Huvudämne. Engelska och lärande. Lärarutbildningen, Malmö högskola

Transkript

1 Huvudämne Engelska och lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola

2 Engelska och lärande Engelska och lärande är ett av huvudämnena vid enheten Kultur, språk och medier på Lärarutbildningen i Malmö. Engelska det är universitetsämnet, med dess dubbla inriktning mot språk- och litteraturvetenskap. Engelska är också skolämnet engelska. Lärande handlar om ämnes- och allmänpedagogiska kunskaper, insikter och överväganden men också om utvecklingen av förmågan att undervisa. Det handlar också om medvetenhet om det egna lärandet och om elevers lärande. Bindeordet och anger huvudämnestanken Engelska och lärande som ett breddat professionsämne där lärande och ämne sammanflätas. Alla kurser inbegriper ett dubbelt perspektiv: de fokuserar studentens eget lärande och studenten som blivande lärare. Examensprofilen riktas mot den senare delen av grundskolan och gymnasiet. Lärandefrågorna begränsas inte till språkinlärning och språkundervisning. Yrkesverksamhetens samhällsuppdrag och värdegrund, socialisation, kulturfrågor, pedagogiskt ledarskap, konflikthantering, åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling, ele-ver med läs- och skrivsvårigheter, specialpedagogik, forskningsmetodik, bedömning och betygsättning, och faktorer som klass, genus och etnicitet är självklara delar av lärande-frågorna. Språklärarens uppdrag i den decentraliserade skolan begränsas inte till att un-dervisa i engelska. Lärarens uppdrag är mycket vidare än så: det gäller bl.a. att fungera som en tydlig och demokratisk ledare och vuxen som kan samverka med kolleger och kommunicera med elevernas föräldrar. Läraruppdragets tydligt sociala och stödjande ka-raktär avspeglar sig också i utbildningen. Det gäller vidare att utveckla en medvetenhet om samhällsförändringar och lyhördhet för ändringar i ungdomars kulturmönster. Den tydliga breddning i vad det innebär att vara lärare förklarar varför Engelska och lärande måste synliggöra sådana innehållsfrågor som tidigare endast förekom som särskilda kur-ser i pedagogik. Fördelarna är många med det här upplägget. För en blivande lärare är det lättare att ta till sig stoff som valts just för sin skolrelevans än att ägna sig åt frikopplade ämnesstudier. Och det blir angeläget att tillägna sig teorier och metoder, när dessa har tydlig bäring på ens framtida arbete. Det gäller att förena ett teoretiskt djup och utvecklingen av ett veten-skapligt och kritiskt förhållningssätt med praktisk medvetenhet och förmåga. Kurserna i Engelska och lärande ska vara utvecklande och utmanande intellektuellt, kunskapsmässigt, språkligt och estetiskt. Vi arbetar därför med tankemodeller och analysverktyg som skärper den kritiska och retoriska förmågan. Samtliga kurser hålls helt på engelska och det språkliga meningsskapandet anpassas till olika syften och kursinnehåll. Färdighetsinriktade moment som t.ex. IKT fungerar som integrerade delar av lärandet snarare än som moment i sig. Språkutveckling och språkfärdighet ges vidare en tydlig progression genom kurserna genom en systematisk satsning på olika texttyper i tal och skrift. Den språkliga kompetensen breddas därför genom en rad olika språkliga uttrycksformer och estetiska och dramatiserande inslag betonas. Det finns flera nyckelbegrepp i Engelska och lärande, t ex förståelse, interaktion, kommunikation,

