Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Gäller för studenter antagna fr.o.m. HT 2007 Fastställd av UFL Reviderad

2 = = = Utgångspunkter: Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom verksamhetsförlagd utbildning Den förnyade lärarutbildningen har en studieform, verksamhetsförlagd utbildning (VFU), som skall utvecklas i samarbete med skolverksamheten (Prop. 1999/2000: 135, s. 18 ff). Propositionen betonar att yrkesinriktningen i utbildningen skall vara tydlig (Prop. 1999/2000: 135, s. 17). Examensmålen är formulerade med denna utgångspunkt. VFU är ett av de viktigaste nya inslagen i den förnyade lärarutbildningen och varje lärarutbildning måste nu etablera ett nära samarbete mellan den högskoleförlagda utbildningen (HFU) och VFU och mellan skolan och högskolan. Detta har visat sig vara problematiskt i de flesta lärarutbildningar enligt Högskoleverkets utvärdering, Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor 1-3, Högskoleverkets rapportserie 2005: 17 R. Så är fallet även för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. UFLs egen utvärdering av VFU, Bille E., Engfeldt, M., Hur kan kommunikation öka acceptansen av den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU?, UFL Rapport 2004:06, visar på en rad problem. En viktig dellösning på dem är att det finns riktlinjer, inklusive ansvarsfördelningar, som tydliggör VFUs ställning i utbildningen och de olika aktörernas ansvar för att upprätthålla denna ställning. Det finns sedan tidigare olika dokument som reglerar VFU och beskriver ansvarsfördelningen. Föreliggande dokument har samordnat dessa och utgör därmed en sammanfattning av rådande riktlinjer tillsammans med vissa förtydliganden. För att kunna utveckla de här sammanställda riktlinjerna till ett effektivt instrument för den VFU välkomnar UFL synpunkter från alla som arbetar inom och med organisationen av studenternas VFU. Mail kan sändas till UFLs kansli, kansliufl@ufl.gu.se Gäller för studenter som är antagna fr.o.m. HT 2007 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Postadress Box 100, SE Göteborg Besöksadress Föreningsgatan 20 / Viktoriagatan 30 A , (fax) sidan 1 av 10

3 Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 högskolelagen) EXAMENS MÅL FÖR LÄRAREXAMEN För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Kunskap och förståelse För lärarexamen skall studenten - visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor, - visa kunskap om lärande och undervisning, - visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och - visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom - visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom - visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. Färdighet och förmåga För lärarexamen skall studenten - visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas, - visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, - visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, - visa förmåga att analysera, bedöma och dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, - visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och - visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden. För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom = = sidan 2 av 10

4 - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och estiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. (Utdrag ur examensordning, Lärarexamen) = = sidan 3 av 10

5 I. Riktlinjer för VFU innehåll Generella föreskrifter Examensordningen föreskriver de mål som skall nås inom lärarutbildningen som integrerad helhet. Målen för VFU återfinns i propositionstexten i olika sammanhang, där regeringen framhåller vikten av att lärarutbildningen har en tydlig yrkesinriktning: Konsten att undervisa inrymmer allt det som lärare gör för att skapa så goda betingelser som möjligt för att främja barns och elevers möjligheter att tillägna sig kunskaper. Lärare förväntas ha både teoretiska och praktiska kunskaper och därför behövs en växelverkan i lärarutbildningen mellan dessa inslag. Denna växelverkan kan nås genom att utbildningens teoristudier tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten samtidigt som den verksamhetsförlagda utbildningen förankras i teori och forskning. Därför anser regeringen att det är av stor vikt att delar av utbildningen är verksamhetsförlagd. Enbart goda ämneskunskaper är ingen garanti för att en lärare skall kunna skapa goda betingelser för lärande. Studenterna måste i sin utbildning ges utrymme att aktivt reflektera över kunskapssyn, kunskapsinnehåll och kunskapsurval satt i relation till hur barn och elever lär sig. Delar av dessa studier bör genomföras i den praktiska undervisningsmiljön För att de skall bli så effektiva och givande som möjligt bör de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen utvecklas i samarbete mellan lärosätena och skolväsendet. ( Prop. 1999/2000: 135 s.18) Samverkan mellan VFU och HFU De allmänna föreskrifterna betonar samverkan mellan VFU och den högskoleförlagda utbildningen (HFU). Införandet av VFU har som syfte att den teoretiska utbildningen skall kunna förankras i erfarenheter för att förbättra HFU. Samtidigt skall VFU ge utrymme för en kvalificerad och aktiv reflektion över lärandet och dess villkor, i anslutning till forskningen inom området. Praxis skall knytas till vetenskaplig kunskap. Detta innebär att HFU och VFU skall samverka inom utbildningen. Inriktnings- och/eller kursansvariga, VFU-ledare, lokala lärarutbildare och studenter skall i olika samarbetsformer arbeta fram ett VFU-innehåll, som leder fram till uppfyllande av examensmålens krav. Innehållet i VFU skall alltså vara skolrelevant och klart framgå av kursplanen. VFU skall samverka med HFU för att skapa utrymme för att belysa kursens innehåll utifrån olika perspektiv. Studenten skall ges möjligheter att reflektera, analysera, redovisa och gestalta sitt vetande genom olika uttrycksformer. Studenten synliggör sitt eget lärande genom att agera i verksamheten och kan då lägga en erfarenhetsgrund för sina undervisningsval i förhållande till teorier om hur kunskap bildas. VFU genomförs i huvudsak inom skola/förskola/fritidshem, men kan också omfatta andra miljöer av betydelse för pedagogisk verksamhet om särskilda skäl talar för ett sådant val. VFU-progressionen Vid GU innehåller VFU tre typer av arbetsmoment och de utgör tillsammans olika steg i studenternas läroprocess: undersökande, deltagande och genomförande VFU. = = sidan 4 av 10

