Ämnesblock Religion 142,5 hp

Transkript

1 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock Religion 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp Mål för ämnesblocket Ämnesblockets övergripande mål är att studenterna utvecklar dels den generella kunskap, färdighet och värderingsförmåga som fastställs i de nationella och lokala styrdokumenten i form av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt, interkulturell förståelse och självständighet, dels de specifika kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet religionsvetenskap som krävs för pedagogisk verksamhet inom gymnasieskolan, dvs. kunskap om såväl ämnets vetenskapliga grund, som lärande och undervisning inom området. Efter avslutat ämnesblock i religion om 142,5 hp ska den studerande kunna Kunskap och förståelse visa goda kunskaper om religionsvetenskap som vetenskaplig disciplin och som skolämne såväl nationellt som internationellt inbegripet metodfrågor och metodproblem inom olika religionsvetenskapliga deldiscipliner visa goda kunskaper om etiska frågeställningar och etisk teori och metod visa goda kunskaper om de fem stora religiösa traditionerna, judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism, samt om nya religiösa rörelser och religionshistorisk teori och metod visa god kunskap och medvetenhet om teorier om hur religiösa och icke-religiösa världsbilder konstrueras visa fördjupad kunskap om centrala religionsdidaktiska frågor, inklusive bedömning och betygsättning av elevers kunskaper och färdigheter med fokus på religioners och etiska värderingars plats och funktion i samhället i en global era visa kunskaper om aktuella teoretiska perspektiv med centrala begrepp som genus och etnicitet visa förtrogenhet med teori och metod som används inom religionshistoria/religionsociologi och etik, och fördjupade kunskaper inom något av etikens tillämpningsområden och/eller ett religionshistoriskt/religionssociologiskt tema eller ett särskilt religionsområde visa kunskaper om olika teorier om pedagogiskt ledarskap i ett historiskt, filosofiskt, internationellt och yrkesetiskt perspektiv, och hur detta ledarskap kan komma till uttryck i religionsundervisningen Färdighet och förmåga tillämpa centrala religionsvetenskapliga begrepp och metoder på ett religionshistoriskt eller etiskt material kunna visa fördjupad förmåga att tillämpa, integrera och värdera olika teorier och metoder inom religionshistoria/religionssociologi och etik 1

2 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 2 av 5 självständigt planera och genomföra vetenskapliga undersökningar där den studerande kan integrera tidigare erfarenheter och kunskaper i såväl ämnesdidaktik som ämnesteori omsätta och kommunicera egna kunskaper i religionsvetenskaplig empiri, teori och metod på ett sådant sätt att goda betingelser skapas för elevers lärande självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning i religionskunskap utifrån gällande styrdokument i den egna undervisningen välja innehåll och gestaltningsformer inbegripet teknikburna läroprocesser såsom digitala och sociala medier samt arbetssätt i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och verksamhetens mål bedöma och värdera individers lärande och utveckling i samarbete med verksamma lärare Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över och visa respekt för olika etiska ställningstaganden, religiösa och kulturella traditioner, både i förhållande till varandra och till deras beroende av olika sociala förhållanden uttrycka en förståelse av principen om alla människors lika värde, samt förmå omsätta denna förståelse i sitt bemötande av andra människor kritiskt granska egna och andras kunskaper i religionsvetenskap för att kunna identifiera eget och andras behov av ytterligare lärande. Ämnesblockets delar och struktur Ämnesblocket består av fyra terminers studier i religionsvetenskap (120 hp), kärnkursen Didaktik och ledarskap för ämneslärare (15 hp, varav 7,5 hp VFU) samt 7,5 hp VFU under utbildningens avslutande termin. Ämnesblockets kurser ska tillgodose såväl examensmål som verksamhetskrav. Vissa ämneskurser samläses med religionsämnets övriga studenter. Kärnkursen Didaktik och ledarskap för ämneslärare integreras med den första VFU-perioden i religionskunskap. Kurserna fördelas på följande sätt: Termin 1 Religionsvetenskap I med didaktisk inriktning, 30 hp (grundnivå 1) 1. Konstruktionen av världsbilder: religioner och livsåskådningar, 4,5 hp 2. Uppenbarelse och tradition, 12 hp 3. Den moraliska människan, 7,5 hp 4. Religiös förändring i samtiden, 6 hp Termin 2 Religionsvetenskap II med didaktisk inriktning 30 hp (grundnivå 1) 1. Etik i religiösa traditioner, 7,5 hp 2. Religionsdidaktik, 7,5 hp 3. Religionsvetenskaplig teori och metod 7,5 hp 4. Uppsats 7,5 hp Termin 3 Didaktik och ledarskap för ämneslärare 15 hp (grundnivå 1) varav 7,5 hp VFU Termin 8 prel. innehåll Religionsvetenskap III med didaktisk inriktning, 30 hp (grundnivå 2) 1. Teori och metod i religionshistoria och religionssociologi, 7,5 hp 2. Läskurs, 7,5 hp 3. Examensarbete 1 för ämneslärarexamen, 15 hp Termin 9 prel. Religionsvetenskap IV med didaktisk inriktning, 30 hp(avancerad nivå) 1. Etisk teori, 7,5 hp 2