3 kultur, medvetenhet (t.ex. om lärande och språk), meningsskapande, representation, språkutveckling och text. En fördjupad förståelse av dem alla är en förutsättning för att språkläraren ska undvika att betrakta engelska som enbart ett färdighetsämne. Vi lär oss språk genom att använda språk, och kunskap bygger på deltagande, samarbete och tolkning. Med ett sådant synsätt blir lärarens roll att skapa förutsättningar för lärande genom att främja kommunikation, meningsskapande och samarbete. Vi kommunicerar i sociala sammanhang för olika syften och språkbruket måste anpassas till detta faktum. Kommunikationen och språkutveckling innehåller givetvis en tydlig språklig dimension, och det är naturligt att rikta uppmärksamhet åt orden, fraserna och de språkliga strukturerna. Men samtidigt är kommunikation en integrerad eller holistisk process, en helhet. Innehållet vad som sägs och skrivs och tänks är viktigt. Kommunikativ förmåga bör därför inte brytas ner i ett antal mindre delar där olika färdigheter tränas eller används isolerade från varandra. Men att man fokuserar ett innehåll utesluter inte att man också ägnar uppmärksamhet åt den språkliga formen. En utmaning är att engelska är så mångtydigt. Det finns otaliga regionala varianter och dessutom flera standardformer av engelska, såsom irländsk, västafrikansk, indisk, nyzeeländsk med mera. Engelskans situation är också unik såtillvida att flertalet engelsktalande idag inte har engelska som modersmål. På grund av sina många roller är engelskan dessutom ett språk i förändring. Vilken engelska? För vilka sammanhang? En slutsats vi har dragit är att nativespeaker-idealet får vika för en mer funktionell och kommunikativ språksyn. Språket bör oavsett uttalsvariant präglas av gott flytt, stort ordförråd, språklig säkerhet och begriplighet. När det gäller kultur är situationen minst lika svåröverskådlig. Engelskt språk och engelskspråkig kultur exporteras över världen, och det är viktigt att spegla och förstå den verkligheten. Men engelskan är också mediet för ett mottryck. Globalisering verkar åt två håll. Alla grupper uttrycker sig på engelska, alla kulturyttringar får förr eller senare en engelsk dräkt. Även den sidan måste uppmärksammas: engelskan som global arena. Det innebär bl.a. att sociala, ekonomiska och politiska aspekter på engelskan som världsspråk synliggöras i flera av huvudämnets kurser. Internationalisering är därför ett viktigt perspektiv i huvudämnet Engelska och lärande. Internationalisering konkretiseras genom användning av engelsk kurslitteratur, möjligheten för studenter att delta i Malmö högskolas utbytesprogram inklusive möjligheter till utlandsstudier under termin åtta och ett planerat långsiktigt samarbete med Macau universitet i Kina. I det mångkulturella klassrummet bör inte engelskans grammatik och fonetik, kultur och samhällsförhållanden först översättas till svenska förhållanden. Engelskan ska inte läras genom svenskan. Dels för att det inte finns någon enhetlig engelsk verklighet att hänvisa till, dels för att det inte finns någon enhetlig svensk motsvarighet. Vidare är det framför allt sådant som uttal, ordförråd och ordföljd som mera direkt påverkas av modersmålet. Språkets grammatiska strukturer utvecklas huvudsakligen oberoende av modersmålet. Vi har därför nedtonat det