6 Vidare är VFU alltid del av kurs och dess progression är knuten till kursens. VFU skall, i normalfallet, läggas upp så att dess tre former, undersökande, deltagande och utförande, ger grund för en sammanhängande och progressiv utveckling av studentens förmåga att bedriva pedagogisk verksamhet och att undervisa. Fördelningen mellan HFU och VFU skall tydliggöras i kursplanen och progressionen skrivas fram i förhållande till kursen. Typen av VFU skall framgå av kursplanen. För att kunna uppfylla vissa kursplanemål kan studenterna behöva ha möjlighet att, under enstaka tillfällen eller kortare perioder, besöka skolan eller annan verksamhet för att göra olika typer av undersökande VFU. Syftet med besöket kan vara att observera verksamhet eller samla in material för analys och bearbetningar av skilda slag. Inriktningarnas VFU skall vara knutna till HFU, särskilt till inriktningens ämnesdidaktiska undervisning, vilken också skall inkludera bedömning och betygssättning inom ämnet. Allmän lärarkompetens skall ges i VFU inom AUO. Studenten skall få erfarenhet från en lång rad av skilda, centrala, delar av skolverksamheten och därmed få en praktisk förtrogenhet med bl.a. föräldrasamtal, konfliktlösning, arbete mot kränkande behandling, värdegrundsfrågor, lärarlagsarbete, specialpedagogiska frågeställningar och läs- och skrivutveckling. Progressionen inom VFUn skall ha samma uppbyggnad som inom lärarutbildningen i dess helhet. Den fördjupande progressionen, knuten till ämnesdidaktiken inom inriktningarna måste kompletteras med en breddande progression inom AUO. Mot bakgrund av de krav som examensordningen ställer är det nödvändigt att använda hela utbildningstiden för att få till stånd en variation av erfarenhet och fördjupad vana vid pedagogisk verksamhet och undervisning, en variation som kan lägga grund för studentens förtrogenhetskunskap och bygga upp studentens omdömesförmåga. Precisering av examensmålen UFL:s riktlinjer för VFU klassificerar och preciserar examensmålen. Fyra huvudrubriker pekar på centrala verksamhetsområden och kompetenser, alla svarande mot en eller flera formuleringar i examensordningen: Pedagogisk verksamhet Ledar- och medarbetarskap Bildningsarbete Vetenskapligt förhållningssätt Pedagogisk verksamhet Vid handledning och bedömning uppmärksammas förmågan att: kommunicera skapa goda förutsättningar för barns, ungas och vuxnas lärande inse betydelsen av läs- skriv- och matematikinlärning och -utveckling för elevens kunskapsutveckling växla mellan olika arbetssätt och metoder omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas = = sidan 5 av 10

