Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Transkript

1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten

2 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och organisation av den verksamhetsförlagda utbildningen i den nya lärarutbildningen tar sin utgångspunkt i Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande, Regeringens proposition 1999/2000:135, samt erfarenheter från den verksamhetsförlagda delen i pågående lärarutbildningar. Det rör således sådant som är generellt för alla verksamhetsförlagda studier. För den nya lärarutbildningen föreskriver författningstexterna en ökad omfattning av den verksamhetsförlagda delen samt en tydligare yrkesinriktning. Lärarutbildningen skall därför mer än tidigare förankras i konkreta och praktiska erfarenheter; den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall i ökad utsträckning utgöra en grund för de teoretiska kunskaperna i lärarutbildningen. Samtidigt måste de ämnesteoretiska studierna struktureras med hänsyn till yrkets krav och bättre kopplas till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. För att garantera att den verksamhetsförlagda utbildningen ständigt utgör ett kvalitativt innehåll skall den alltid ges som del av kurs inom programmet. Det är då viktigt att man vid formulerande av kursplaner också fokuserar på hur innehållet skall knytas till den verksamhetsförlagda utbildningen. Förslaget omfattar två olika arbetsformer, referens VFU och periodisk VFU. De olika formerna är komplementära genom att studenten kan jämföra och problematisera erfarenheter som erhålles genom att följa verksamhet över lång tid med dem som krävs under kortare intensiva perioder med ökat eget ansvar. För att studenten skall kunna ta ställning till sitt yrkesval och få ett nytt perspektiv på den miljö många känner endast från sin egen skolgång, är det särskilt viktigt att studenten får komma ut i verksamheten redan i ett tidigt skede av utbildningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen skall utvecklas i samarbete mellan lärosätet (universitetet) och skolväsendet. Eftersom konsten att undervisa inrymmer allt det som en lärare gör för att skapa så goda betingelser som möjligt för att främja barns och elevers möjligheter att tillägna sig kunskaper (1999/200:135, Lärarutbildningens struktur, sid. 17) är en av förutsättningarna att studenten ges möjlighet att ta del av hela skolans verksamhet. Allt eftersom studenten utvecklar sin lärarkompetens och blir en del av skolan kan studenten också ta allt större ansvar för olika delar i lärararbetet. Genom att den verksamhetsförlagda utbildningen förstärks såväl beträffande innehåll som beträffande omfattning ges skolan och skolans personal möjlighet att i högre grad än tidigare bli en del av lärarutbildningen. Detta i sin tur skall kunna bidra till skolutveckling och kompetensutveckling för skolans personal. Modellen omfattar den verksamhetsförlagda utbildningen inom såväl allmänna utbildningsområdet som inom inriktningarna. 2

3 Modellen innebär i korthet På ett VFU område/skola placeras i början av sin utbildning ett antal studenter som valt olika inriktningar. Detta område/skola är det referensområde där studenterna fullgör största delen av sin verksamhetsförlagda utbildning. Påföljande termin/läsår fylls området på med nyantagna studenter. Antalet studenter avgörs av områdets storlek. På VFU området finns en samordnare som tillsammans med en VFU ledare ansvarar för studenterna på området. Den verksamhetsförlagda utbildning som sker i sammanhängande perioder, så kallad periodisk VFU, läggs ut av VFU enheten i samråd med inriktningarna. Resterande del, så kallad referens VFU, planeras i samråd med studenten, kursansvarig, samordnare och VFU ledare. När studenterna fullgör del av VFU på annat område än referensområdet samverkar samordnare och VFU ledare inom olika områden. Frågor rörande lärarlämplighet och lärarkompetens är en del av den kontinuerliga dialogen mellan studenten, VFU ledaren och skolans personal. Inom universitetet finns en VFU enhet som har det övergripande ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen. Eftersom den verksamhetsförlagda utbildningen alltid är del av kurs finns målet för den verksamhetsförlagda utbildningen formulerat i kursplanen för respektive kurs. 3

4 Följande ansvarsfördelning ligger till grund för överenskommelsen VFU område - hela skolans/verksamhetens angelägenhet - har vilja och tar ansvar för att medverka i lärarutbildningen - medverkar till att studenten blir en del av verksamheten och därmed en resurs på området - ansvarar tillsammans med universitetet för att adekvat utbildning skapas för personal på VFU-område/skola - arbetslaget stöder och följer upp studenternas yrkesmässiga utveckling samt ger underlag för och koppling till studenternas examensarbeten Samordnare på VFU-område/skola - samverkar med VFU ledaren - utvecklar god kännedom om området/skolan - ansvarar tillsammans med skolledningen för information om områdets verksamhetsidé, organisation, sekretess, försäkringar etc - planerar VFU i samverkan med studenten, VFU enheten, skolledningen och lärarna på området - initierar och planerar seminarier - samverkar med andra VFU områden Studenten i den verksamhetsförlagda utbildningen - tar ett stort ansvar för sin VFU - är genom hela utbildningen knuten till ett område med placering i olika arbetslag/lärarlag - planerar VFU i samverkan med universitetet och området/skolan/verksamheten - dokumenterar fortlöpande sin VFU - deltar tillsammans med VFU ledaren i utvecklingssamtal - bidrar till att lärarresurs kan frigöras VFU ledare länk mellan universitetet och VFU område/verksamhet - utvecklar kännedom om VFU området - samarbetar med samordnare och övrig personal på området/skolan - medverkar till att VFU får det innehåll som kursplanerna föreskriver - följer, stödjer och utmanar studenterna på området/skolan (i följa ingår besöka, i stödja ingår synliggöra relationen teori-praktik) - handleder lärare och arbetslag i deras arbete med studenterna - samverkar med andra VFU ledare/lärarutbildare - stödjer och inspirerar i utvecklingen av området/skolan - initierar och leder seminarier med studenter och lärare på VFU-området - deltar tillsammans med studenten i utvecklingssamtal VFU enhet central enhet inom universitetet med övergripande ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen - ansvarar tillsammans med kommunerna för att adekvat utbildning skapas för personal på VFU-område/skola - samverkar med praktikansvariga för pågående utbildningar - samordnar placering av studenterna - ansvarar för information om VFU - samråder med berörda inriktningar - initierar och ansvarar för att VFU ledarna erbjuds utbildning och kompetensutveckling - ansvara för utvärdering och återkoppling av VFU-modellen - tecknar avtal, informerar och samverkar med berörda kommuner 4

5 Ovan beskrivna modell och ansvarsfördelning samt de centralt fastställda examensmålen för lärarexamen ligger till grund för överenskommelsen. Examensmålen för lärarexamen enligt examensordningen: För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna - omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas - bedöma och värdera elevers lärande och utveckling samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare - förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund - orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden - inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet - självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna - tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av yrkesverksamheten - använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna 5