4 kontrastiva språkstudiet. Studenter med olika etnisk och kulturell bakgrund får därigenom lättare att tillgodogöra sig undervisningen eftersom de inte ta omvägen via svenskan. Även elever med svenska som modersmål tjänar på att huvudämnet studeras för sin egen skull. Engelska vid lärarutbildningen är knuten till enheten Kultur, språk och medier (KSM). Det är ingen slump. Engelskans kultur och språk är sidor av samma mynt. För att fullt förstå ett språk krävs insikter i dess kultur, och för att förstå en kultur behöver man kunna dess språk. Men sådana insikter blir först meningsfulla när de kommuniceras eller medieras, det vill säga ges ett medium i skrift, i tal, och andra kommunikativa och estetiska uttrycksformer. Tre innehållsfält bildar grund för huvudämnets tio 15-poängskurser. Det rör sig om Lärande och språkundervisning Kunskaper om språk Kunskaper om texter, medier och kultur. Det första innehållsfältet, Lärande och språkundervisning tar ett särskilt avstamp i teorier om språkutveckling och språkinlärning och behandlar lärandefrågorna ur ett tydligt skolperspektiv. De omfattar också frågor om allmännare kunskapsteoretiskt stoff och utbildningsfilosofiska riktningar. Studiet av allmänpedagogiska texter från andra engelskspråkiga skolsystem ger relief åt granskningen av den svenska decentraliserade skolmodellen. Värdegrundsfrågor och frågor om pedagogiskt ledarskap, konflikthantering samt åtgärder mot mobbning belyses genom jämförelser med andra skolsystem. Grunderna i forskningsmetodik ges också inom detta innehållsfält. Likaså behandlas bedömning och betygsättning. Innehållsfältet Kunskaper om språk behandlar sådant som grammatik, fonologi och språksociologi. Förutom att kurserna syftar till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om engelskans uppbyggnad och uttal, ägnas särskild uppmärksamhet åt de förändringar som världsspråket engelska ständigt genomgår. Läraren i engelska måste utveckla ett medvetet förhållningssätt till att engelskan förekommer i så många olika sammanhang. Eftersom antalet icke-infödda användare av engelska vida överstiger antalet native speakers, fungerar engelskan som internationellt kontaktspråk, vilket som tidigare nämnts bör ha konsekvenser för hör engelskan undervisas och studeras i skolan. Liksom i de andra innehållsfälten behandlas frågor om genus, klass och etnicitet men med utgångs-punkt från språklig variation. Innehållsfältet Kunskaper om texter, medier och kultur behandlar engelskspråkiga texter i vid mening och vilka roller de spelar i skolan och samhället. Den blivande läraren i engelska måste utveckla en mycket god förmåga att läsa, förstå och tolka olika slags texter, t ex tidningstexter, fack och skönlitteratur, elevtexter, reklam, bilder, webbtexter och film samt förstå olika texttypers skilda syften, strukturer och villkor. Kulturbegreppet är som nämnts brett: det omfattar klass, genus och etnicitet och handlar bl.a. om socialisation, mångkultur, ungdomsoch populärkultur, mediekultur och skolkultur. Även inom detta innehållsfält behandlas bedömning och betygsättning med fokus på elevtexter. Elever med läs- och skrivsvårigheter och specialpedagogik fokuseras också, likaså grunderna i informationssökning och informations-

