Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm

Transkript

1 Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm Bakgrund 1) Lärande i en social kontext (Lisk) är ett begrepp på KSM som täcker och ersätter huvuddelen av det kunskapsinnehåll som tidigare benämnts Allmänt utbildningsområde (Auo). Namnbytet motiveras bland annat av fusionstanken: det kunskapsinnehåll som alla blivande lärare på något sätt förväntas behandla ska färgas av det huvudämne i vilket det ingår. Då 20 poäng av Auo ska vara gemensamma för alla lärarstudenter (med gemensam kursplan osv.) kan vi emellertid formellt sett endast använda uttrycket Lärande i en social kontext för att beteckna de 40 poäng som ligger inom huvudämnenas ram. Övriga 20 poäng (dvs. de kurser som för närvarande har rubrikerna Att blir lärare och Utveckling och lärande ) innehåller med andra ord delar av Auo som inte kan hänföras till Lisk. 2) Utifrån ordet fokus (i fokusgrupp) tolkar vi vårt uppdrag som att inte närma oss frågorna ur ett alltför brett perspektiv, utan att peka på de kunskapsområden som vi anser bör ligga i kurserna/lärandemål som vi anser att studenterna ska uppnå. Å andra sidan tolkar vi uppdraget som att vi inte ska gå in i detalj på kunskapsområdena, t.ex. fundera över i vilka kurser de bör placeras. Vi pekar på sådana inslag som vi ser som viktiga för alla KSM:s studenter och uttalar oss inte om huvudämnena var för sig. 3) Vi ser i vårt förberedelsearbete en risk för fragmentering om man rycker ut mål ur kursplanerna och definierar dem som liktydiga med innehållet i Lisk. Lisk kan med fördel illustreras utifrån kursplanerna, men ska då alltså inte förstås genom att man adderar ett antal kursmål. Det handlar om en helhetssyn på studentens lärande. Vidare tror vi knappast att det går att använda exakt samma formuleringar rörande Lisk i de olika huvudämnenas kursplaner, eftersom skrivningarna måste färgas av de kurser det handlar om. Vi tror inte heller att progressionen inom Lisk kan se likadan ut i alla KSM:s huvudämnen, eftersom ämnenas karaktär och traditioner ger olika progressionslinjer.

2 4) Vi konstaterar att kursplanegruppen måste ha tillgång till kursplanerna för Att bli lärare och den andra gemensamma kursen (nuvarande Utvecklings och lärande ), vilken ska ligga på avancerad nivå, för att se vilka kunskapsfält som täcks där gällande Auo och vad som behöver behandlas respektive fördjupas i huvudämnena under rubriken Lisk. 5. Ett par frågor inför kursplaneskrivandet: a) Hur kan man i Malmömodellen lägga en kurs på avancerad nivå tidigt i utbildningen och samtidigt påstå att man värnar om progression i studenternas professionella utveckling? b) Hur stor del av Vft-poängen hör till Lisk? Hur ska Vft:n synas i kursplanerna med avseende på Lisk? (Enligt direktiven ska minst 10 p av Auo vara Vft). 6. Använt material: 1) Manschettexterna (fr.a. vad som står om Lisk i dessa) 2) Kursplaner för KSM:s huvudämnen 3) Vad som står om Auo i Regeringspropositionerna 4) Texten Lärande i en social kontext ett kunskapsfält i Svm (inkl. utdrag ur kursplaner) (arbetsmaterial för Svm:s kursplanegrupp). 5) Texten Progression i lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid (stencil) 6) Texten Förändringsarbetet och Bolognaprocessen planering för (Rambeslut i styrelsen , Göran Levin). Grundtankar 1) Huvudtanken med kunskapsfältet Lärande i en social kontext är att lärarstudentens förmågor att utveckla goda läromiljöer och aktivt främja elevers läroprocesser stärks. I centrum placerar vi med andra ord lärarstudenternas kunskaper om barns och ungas lärande, lärandets sociala villkor, den egna lärarrollen samt lärarblivandet (studentens professionellapersonliga utveckling). 2) En aspekt av Lisk som inte förs fram som en punkt på listan nedan, men som vi ser som särskilt viktig i sammanhanget rör den växelverkan mellan praktik och teori som utbildningen i sin helhet förväntas innebära. Till i stort sett alla de kunskaper, förmågor, färdigheter etc. som studenten förväntas utveckla kan föras formuleringen: med utgångspunkt från