3 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 3 av 5 innehåll 2a. Värdegrundsfrågor i den svenska skolan och samhället, 7,5 hp eller: 2b. Valbar läskurs i samråd med handledare, 7,5 hp 3. Examensarbete 2 för ämneslärarexamen, 15 hp VFU i religionskunskap 7,5 hp(avancerad nivå) Innehåll och progression Kurserna har en inbördes progression, vilken innebär att studenten successivt utvecklar och fördjupar sina kunskaper och färdigheter i enlighet med examensordning för ämneslärarexamen och Högskolan Dalarnas utbildningsplan. Progressionen kan ses i kursernas kunskaps- och färdighetsmål, i deras innehåll samt i studenternas arbetsformer. Studentens grad av självständighet och förmåga att ta eget ansvar för sina studier och undervisningsmoment utvecklas successivt. En illustration av denna progression i relation till kursernas mål ser ut enligt följande: Termin 1 Under ämnesblockets första termin, Religionsvetenskap I med didaktisk inriktning, introduceras religionsvetenskapen som vetenskaplig disciplin och som skolämne, och studenten får bekanta sig med grundläggande metodfrågor och metodproblem inom dess olika deldiscipliner och vissa grundläggande religionsdidaktiska perspektiv, med utgångspunkt från gymnasieskolans styrdokument. Under terminen knyts studenterna till ett partnerområde/partnerskola och en VFU-lärare som undervisar i religionskunskap. Syftet är att studenten redan från starten ska känna att studierna leder till den framtida professionen och tillhörigheten till en partnerskola är då väsentlig. Två till tre fältdagar genomförs på skolan under terminen. Under terminen introduceras psykologiska och sociologiska teorier om hur religiösa och ickereligiösa världsbilder och livsåskådningar konstrueras och internaliseras. Vidare studeras de största religiösa traditionerna, judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Den studerande får vissa teoretiska verktyg för att förstå, analysera och kritiskt granska företeelser inom dessa religioner i historia och nutid. Granskning av hur dessa religiösa traditioner presenteras i skolans läromedel blir här central. Den studerande utvecklar vidare kännedom om grundläggande teorier och metoder inom etik, liksom en viss förmåga att analysera etiska problemställningar relevanta för skolans vardag och det omgivande samhället. Slutligen introduceras några religionssociologiska perspektiv på samtida religiositet i Sverige, med betoning på den s.k. nyreligiositeten. Här behandlas frågor om hur nyreligiösa rörelser kan presenteras i undervisningssammanhang. I samtliga delkurser spelar genusperspektivet stor roll och vikt läggs vid ett mångkulturellt reflekterande synsätt. Termin 2 Under ämnesblockets andra termin, Religionsvetenskap II med didaktisk inriktning, fortsätter studenten att utveckla och fördjupa sina kunskaper i religionsvetenskaplig teori och metod samt i religionsdidaktik. Under den första delkursen introduceras olika förhållningssätt och didaktiska överväganden väsentliga för studiet av jämförande religiös etik. Här studeras också betydelsen av skilda tolkningstraditioner inom en religion för medlemmars syn på andra religiösa och sekulära livsåskådningar. Delkurs 2 syftar till att fördjupa den teoretiska grunden i religionsdidaktik. De didaktiska studierna inriktas bland annat på strategier för hur ett akademiskt ämnesinnehåll kan transformeras till ett undervisningsinnehåll för skolan. I delkursen studeras även relationen 3

