SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING METTE LILJENBERG & MARIE WRETHANDER GÖTEBORGS UNIVERSITET

2 Hur går det till att förbättra? Det tar tid Det är komplext Det kräver systematik Det sker lokalt Det är en social aktivitet (Blossing, 2008; Hall & Hord, 2015)

3 Syn på skolutveckling, kunskap och lärande Klassisk modell Kompetens- Förändrad Förändrad Förändrade utveckling kunskap praktik resultat Guskeys modell Kompetens- Förändrad Förändrade Förändrad utveckling praktik resultat kunskap (Guskey, 1986) (Clarke & Hollingsworth, 2002)

4 Aktionsforskning Aktionsforskning har en tydlig inriktning mot lärande och förbättring i verksamheter. Förbättringsarbetet tar sin utgångspunkt i den egna praktiken och i de frågeställningar som praktiken ger upphov till. Aktioner är handlingar som iscensätts i praktiken, följs upp, analyseras och diskuteras. (Rönnerman, 2012) Aktionsforskningsspiralen, fritt hämtad ur Kemmis och Taggert, 1982

5 Systematiskt kvalitetsarbete genom Aktionsforskning REKTORSUTBILDNINGEN

6 Aktionsforskning i Rektorsprogrammet Uppföljning Genomförande Aktionsplan 2 Uppföljning Genomförande Aktionsplan År 3 År 2 Kartläggning År 1 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE Bild fritt från Kemmis & McTaggert, 1982

7 Förbättringsarbete i REP År 1 Val av förbättringsområde Kartläggning av egen verksamhet Juridiskt fokus År 2 Aktioner i egen verksamhet Genomförande och uppföljning Systematiskt kvalitetsarbete År 3 Utveckling och uppföljning av förbättringsarbete Ledarhandlingar Ledarskapsfokus Skrivande: Kartläggningsrapport Aktionsrapport Förbättringsrapport Skrivprocess över 3 år Skrivstrimma som löper parallellt

8 Ur Skolverkets måldokument Genom Rektorsprogrammet ska rektorer och förskolechefer utveckla sin förmåga att kritiskt granska sin praktik och utifrån analys av denna kunna formulera strategier för och leda verksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete. (Skolverket, 2017)

9 Uppföljning av Aktionsrapporter 65 Aktionsrapporter (År 2) Fördelade på skolformerna: Förskola 23 Grundskola 30 Gymnasium 7 Vuxenutbildning 5

10 Valda förbättringsområden Förbättringsområden Undervisningsnära (undervisning, inflytande, studiero, särskilt stöd) Organisering (organisation, SKA, pedagogisk dokumentation, övergångar) Elevhälsa (elevhälsans arbete, kränkande behandling, frånvaro) Medarbetare (kollegialt lärande, arbetsmiljö) Övrigt (föräldrasamverkan, genus) Antal

11 Resultat och reflektioner goda exempel Utifrån analys 51 skolledare identifierar förbättringsbehov och grundar val av aktion i genomförd kartläggning. Tidigare kartläggning visar att begreppsbilden kring elevinflytande skiljer sig betänkligt på skolan. Det som pedagogerna i huvudsak lyfter kring begreppet är inte det som läroplanen (LGR 11) beskriver att eleverna skall ha inflytande över, d.v.s. planering och genomförande av undervisningen. (rapport nr. 47)

12 Resultat och reflektioner goda exempel Formulera strategier 41 skolledare genomför flera aktioner som utgör en gemensam strategi för förbättringsarbete. Förbättringsåtgärder som planerades utifrån kartläggningen: Knyta en förstelärare till uppdraget i syfte att leda undersökande och analyserande ämneskonferenser. Fortsatt följa upp elevernas läsutveckling och gemensamt analysera resultat och betyg. Kompetensutveckling kring formativ undervisning, bedömning och formativt förhållningssätt i ett kollegialt lärande. (rapport nr. 32)

13 Resultat och reflektioner goda exempel Kritiskt granska sin praktik 42 skolledare granskar och problematiserar resultat av aktioner och dess konsekvenser i verksamheten. Det är tydligt att kvalitén på lektionerna har utgjort det mest synliga resultatet av förbättringsarbetet. Undervisningen genomsyras av ett tydligt ledarskap med tydlighet och struktur. (rapport nr. 22) Ur ett skolledarperspektiv det kollegiala arbetet har några gånger svävat iväg och hamnat i teoretiska diskussioner som missar de faktiska målen för förändringsarbetet. En lärdom som dras inför det fortsatta skolutvecklingsarbetet är att (rapport nr. 42)

14 Resultat och reflektioner - problematik Nio av skolledarna har inte genomfört någon aktion för att förbättra sin verksamhet Skapat ytterligare underlag (kartläggning) Problematiskt för möjligheten att nå förbättring i verksamheten inom rimlig tid

15 Resultat och reflektioner - problematik Analyser av egen verksamhet saknas eller är bristfällig Val av aktioner saknar grund i genomförd kartläggning Aktionen utgörs av en enstaka händelse Till exempel en beställd föreläsning Handlingsplaner, policydokument produceras Kritisk granskning och problematisering av aktioner saknas Konsekvenser i den egna verksamheten? Egna ledarhandlingar?

16 Tack Frågor, funderingar, tankar om samarbete Välkommen att kontakta oss! &

17 Referenser Blossing, U. (2008). Kompetens för samspelande skolor. Lund: Studentlitteratur. Clarke, D., & Hollingsworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education, 18, Guskey, T. R. (1986). Staff development and the process of teacher change. Educational Researcher, 15(5), Hall, G. E., & Hord, S. M. (2015). Implementing change. Patterns, principles, and potholes. 4 th ed. Boston: Pearson. Kemmis, S., & McTaggart, R. (1982). The Action Research Planner. Geelong Australia: Deakin University Press. Rönnerman, K. (Red). (2012). Aktionsforskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2017). Rektorsprogrammets måldokument Stockholm: Skolverket.