp är vidgat och innefattar även uttryck och kommunikation i musik, rörelse, drama och bild/film o dyl. Dessa uttryck liksom leken är viktiga byggstenar i språktillägnande och kunskapande. Vidare studeras processer kring barns och elevers matematik-, läs- och skrivutveckling.

5 Lärarutbildning 180 högskolepoäng (hp) organiseras av enheten Skolutveckling och ledarskap (SOL) och vänder sig till studenter som saknar högskoleutbildning men som vill bli lärare i ett yrkesämne på gymnasieskolans yrkesförberedande program och som har arbetat inom det Yrkesområdet. Utbildningen som ges på grundnivå ger ett helhetsperspektiv på lärande och utveckling och lärarrollens allmänna krav och villkor. Utbildningen omfattar förutom yrkesteoretiska studier i princip det allmänna utbildningsområdet, där det ingår för läraryrket centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga ämnesstudier. De centrala kunskapsområdena tar upp frågor som är viktiga för alla lärare såsom; lärande, undervisning, specialpedagogik, socialisation, kulturfrågor, yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund. De yrkesteoretiska studierna inleds mot yrkesfacklig breddning. Studierna omfattar frågor av vikt för det egna yrkesområdet men syftar också till kännedom om yrkesområden med nära anknytning till det egna. De yrkesteoretiska studierna fördjupas senare i utbildningen genom en vidareutveckling inom det egna yrkesområdet där individuella önskemål och behov ges utrymme. Kursöversikt: Termin 1 Läraruppdraget, 15hp Lärande och utveckling, 15hp Termin 2 Språk och kommunikation, 15hp Entreprenörskap, matematik och ekonomi, 15hp Termin 3 Yrkeskunskap 1, 30hp Termin 4 Didaktisk fördjupning, 15hp Skolutveckling, 15hp Termin 5 Yrkeskunskap 2, 30hp Termin 6 Examensarbete, 15hp Att vara lärare, 15hp Utbildningen omfattar förutom studier i princip av det allmänna utbildningsområdet också ett antal yrkeskurser som inbegriper områden av betydelse för det egna och närliggande yrkesområden. I kursen Yrkeskunskap 1, 30hp får studenterna utifrån ett samhällsperspektiv och egna yrkeserfarenheter utveckla sina kunskaper om skola och utbildning med särskilt fokus på kopplingen mellan yrkesområdets centrala frågor och hållbar utveckling. Detta fördjupas och vidareutvecklas i kursen Yrkeskunskap 2, 30hp där också studenterna utvecklar beredskap att självständigt och tillsammans med andra initiera och driva samverkan mellan skola och arbetsliv. Kursen Entreprenörskap, matematik och ekonomi, 15hp syftar till att studenterna ska tillägna sig medvetenhet och förståelse för entreprenörskapet samt utveckla ett kritiskt förhållningssätt kring entreprenörskapets villkor. Vidare skall studenterna utveckla en beredskap för att kunna undervisa i sitt yrkesämne i samverkan med matematikläraren. Modeller inom ledarskap, organisationsteori, redovisning, marknadsföring och verksamhetsstyrning studeras. I syfte att studenterna ska utveckla kunskaper om svenska och engelska språkets, kommunikationens och medias betydelse för lärandet studeras kursen Språk och kommunikation, 15 hp.