4 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 4 av 5 mellan lärares undervisning i religionskunskap, och bedömning/betygsättning av elevers kunskaper i ämnet, samt frågor om utvärdering av undervisningen. I delkurs 3 fördjupas kunskaperna om etiska och religionshistoriska teoribildningar, vilket förbereder för delkurs 4, där en uppsats skrivs. Förmågan att självständigt analysera och tolka ett material av etisk eller religionshistorisk relevans, samt att kommunicera dessa analyser och tolkningar i form av en längre argumenterande text, utvecklas ytterligare genom skrivandet av denna uppsats. I samband med uppsatsskrivandet övas också gängse former för vetenskaplig presentation och dokumentation. Förmågan att kritiskt granska och analysera vetenskapliga argument utvecklas ytterligare genom att studenten ska opponera på en studiekamrats uppsats. Termin 3 Under ämnesblockets tredje termin läser den studerande kärnkursen Didaktik och ledarskap för ämneslärare vilken integreras med den första VFU-perioden i religionskunskap. Kursen Didaktik och ledarskap för ämneslärare omfattar dels ämnesövergripande studier i ledarskap, dels religionsdidaktiska moment som konkretiserar det allmänna innehållet och kopplar det till skolämnet religionskunskap. Studenten förbereder sin VFU-period genom att studera bl.a. planering och utvärdering, men också genom att moment från de tidigare momenten i religionsdidaktik tas upp på nytt ur ett mer konkret och undervisningsrelaterat perspektiv. Studenten utvecklar förmågan att kunna omsätta sina kunskaper och färdigheter i religionsvetenskap på ett sådant sätt att han/hon kan göra medvetna didaktiska val i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål. Studenten utvecklar också kunskaper i att analysera och bedöma elevers lärande och kunskapsutveckling. Kursen förutsätter således både goda ämneskunskaper och förståelse av det pedagogiska arbetets mål och förutsättningar. Strävan är att integrera det teoretiska och det praktiska genom att låta teori prövas på fältet och genom att praktiska erfarenheter diskuteras i teoretiska termer under högskoleförlagda seminarier. Kursen leds således av både högskole- och verksamhetsförlagda lärarutbildare. I fokus står under hela kursen det pedagogiska ledarskapet som lärare i religionskunskap. Termin 8 Den åttonde terminen under utbildningen är ämnesblockets fjärde termin, vilken ligger på grundnivå 2. Här fördjupas kunskaperna i religionshistorisk/religionssociologisk teori och metod, med relevans för undervisning i skolan. Vidare får den studerande fördjupa sina kunskaper om ett valt religionshistoriskt/religionssociologiskt tema eller ett särskilt religionsområde, som förberedelse för det kommande första examensarbetet. Under terminens andra hälft genomför studenten sitt första examensarbete, Examensarbete 1 för ämneslärarexamen. Examensarbetet är forskningsförberedande och inriktat på konsumtion av tidigare forskning. Arbetet kan dels bygga på tidigare ämneskunskaper, dels relatera till tidigare religionsdidaktiska kunskaper och erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. På så vis knyter examensarbetet an både till utvecklingen av den pedagogiska verksamheten och till aktuell forskning. Litteraturstudien bör kunna ligga till grund för en mer empirisk studie som utförs i det kommande andra examensarbetet. Termin 9 Den nionde terminen under utbildningen är ämnesblockets femte termin, vilken ligger på avancerad nivå. Här fördjupas kunskaperna i etisk teori och metod, med relevans för undervisning i skolan. Progressionen i förhållande till termin 8 blir tydlig främst i det kritiska och vetenskapliga förhållningssätt som studenten förväntas inta gentemot de teorier som studeras. 4

5 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 5 av 5 Fokus i kursen ligger på politisk filosofi med betoning på rättvisa och demokrati. Dessa teoribildningar kopplas till en valbar kurs om värdegrundsfrågor i svensk skola och samhälle. Alternativet till denna valbara kurs är en egen läskurs om etisk teori eller ett etiskt problemområde. Examensarbete 2 utgår från en självständigt utvecklad ämnesdidaktisk problemställning som ansluter till pågående forskning vid ämnesavdelningen. Men till skillnad från det första arbetet ställer detta arbete större krav på studentens egna vetenskapliga bidrag till kunskapsutvecklingen inom området. Arbetet syftar till att förbereda studenten för den egna kommande yrkesrollen som ämneslärare i religionskunskap och till att bidra med ny kunskap inom ett avgränsat område till det kollektiva lärandet vid akademin, liksom till utvecklingen av religionsundervisningen vid studentens partnerområde/skola. Termin 10 Ämnesblocket avslutas med en längre sammanhängande VFU-period under vilken studenten tar ett självständigt helhetsansvar för undervisningen i religionskunskap vid sidan av VFU i hans eller hennes andra ämne. Under denna VFU-period får studenten möjlighet att omsätta egna ämneskunskaper, inklusive de förvärvade genom de två didaktiska examensarbetena, såväl som kunskaper från utbildningsvetenskapliga kärnan, i den egna pedagogiska verksamheten som ämneslärare i gymnasieskolan. Det är också under denna avslutande VFU som studenten får möjlighet att visa att hon/han uppnår examensmålen. 5