5 bearbetning. Olika former för undersökande arbetsformer introduceras, dels riktat mot den roll grupparbete och projektinriktat lärande kan spela i skolan, dels gentemot det egna lärandet. Utvecklingen av informationskompetens (i vid bemärkelse) utgör en viktig förutsättning för projektinriktat lärande. Utvecklingen inom och mellan grundnivå respektive avancerad nivå bygger på olika slags progression. Progressionen gäller för det första sådant som studenternas förmåga att analysera, tolka, reflektera, förstå och tillgodogöra sig texter samt skriva vetenskapligt och fungera självständigt och i samarbete med andra. För det andra gäller progressionen komplexiteten i själva kunskapsinnehållet, som t.ex. att frågor om vetenskaplighet, språkutveckling, textreception, genus, socialisation och kultur behandlas ur olika teoretiska perspektiv och inbegriper forskningsresultat. Annorlunda uttryckt: man går mot en mer kritiskt vetenskaplig hållning, där man förmår använda en given metod/teori. Begreppsutveckling och förståelsen av olika perspektiv utvecklas genom samtal och skrivande. Ett vetenskapligt förhållningssätt handlar bl a om att kunna tillvarata och använda vetenskapligt grundad kunskap som en del av den egna kunskapsprocessen. Studenter måste också kunna problematisera relationen mellan vetenskaplig kunskap och skolans verksamhet. Inom ramen för de självständiga arbetena måste studenten vidare skaffa sig vissa grundläggande kunskaper om olika vetenskapsteorier i relation till några forskningsmetoder. Redan på grundnivån måste studenten formulera forskningsfrågor, börja fokusera ett stoff och relatera frågor till metodval. Under den för alla KSMs huvudämnena gemensamma rubriken Att se och förstå undervisning och lärande på grundnivå, utför studenterna i termin tre ett sammanläggningsarbete som består av två delar: en dokumenterad intervju med lärare eller elever på sina partnerskolor och ett aktionsforskningsprojekt med fokus på studentens undervisning och elevernas arbete. Aktionsforskningsprojektet försvaras på ett uppsatsseminarium. På den avancerade nivån fördjupas det vetenskapliga förhållningssättet. Detta innebär att studenterna vidareutvecklar sin förmåga att formulera problem, avgränsa ett stoff, söka, välja och kritiskt granska information, knyta resonemang till teorier samt förmågan att välja metoder med utgångspunkt från ämnesval. Vidare fördjupas förmågan att genomföra olika slags undersökningar, samla data, bearbeta och analysera data samt sammanställa och rapportera resultat. Dessa förmågor utvecklas inom engelskans samtliga tre innehållsfält. Resultatet av denna progression ska vara ett examensarbete där studenterna kan tilllämpa sina teoretiska kunskaper för att undersöka frågor med relevans för sina kommande arbetsuppgifter. Efter termin nio har studenterna möjlighet att läsa en Masterpåbyggnadskurs (30hp). Den vetenskapliga och pedagogiska kärnan i en masterutbildning med speciell inriktning mot engelska och lärande är att uppnå teoretisk och praktisk kunskap om det engelska språket, litteraturen och kulturen, samt kunna problematisera villkoren för engelska språket i en mångspråkig och kulturellt heterogen skola.

6 Frågor om vetenskaplighet, språkutveckling, textreception, genus, socialisation och kultur behandlas alltså ur olika teoretiska och metodiska perspektiv. Ytterst handlar det om att kunna tillvarata och använda vetenskapligt grundad kunskap som en del av den egna kunskapsprocessen. Ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklas inom de tre innehållsfälten språkutveckling, litteratur och kultur. Tillika problematiseras relationen mellan vetenskaplig kunskap och skolans verksamhet. Huvudtanken är att sätta in engelskundervisningen i ett större samhälleligt och kulturellt perspektiv, med hänsyn till engelskans globala roll som kulturoch språkförmedlare Ett annat exempel på progressionen från grundnivå till avancerad nivå gäller frågor om bedömning. På grundnivån bekantar sig studenterna med några grundläggande principer och begrepp. Principerna och begreppen relateras dels till sådana bedömningsformer som används i högskolekurser, dels till elevers lärande i skolan. Studenterna bekantar sig också med de regelverk som gäller för bedömning vid högskolan samt i skolan. De får också utarbeta kriterier för bedömning av elevtexter och öva sig på att analysera, bedöma och kommentera elevtexter. På den avancerade nivån studeras teoretisk litteratur om bedömning, utvärdering och betygsättning samtidigt som regelverket återkommer. Kunskaperna fördjupas genom att studenterna åter analyserar och bedömer elevtexter, muntlig produktion, nationella och lokala prov samt i skrivande kopplar teoretisk litteratur till egen bedömning av elevarbeten. Ny ordning fr.o.m. hösten 2007 Grundnivå Text och förståelse I (H1) Språkkunskap och språkförmåga (V2) Språk, kulturer och identitet I (V2) Perspektiv på språkutveckling (H3) Lärande och språkundervisning (H3) Avancerad nivå Perspektiv på språk (H7) Text och förståelse II (H7) Språk, kulturer och identitet II (V8) En språkutvecklande miljö i praktik och teori (V8) Examensarbete (H9)