3 studenternas erfarenheter från vft:n eller sett i relation till studenternas vft-erfarenheter. Detta gäller för såväl grundnivå som avancerad nivå. Vi beskriver nedan ett antal signalord som fångar in de delar som vi menar bör ingå i LISK. Vi formulerar dem på ett trevande, skissartat sätt i termer av lärandemål. Delar som bör ingå i kunskapsfältet Lärande i en social kontext Grundnivå 1. Studenten ska kunna definiera elementära socialpsykologiska begrepp samt med hjälp av dessa analysera pedagogiskt samspel. 2. Studenten ska kunna se samband mellan verbal och ickeverbal kommunikation (utifrån det vidgade textbegreppet), lärandeprocesser och språkutveckling. Studenten ska, som det uttrycks i KME:s manschettext) ha utvecklat en: mångspråklig kommunikativ kompetens ). Förutom kunskaper om olika former av verbalspråklig kommunikation inkluderas här förmågor att använda sig av IKT, medier och estetiska läroprocesser. 3. Studenten ska kunna använda sig av teorier om pedagogiskt ledarskap för att analysera sin egen och andras undervisning. 4. Studenten ska kunna beskriva, analysera och värdera sin egen och andras pedagogiska verksamhet med utgångspunkt från läraruppdragets formella krav och informella förväntningar. I detta ingår att kunna resonera kring innebörden av skolans dubbla uppdrag (kunskaps och demokratiuppdraget) samt aktivt verka för dess förverkligande. 5. Studenten ska kunna bidra till utvecklandet av goda läromiljöer och meningsskapande sammanhang, främjandet av elevernas lärande samt byggandet av förtroendefulla relationer till elever, kolleger och elevers föräldrar. (Till detta räknas sådana förmågor som att arbeta ämnesövergripande, använda sig av olika slags elevaktiva undervisningsmetoder som projektarbete och Pbl hålla utvecklingssamtal, formulera individuella utvecklingsplaner, konstruera prov, sätta betyg, utvärdera m.m.). 6. Studenten ska kunna identifiera, analysera och hantera olika slags konflikter, däribland mobbning. 7. Studenten ska kunna beskriva, resonera kring och kritiskt granska sin professionellapersonliga utveckling (sin framväxande läraridentitet, lärarkompetens och lärarroll).

4 8. Studenten ska kunna beskriva samband mellan barns och ungdomars olika livsvillkor (socialisations- och kulturmönster) och lärandesituation samt möta alla elever utifrån deras specifika förutsättningar. 9. Studenten ska kunna dokumentera, analysera och med hjälp av adekvata teoretiska perspektiv tolka olika former av grupprocesser i undervisningen och arbetslag. 10. Studenten ska kunna tillämpa vetenskapliga principer i sitt eget skrivande samt i granskning av andras texter. Skrivandet i huvudämneskurserna ska ske i en tydlig progression fram mot examensarbetet. Avancerad nivå 1. Studenten ska kunna redogöra för och problematisera samband mellan, å ena sidan, människors skilda uppväxt- och livsvillkor (psykosocial miljö och sociokulturella faktorer som klass, genus och etnicitet) och, å andra sidan, undervisning och elevernas lärande. (Insp. av Svm:s kursplan). 2. Studenten ska kunna föra in forskningsfrågor i verksamheten och göra verksamhetens frågor till föremål för forskning: formulera forskningsproblem, avgränsa ett stoff, söka, välja och kritiskt granska information, knyta resonemang till teorier, välja lämpliga metoder, bearbeta, analysera, sammanställa och rapportera resultat. (Ur Rambeslut i styrelsen och Engelskans manschettext). 3. Studenten ska på ett självständigt och historiskt medvetet sätt kunna resonera kring vad det vidgade läraruppdraget innefattar och vad det betyder för hans/hennes framtida yrke. Studenten ska också kunna hantera komplexiteten i uppdraget; t.ex. planera, genomföra, utvärdera och utveckla det pedagogiska arbetet tillsammans med eleverna, samt delta i olika former av skolutveckling. (Ur Manschettexterna) 4. Studenten ska kunna bidra till utvecklingen av lärandemiljöer där mångfalden av individers sätt att lära och kommunicera respekteras. (Ur Kme:s manschettext).

5 Delar som bör ingå i kunskapsfältet Lärande i en social kontext: grundnivå Analys av pedagogiskt samspel, med socialpsykologiska begrepp. Verbal och ickeverbal kommunikation: mångspråklig kommunikativ kompetens. Pedagogiskt ledarskap: analys av egen och andras undervisning. Läraruppdragets krav och förväntningar: värdera egen och andras pedagogiska verksamhet. Utvecklandet av goda läromiljöer och meningsskapande sammanhang, främjandet av elevernas lärande samt byggandet av förtroendefulla relationer. Identifiera, analysera och hantera olika slags konflikter, däribland mobbning. Reflektion över professionell-personlig utveckling. Samband mellan elevers livsvillkor och lärandesituation: möta elever utifrån deras specifika förutsättningar. Dokumentera grupprocesser med hjälp av teoretiska perspektiv. Tillämpa vetenskapliga principer i skrivande, i tydlig progression fram mot examensarbetet.

6 Delar som bör ingå i kunskapsfältet Lärande i en social kontext: avancerad nivå Samband mellan a) människors skilda uppväxt- och livsvillkor och b) undervisning och elevernas lärande. Föra in forskningsfrågor i verksamheten och göra verksamhetens frågor till föremål för forskning. Resonera kring vad det vidgade läraruppdraget innefattar och vad det betyder för hans/hennes framtida yrke. Hantera komplexiteten i uppdraget. Bidra till utvecklingen av lärandemiljöer där mångfalden av individers sätt att lära och kommunicera respekteras.