Kollegialt lärande ur forskarperspektiv

Transkript

1 Kollegialt lärande ur forskarperspektiv Inledning vad gör en skicklig lärare? Kompetensutveckling några modeller Metod Teoretiska utgångspunkter Resultat - kollegialt lärande ur forskarperspektiv

2 Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. Lill Langelotz 2014

3 Går att förstå på olika vis Vad gör en skicklig lärare? Vad gör - hur handlar/agerar - en skicklig lärare? (individperspektiv) Vad är det som skapar - vilka strukturer gör/konstituerar - skickliga lärare?(praktik/organisationsperspektiv)

4 Vad gör en skicklig lärare? När läraren själv får bestämma: Ramar in lektionen, fångar upp Ämneskompetens Kollegialitet (Nordänger, 2009)

5 Vad gör en skicklig lärare? Det beror på vad som bedöms utbildningsmässigt önskvärt (Biesta, 2007)

6 Vad gör en skicklig lärare? Kompetensutveckling(?) normbaserad (standards-based) fortbildning (training); formellt meriterande (award-bearing); brist (deficit); pilot (cascade); omvandlande/transformativ (transformative) coaching/handledning/mentorskap (coaching/mentoring); lärandegemenskaper (community of practice); aktionsforskning (action research); (Kennedy, 2005, s )

7 Vad gör en skicklig lärare? Kollegialt lärande: kompetensutveckling där lärare strukturerat samarbetar för att utveckla kunskap för att förbättra undervisningen (t ex Skolverket) t.ex. learning study, TLC (t.ex. BfL) kollegahandledning Olika epistemologiska utgångspunkter

8 Kollegial handledning / / den enskilda lärare som deltar i den skall få hjälp av kolleger att göra sig medveten om och vidareutveckla sin praktikteori om undervisning och sitt arbete som lärare, men också att lärarna som yrkesgrupp skall utveckla sin gemensamma professionella yrkeskunskap, yrkesetik och praktik. (Lauvås et al., 1997, s. 11)

9 Nine Steps to Heaven? 1. Varvet ( rundan ) varje deltagare presenterar sitt problem. 2. Gruppdeltagarna väljer ett problem att fördjupa. 3. En samtalsledare (moderator) och protokollförare utses. 4. Problemägaren berättar närmare om problemet. Inga frågor. 5. Varvet, en fråga vardera tills alla frågor är ställda, ev. flera varv. 6. Var och en formulerar sin syn på vad som är problemet, skriv först och berätta sedan. 7. Runda med råd från kollegor, ett råd per person varje varv. 8. Problemägaren redogör för vad hon kan tänkas göra åt problemet, alt. reflekterar över de råd som givits. 9. Summera (moderatorn) och reflektera över vad som behövs för att nästa gång ska bli mer givande. (jfr Lauvås et al. 1997, s )

10 Metod och metodologi i ett arbetslag (6-9 lärare) 27 lagmöten varav 19 handledningstillfällen Intervjuer med rektor (3) lärare (6) Aktionsforskande ansats med lärarna

11 Teoretiska utgångspunkter Socialkonstruktionism Språket formar och (om)formar vår förståelse av världen/verkligheten (Burr, 2003) Praktikteori Zooma in och zooma ut praktiker (Nicolini, 2013) Practice architectures (Kemmis et al. 2014) Makt (Foucault, 2002)

12 Practice architectures (Kemmis & Grootenboer, 2008) Kulturellt-diskursiva arrangemang Social-politiska arrangemang En praktik sayingsdoingsrelatings Materielltekonomiska arrangemang

13 Vad lärare talar om några exempel Hur fa r man omotiverade elever att arbeta? Hur ska jag få elevernas respekt? Hur ska vi sa kra halvklass na r det ma ste vara h-klass? Hur ska jag hinna se alla elever i o verfulla grupper Hur fa r vi ett fungerande arbetslag? Hur klara inkludering av en diagnostiserad elev kunskapsma ssigt? Hur får jag elva olika kulturer och språk att fungera i ett klassrum Disciplinära problem Lärarrollen Organisation (Arbetslags-)Relationer (ämnes-)undervisning Kollegialt lärande för att utveckla sin: gemensamma professionella yrkeskunskap, yrkesetik och praktik

14 Nine Steps to Heaven? Disciplinerande processer Demokratiserande processer Utvecklande processer (Langelotz, 2013)

15 Nine Steps to Heaven?

16 Nine steps to heaven?

17 Vad gör en skicklig lärare? En skicklig lärare: Samarbetar Lyssnar Kommunicerar Individen kan bli och vara subjekt med möjlighet till verkligt handlande; en demokratisk kvalitet Demokratiska situationer möjliggörs

18 Hur är det möjligt? Livslångt lärande, Kollegialt lärande Kulturelltdiskursiva arrangemang Nordiskt folkbildningsideal Arbetslag, rektor Forskningsansats Socialtpolitiska arrangemang PRAKTIK Kollegial kompetensutveckling som främjar demokratiska processer Materiellt ekonomiska arrangemang Tid, handledningsmodell

19 Nine Steps to Heaven? Disciplinerande processer Demokratiserande processer Utvecklande Processer (Langelotz, 2013)

20 Utmaningar/begränsningar Marknadsdiskurs Kulturelltdiskursiva arrangemang den Andre Arbetslag, rektor forskare/expert Socialtpolitiska arrangemang PRAKTIK Kollegial kompetensutveckling som främjar demokratiska processer Försämrad ekonomi Materiellt ekonomiska arrangemang

21 Konklusion Olika ideologiska och epistemologiska utgångspunkter; som man frågar (gör) får man svar Strukturella betydelser för hur det kollegiala lärandet (möjlig) görs (t ex kultur, diskurser, politik och ekonomi) Vad är det som är utbildningsmässigt önskvärt?

22 Tack för att ni lyssnade

23 Det demokratiska uppdraget Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet (Lpf 11, kap 1.)

24 En skola i förändring Ny elevgrupp mångkulturella elever från förorten Baylanpengar - modersmålsstödjare, saslärare, språkstödjare Kompetensutvecklingsdag kring handledningsmodeller majoriteten av lärarna i ett arbetslag vill pröva kollegahandledning