7 göra didaktiska och metodiska reflektioner och ställningstaganden analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling genomföra en målrelaterad planering samt följa upp, utvärdera och utveckla arbetet använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten Ledar- och medarbetarskap Vid handledning och bedömning uppmärksammas förmågan att: ta ansvar för en grupp och vara en naturlig auktoritet utveckla individers förmåga att ta ansvar kunna förvalta barns, ungas och vuxnas informella lärande samt bygga på befintliga kunskaper/erfarenheter och motiv för lärande ta fram underlag för utvecklingssamtal och bedömning informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa det regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, elever och kollegor arbeta i arbetslag arbeta gränsöverskridande vad gäller såväl åldrar och ämnen som yrkeskompetenser Bildningsarbete Vid handledning och bedömning uppmärksammas förmågan att: med utgångspunkt i barns, ungdomars och vuxnas olika kulturarv stimulera till en reflekterande bildningsprocess stimulera till omgestaltningar av det redan kända genom att utmana olika föreställningar och visa på andra erfarenheter och kulturella uttryck problematisera, förankra och exemplifiera samhällets värdegrund i skolan reflektera över elevers inflytande i demokratiska processer samt deras förståelse för och förtrogenhet med dessa Vetenskapligt förhållningssätt Vid handledning och bedömning uppmärksammas förmågan att: systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar tillvarata etablerad vetenskaplig kunskap och nya forskningsresultat som grund för utveckling av yrkesverksamheten förstå vad som utmärker kunskap som vilar på vetenskaplig grund Examination Examinationsinnehållet i VFU skall vara skolrelevant och styras av examensmålen för lärarutbildningen utifrån kursplanens mål och av UFL:s riktlinjer för VFU. Utvärdering Kursutvärderingarna skall innehålla moment, där VFUn utvärderas, dels i relation till HFU och dels i relation till de lokala lärarutbildarnas verksamhet/undervisning. = = sidan 6 av 10

8 II. Administrativa riktlinjer för VFU Placering och tidsplanering I den nya lärarutbildningens styrdokument ges yrkeskompetensen en stark ställning. I de flesta fall skall VFU därför utföras i skolan, om inte särskilda skäl för annan placering föreligger. VFU skall ligga under skolornas terminer och planeras så att studenterna får planera, genomföra och utvärdera olika för lärarprofessionen centrala kunskaps- och förtrogenhetsmoment. Detta kräver tid och därför skall VFU huvudsakligen förläggas till skolan. VFUn måste därtill planeras inom ramen för de olika inriktningarna och deras verksamhetsområden så att fördelningen av VFU sker under hela utbildningstiden. VFU skall förläggas till de skolformer och elevåldrar för vilka studentens inriktningar är avsedda. Det är t.ex. viktigt att blivande lärare för tidigare åldrar gör en del av sin VFU inom förskolans verksamhetsområde. För blivande lärare för grundskolans senare åldrar och gymnasieskolan är det viktigt att de får möjlighet till längre VFU under den senare delen av sina inriktningsstudier. Samarbetet med skolorna kräver god framförhållning. Skolorna måste ha uppgifter om antal studenter och inriktningskombinationer. Brist på VFU-platser får som konsekvens att färre studenter kan antas. VFU är obligatorisk och skall omfatta ca 1 vecka/1,5 högskolepoäng. (HF kap. 6) Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 15 högskolepoäng vara verksamhetsförlagda. Minst 10 högskolepoäng per inriktning skall likaså vara verksamhetsförlagda (Utdrag ur examensordningen, lärarexamen). = Ansvarsfördelning Vid GUs lärarutbildning prövas olika former för samarbete mellan skolverksamheten och universitet inom VFU. För de särskilda projekten gäller speciella ansvarsfördelningar. För den ordinarie VFUn gäller följande ansvarsfördelning: Studenten Under VFU-tiden skall studenten ha handledd VFU. Den handledda VFUn kan ej bytas ut mot vikariat. Studenten har ansvar för att informera VFU-ledare, VFU-samordnare och berörda arbetslag om sina pågående kurser och kursmål samt om när VFUn är placerad i tid att vid frånvaro meddela den lokala lärarutbildaren och skolan att sluta överenskommelse med den lokala lärarutbildaren om ny VFU-tid då frånvaron ligger under 10 % av VFUn inom kursen och närvaro bedöms som nödvändig för att studenten skall uppnå kursens syfte att vid frånvaro mellan 10-25% kontakta sin VFU-samordnare för att få ny VFU-tid om detta bedöms som nödvändigt för att nå kursens syfte att vid högre frånvaro än 25 % samråda med VFU-ledare och kursansvarig om hur VFU-tiden kan inhämtas att delta i de utvecklingssamtal VFU-ledaren anordnar att fortlöpande dokumentera sin VFU = = sidan 7 av 10

9 att planera, genomföra och utvärdera sina insatser i VFU Kommunen Den kommunala organisationen är uppdelad i VFU-områden. I varje VFU-område finns en VFU-samordnare, som i samverkan med skolledning och lokala lärarutbildare ansvarar för VFU. VFU-området har ansvar för att fungera som ett verksamhetsområde, där studentens verksamhetsförlagda utbildning kan genomföras efter de syften och mål som anges i aktuell kursplan och enligt de principer som framgår av Placering och tidsplanering ovan VFU-samordnaren har ansvar för att placera studenten inom området efter samråd med skolledning/arbetslag att efter behov tillsammans med studenterna, arbetslag, VFU-ledare och lärarutbildare planera VFU utifrån kursmålen att vidarebefordra information från UFL till VFU-området att vidarebefordra information och önskemål från VFU-området till VFU-ledaren och UFL att i händelse av studentens frånvaro från VFU diskutera med studenten och VFUledaren om ny VFU-tid Skolledare har ansvar för att förankra målen med lärarutbildningen i personalgruppen att arbeta för att motivera lärarna att medverka i lärarutbildningen att i personalgruppen fördela ansvar vid genomförande av den verksamhetsförlagda utbildningen Den lokala lärarutbildaren har ansvar för att skapa möjligheter för studenten att fullgöra sin VFU, vilket också innefattar kompletterande tid för studentens VFU, då studentens frånvaro innebär, att kursens syften inte kan uppnås att ge feedback och stöd i den yrkesmässiga utvecklingen att ge underlag för bedömning av VFU-målen för kursen till VFU-ledaren och till kursansvarig att till VFU-ledaren, vid förfrågan, ge underlag för bedömningen av studentens förutsättningar att nå examensmålen Universitetet UFL och dess kansli har ansvar för att teckna avtal, informera och samverka med berörda kommuner om VFU och inriktningskombinationer för VFU att placera studenten på ett VFU-område att följa upp studentens VFU-placering att, på grundval av underlag från kursansvarig, fastställa förläggningen av studentens VFU-tid och i avsaknad av sådant underlag självständigt bestämma VFU-tidens förläggning samt att meddela kursansvarig sitt beslut = = sidan 8 av 10

10 att rekrytera VFU-ledare och erbjuda kompetensutveckling för dessa att utvärdera VFU-organisationen VFU-ledaren har ansvar för att på det egna VFU-området vara den samverkande länken mellan universitetet och kommunen att följa och stödja studenten i kurser med VFU under hela utbildningen att anordna utvecklingssamtal med studenten och dokumentera dessa att medverka till att VFU får det innehåll som kursplanerna föreskriver att i samråd med lärarutbildarna (dvs. universitetets och skolans lärare) skapa underlag för bedömning av studentens kunskaper och färdigheter i enlighet med de krav kursen ställer på VFU-innehåll att samråda med VFU-samordnaren om ny tid för VFU vid studenters frånvaro, då denna är över 10 % att i samråd med lärarutbildarna ge ett skriftligt underlag för slutbedömning av studentens kunskaper och färdigheter. Detta skall ske i samband med VFUn i första inriktningens andra termin och AUO 3 och överlämnas till kursansvariga att efter samråd med kursansvarig, lokal lärarutbildare och student meddela UFL:s kansli vid tveksamheter om studentens möjligheter att nå examensmålen Inriktnings-/kursansvarig har ansvar för att schemalägga VFU i den omfattning som anges i examensordningen att innehåll och omfattning av VFU överensstämmer med kursens syfte och innehåll att vid kursstart ge studenterna ett dokument som beskriver VFUs innehåll, arbetsformer, förläggning i tid, examination samt förväntningar på lokala lärarutbildare. Detta dokument ska finnas tillgängligt på UFLs hemsida att förlägga VFU-perioderna så att studenterna får möjlighet att undervisa och leda pedagogisk verksamhet. att examinera VFU inom kurs respektive inom inriktning att meddela studenten och VFU-ledare vid tveksamheter om studentens möjligheter att nå kursmålen att till UFL:s kansli lämna underlag för förläggningen av kommande termins VFU att första onsdagseftermiddagen i varje månad är schemalagd för VFU på VFU-området Ansvar för bedömning och examination Ansvaret för bedömning av studenternas VFU åvilar kursansvarig/inriktningsansvarig. Underlaget för beslutet skall inhämtas från VFU-ledare och lokala lärarutbildare. Kursmålen examineras alltid inom ramen för den aktuella kursen och av kursledare. Skriftligt underlag för bedömning av studentens successiva utveckling mot att nå examensmålen under utbildningstiden lämnas av VFU-ledaren till kursansvariga i AUO 2 och 3. Vid fall av tveksamhet om studentens möjlighet att uppfylla examensordningens krav och då tveksamheten är knuten till studentens VFU meddelar den kurs-/ inriktnings- eller AUOansvarige detta till UFL, som sedan tar kontakt med studenten för studievägledande samtal. = = sidan 9 av 10

11 Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs i verksamhetsförlagda delen (VFU) av lärarprogrammet, kan söka dispens för ytterligare examinationstillfällen hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL). = = sidan 10 av 10

12